MOTHERHOOD -68

***

Kanske är det dags att damma av Yashican igen. Ju mer jag plockar fram dom gamla analoga bilderna desto mer uppskattar jag tonomfång och gradation och mjukheten som finns i bilderna. Jag tycker mig också se att kombinationen film, skannade neg och digital bildbehandling ger mig mkt bättre slutresultat än vad åtminstone jag kunde åstadkomma helt analogt då för 50 år sen.

*

Katarina föddes för snart 50 år sen, i mitten på juli 1968, första barnet. Att det finns mycket ömhet är lätt att se men det är också lätt att se det lite ovana greppet som I har, långt från de mer självklara greppen som finns ett antal barn och barnbarn senare. Och så rullar livet och generationerna vidare.....

*

*

***

NURTURE YOUR DREAMS

***

Be careful what you water your dreams with. Water them with worry and fear and you will produce weeds that choke the life from your dream. Water them with optimism and solutions and you will cultivate success. Always be on the lookout for ways to nurture your dreams (Lao Tzu)

*

*

Mer än en gång har jag förundrat mig över hur 2500 år gamla insikter kan vara mig till så stor hjälp idag. Jag läser gärna quotes av både Lao Tzu och Rumi när jag känner mig låg eller pressad av något och nästan alltid hittar jag något som ger mig bättre perspektiv, bättre förståelse och större acceptans för det som sker (eller inte sker). Dagens citat valde jag bara för att jag tänkte på drömmar när jag la in bilden av kudden :-) Suss gott!

***

FEM FÄRGLÖSA FOTON

***

För precis en vecka sen var jag till Sthlm över dagen. Vädret var uselt, nermörkt och snöglopp, och tillsammans med ögontrasslet fick det bli tåget. Egentligen borde jag inte skriva fick bli, åka tåg är roligt. Och kameran hängde med så klart. Här kommer fem svarvita från resan.. Ser att jag gjort dom lite mer kontrastlösa än jag brukar, skyller på  det extremt  gråa vädret fast det naturligtvis gått att fixa.

*

Norrköpings central

*

Medpassagerare på väg till Sthlm

*

Scania Södertälje

*

Stockholm central

*

Medpassagerare på hemvägen

*

***

MENINGSLÖST?

***

Visst är det lite konstigt? Jag menar, naturen har ingen mening, ingen avsikt med det den gör. Inte i vår mening i alla fall. Den har inte ens en fri vilja. Så allt vi ser är meningslöst i den betydelsen. Andra skulle nog säga att där finns Guds mening. För mig är livet i sig själv nog, det behövs inget annat tycker jag. Men kanske är det samma sak, Gud och livet? Bara olika namn vi använder? Få saker blir så vackra som det meningslösa. Eller så vackert som livet självt.

*

Måste förstoras!

*

***

VI FÅR VÄL SE

 ***

Så glädjer jag mig som ett barn nästan varenda gång snön kommer, även om också jag måste skotta framför huset och sen få bilen körduglig och frost och imfri. Allting blir vackert igen, det mörka försvinner som i ett nafs och det ser ut som nå´n lagt ut klickar av vispgrädde lite varstans. Skulle gärna se att den fick ligga kvar också, just nu smälter det för fullt, men det kommer nog mer snart......

*

Jag har gjort några dagars uppehåll på bloggen och det har varit skönt. Skälen är flera, det mest uppenbara är att min syn fortsätter att krångla efter starroperationen och det har inte varit lika roligt att fota som det brukar vara. Det konstiga är att synskärpan på ögat mätt i syntest de facto är bättre, men jag har liksom en hinna över seendet som får min närvarokänsla att minska, jag har inte riktigt kontakt med verkligheten känns det som. I går var jag på första efterkontrollen och allt ser ut som det ska, dock är hornhinnan fortfarande ordentligt inflammerad efter snittet och sannolikt kan det vara orsak. Jag fick i alla fall nya ögondroppar med kortison och jag känner mig mer bekväm eftersom det tycks finnas en orsak till hur jag känner det.

*

Det finns också andra skäl till uppehållet, jag har inte riktigt trivts på bloggen på sistone. Är inte alldeles säker på vad det beror på, kanske är jag mest trött på mina egna blogginlägg som trots andra ambitioner fortfarande känns väldigt konventionella. Å andra sidan ( Å ena sidan och å andra sidan ni vet.....) är det just min värld och min vardag jag berättar om och jag vill gärna fortsätta att berätta just om vardagligheten, den som inte är spektakulär, inte märkvärdig, inte hisnande. Men inte grå heller.

Så känner jag ibland att det är för mycket gnäll, för mycket missnöje som vädras. Bloggen är öppen för allt, positivt som negativt. Den är också öppen för såväl bilder och bilddiskussioner som kamerasnack och märkesdiskussioner, familjeberättelser och politik och miljöfrågor och det är bra. Allt får och ska finnas (så länge ingen förolämpas eller så). Däremot kan jag ju se att jag personligen inte trivs när det blir för mkt politik och för mkt gnäll på grupper eller förhållanden som man kanske inte alltid vet så mycket om. Och mest otrivs jag när kritik och missnöje bara portioneras ut så där lite på måfå. Man vädrar sitt eget missnöje helt enkelt. Och det är inte så att jag känner mig utsatt, om det nu är nå¨n som tror det. Men det är för mkt negativ energi i omlopp för att jag ska trivas på bloggen när det är så. Och bloggen styr ingen enskild, så trivs jag inte är det ju bara att låta den vara. Och det är precis vad jag gjort några dagar och det har varit skönt. Sen får vi väl se, jag hör inte till dom som fattar stora och oåterkallerliga beslut, jag går på känslan, vädret och ljuset, var det nu finns för dagen.

*

Bartjärn, Korsheden

*

***