MED ADOX R14 I GÖTEBORG 1957

***

Det var inte alltid jag gjorde det lätt för mig. Filmkänsligheten 14 DIN motsvarar ISO 20 och med 3,5 som största öppning på min Yashica-Mat var det nog tider på 1/25 eller 1/50 som gällde när det var mulet. Adox var  ju känt för sina finkorniga filmer men med så långa tider blev det inte mkt till skärpa ändå. Jag ser att jag inte heller hanterat filmen så bra, jag har fått in lite ljus i ytterkanterna på filmen, hade den väl lite för löst spolad vid något tillfälle.  Men det är ju också så här man lär sig som självlärd, genom alla otaliga misstag. 

*

Jag kommer bara svagt ihåg just den här Göteborgsturen men det är lätt att följa bildserien. Bilderna är i princip obeskurna.  Kommentarer till varje bild finns under bilderna. Här var jag 16 år och tydligen gillade jag Göteborg, fyra år senare blev det Chalmers. Men det var nog främst att jag kom in på den linjen jag helst ville gå som avgjorde. 

*

Första bilden - är väl utsidan på Centralen?

*

Så över till Trädgården inte långt från Centralen

*

Så ut och badade nånstans, här kommer lillbrorsan Dag. Men var, inte Näset, knappast Långedrag?

*

Hamnen förstås, med fartyg som ser ut som fartyg

*

Före containertiden, då när det var styckegods, behövdes många kranar för att få ner liggtiderna i hamn

*

Hagakvarteren nånstans?

*

Detta är väl Kungsgatan, lite åt Järntorget till?

*

I alla fall ligger domkyrkan vid Kungsgatan

*

Mamma hade en syster i Göteborg, Olga, som då bodde på Gyllenkrooksgatan. Alldeles vid Carlanderska gick det trappor ner till Mölndalsvägen

*

Olga bodde på 6:e våningen och hade fin utsikt över Liseberg och bort mot Delsjöområdet

*

Inlagd för att Stephan A ska kunna kolla mc:n bättre

*

***

FÖNSTRET - LUDVIKA 1956

***

Så fort det gått, det känns inte så länge sen, ändå....... 64 år. Är det mycket eller lite? Vem kan säga det? En del var enklare, ASEA var ASEA och inte ABB eller Hitachi. Inga satelliter på himlen, inget rymdskräp. Inte en mobil, inte en pc nånstans, inte ens TV.  Trots att det inte känns så länge sen var det annan värld. Eller egentligen är det precis tvärtom, det är nu det är en annan värld. Då var det som, ja, som det brukade liksom, som jag var van. Det är nu som världen är annorlunda, olik sig på något sätt. Men jag fotograferar fortfarande, det är sig likt....... 

*

*

***

FÖR MYCKET BILDER - 1988

***

Det är alldeles för mycket bilder. Jag håller med, alldeles för mycket bilder, precis som så många säger. Fast jag talar om egna bilder, inte om Insta, FB och media. Jag har bilder överallt - svartvita negativalbum, pärmar med färgbilder, lådor med dia, och så förstås lite förstoringar här och där, kopierade på papper eller printade på papper. Lite av det riktigt gamla, svartvita har jag ju visat, mest för att jag själv har velat kolla vad jag har och då har det känts naturligt att också visa en del. Nu när Annika varit hemma dom senaste gångerna har hon plockat fram album med gamla färgbilder. Och jag som trott att jag sparat alla färgnegativ också fick en liten överraskning, dom har jag slängt! Hur många år jag sparade dom kommer jag inte ihåg, men många år var det. Men  tji fick jag. 

*

I alla fall har jag kollat lite i år 1988 och provat om det går att skanna industrikopierade 10x15-bilder. Det går ju men jag får ingen riktig ordning på färgerna och - det har ni aldrig hört från mig - jag verkar ha problem med skärpan! Antagligen är det medfött på något sätt. Å andra sidan vet jag ju att skärpan inte är allt.....

*

Stefan, då 17, hölls mkt nere i Apelviken i Varberg på somrarna där han diskade på restaurang på kvällarna för att ha råd  att vara där, han hyrde ett litet litet brädskjul nere vid stranden

*

Den sommaren var vi en vecka på Gotland. Vi den gången var I och jag, Annika 13 och Stefan 17. Storasyster Katarina 20 var i Australien och jobbade som au pair.Här är I och Annika och tittar på solnedgången. Och alldeles rätt gissat, jag jobbade på FFV Materialteknik

*

En av dom familjebilder jag tycker bäst om

*

Stefan

*

Jag och I (fotograf förstås Annika eller Stefan)

*

***

APROPÅ JERRYS LÅDKAMERA - LUDVIKA 1953

***

Jerrys fina blogg med bilder på och gjorda med en Agfa B2 lådkamera väcker starka minnen. Mitt nyfikenhet på foto väcktes när jag hittade pappas gamla lådkamera i skåpet som stod i vardagsrummet hemma på Carlavägen i Ludvika. Minns jag rätt sa pappa att han skaffade den när han och mamma förlovade sig 1934, den såg i alla fall klart äldre ut än Agfan Jerry visar, inga dekorativa ringar eller sånt. Men ungefär samma storlek och såklart för rullfim 120, 8 st 6x9 - bilder blev det (i bästa fall). Jag minns hur häftigt jag tyckte det var att kunna ta egna bilder! Jag kan nog säga att jag omedelbart blev fotobiten. Bilderna är alla från 1953, jag var tolv år och några månader i början där. Bilderna har jag visat tidigare i olika sammanhang men Jerry filosoferade ju lite kring vad man fotade förr i tiden med en sån kamera. Jag kan ju bara svara för mig, men det här är i alla fall en "autentisk" serie från 1953 tagna med lådkamera. Berättar lite kortfattat om innehållet under varje bild.

*

Två kompisar, Paavo och Lippe (LillPer). Paavo har jag berättat mer om i andra bloggar. Detta är på en ödetomt vid Carlavägen, snett mittemot vårt hus (Carlavägen 31)

*

En av bästisarna, Anders, här på Prästgårdsgatan

,*

Mamma och pappa i pappas arbetsrum hemma. Som skolinspektör reste han mycket men hade ett kontor hemma. Stativ hade jag inte, här har jag lagt kameran på ett bord och kört B = Ball dvs "på tid" (ni vet, dom gamla storformatskamerorna hade en gummituta med gummislang för att utlösa slutaren och kameran var öppen så länge gummitutan var intryckt, normalt några sekunder).

*

Våren 1953 köpte vi vår första bil, en Vauxhall Velox. Pappa reste väldigt mkt på landsbygden ända upp mot Västerdalarna och att pussla ihop bussar och tåg var inte det enklaste. Med bil gick det väldigt mkt lättare och resorna blev både effektivare och kortare där många övernattningar på pensionat och privatrum kunde sparas in. Här är pappa vid ratten, mamma vid sidan, säkert vid en av våra första bilturer

*

Pappa vid ratten

*

Storasyster Sigbrit och mamma i trädgården på Carlavägen 31 där vi hyrde en lägenhet på mellanplanet. Huset står fortfarande kvar

*

Kompisen Monica var ett par år äldre och bodde i våningen ovanför oss, här är hon nere och provspelar på vårt piano. Pianot står nu sedan länge hos oss men det blir längre och längre mellan att jag sätter mig vid pianot och spelar. Konstigt, jag älskar musik

*

Här är det också Monica som brottas med min lillebror Dag. Kommer ihåg än idag att jag ville arrangera en bild med någon form av aktivitet så vi bestämde att Monica och Dag fick brottas på skoj

*

Släktfotot. En av dom bilder jag är gladast för att jag tagit. Bilden är tagen i Deje där mormor och morfar bodde Här har dock mormor gått bort, jag tror året innan. Från vänster morfar som fortfarande bär sitt sorgband på vänstra kavajslaget. Han är 81 år, dvs ett år äldre än vad jag blir senare i år. Därefter kommer mammas yngre boor Frej med sina två pojkar Göran och Bengt, därefter pappa med lillebror Dag i knäet och så mamma på stolskanten. När jag tänker efter undrar jag om detta är samma år som mormor dog, mamma brukade inte ha svart klänning, här ser hon uppklädd ut. Kanske var det 1953 mormor dog, eller så ska vi bara besöka graven i kyrkan som heter nedre Ulleruds kyrka

*

Jag tar med den här bilden också, den påminner mig bra om hur lätt det var att göra misstag. Glömde man att dra fram filmen blev det så här. Det fanns ingen spärr mot dubbelexponering och kopplad slutarspänning och filmframdragning låg nog fortfarande tjugo år fram i tiden, åtminstone räknat från när den här kameran tillverkades. Som jag minns det behövde inte slutaren spännas särskilt alls, mitt känselminne säger mig att slutaren var en liten spak som man förde åt sidan, säkert spände man någon liten slutarfjäder i utlösningsrörelsen och som något ögonblick senare gled förbi spärren och öppnade slutaren.  På bilden är det julstök, mamma låter Sigbrit smaka på köttbullarna, ser inte vad pappa gör och Dag verkar kavla eller trycka ut en deg. Eftersom det är julstök är det antingen december 1952 eller december 1953

*

***

LUDVIKA 1957 - RIVNINGEN AV GAMLA FOLKETS HUS

***

1957, eller möjligen 1956, revs gamla Folkets Hus för att ge plats åt Aveny och nya Folkets Hus. En serie som jag tycker passar bra in i Gun-Ingers upprop om arbetsbilder.

* 

Tegelväggen ger sig inte på en gång

*

Ett tag till med grävskopan

*

Uppmärksamheten är stor

*

Men så händer det

*

Det var det det!

*

Jo, jag vet, ett par av bilderna har jag visat förut!

***