LEFFE

***

Bland alla gamla bilder hittar jag en och annan som jag gillar mera för sitt bilduttryck än för minnena den väcker. Dit hör bilden på Leffe. Tekniskt har den usel kvalitet men för mig höjer det på sätt och vis bildvärdet. Idag är det ju vanligt att man på en rad olika sätt manipulerar sina bilder för att dom ska ge intryck av ålder och, ja, vad ska jag kalla det, lite nonchalans i bildskapandet. Här finns ingen manipulation, bilden är tagen  med enkel utrustning i besvärligt och starkt motljus. Jag har inte ens behövt transformera den till svartvitt, den är ju såklart svartvit. Filmen är en Adox KB 17. KB står väl för Kleinbild kan jag tro och 17 DIN, det är ASA 40 ungefär, alltså långsam och finkornig. Googlade på Adox  och ser att varumärket fortfarande existerar, ser också att Fotowerke Dr C Schleussner GmbH som skapade Adox som varumärke var världens första tillverkare av fotografiskt material, tillverkningen startade 1860 (Wikipedia) . Och Leffe fastnade på filmen trots motljus.......

*

Leffe. Bilden är tagen 1956 (+- ett år), säkert under en rast

*

***

IDAG HAR JAG TAGIT LEDIGT

***

Ett par dagar i sträck har jag nu promenerat utan kamera. Kolla, jag är ledig idag, säger jag till I och viftar med båda armarna när vi börjar gå. Det känns ovant, jag går lite snett med kroppen eftersom jag fortsätter kompensera för kameratyngden fast inte kameran är med. Jag har nästan alltid kameran i handen när jag promenerar, vill inte ha kameran studsande mot magen. Möjligtvis får den hänga snett över kroppen på ryggen, men då är den inte skjutklar. 

*

Dom flesta lediga dagar bloggar jag ändå, men inte alla, ibland tar jag ledigt också från bloggen. Men jag lägger fortfarande en del tid på gamla bilder. Och fortfarande är det 24 x 24 - tiden, perioden 1955-1957. Vi bor som jag många gånger förut berättat på Carlavägen 31 i Ludvika, i mellanvåningen i 3-våningshuset. Under oss bor ett trevligt par som mamma och pappa umgicks med. En dotter kommer jag väldigt väl ihåg men eftersom  hon är prick 10 år äldre än jag så vi var aldrig lekkamrater. Ändå minns jag väldigt väl hennes glada skratt. För några år sen hade jag en utställning av gamla Ludvikabilder på biblioteket i Ludvika och där hade jag också ett exemplar av min bok (vanlig "nät"bok) med Ludvikabilder. Utställningen hängde över sommaren så jag var bara där då och då, men vid ett av dom tillfällena när jag var där kom det en dam, några år äldre än jag, och tittade på bilderna och i boken. Vi började prata och det visade sig att det var Eva, bruden på bilden härunder. Nu är det några år sen men jag googlade och såg att hon bor kvar i Ludvika, så nu ligger det ett kuvert med den här bilden och en till färdigt att postas i hallen. Såg också att hon fyller 90 om ett par veckor, alltså exakt 10 år äldre än jag.

*

Brudparet. Och bilen är väl en DKW, två-dörrars (bakhängda), ska jag gissa en 55:a el 56:a?

*

***

ORETUSCHERAT 1956 (hal Ludvika)

***

Den första småbildskameran blev en Robot IIa, inköpt begagnad sommaren 1955 för 250 :-. Den perioden blev två år och en sammanfattning kommer så småningom. Negativformatet 24x24 gjorde kameran liten, obetydligt större än en modern kompakt, och den var lätt att med, till skolan tex. Den var alltså idealisk som en slags reportagekamera, inte minst pga av den automatiska filmframdragningen. Objektivet var ett Schneider Xenar 37,5/2,8. Här kommer en serie bilder tagna från 1956.  Ni har sett dom flesta bilderna men inte alla och inte i ett sammanhang. Jag har valt att behålla bilderna i det närmaste obeskurna (men såklart normalt bildbehandlade, framförallt för att öka kontrast och skärpa). En del är en smula överskärpta ser jag men det får vara här. Mycket oskärpa och lite konstiga vinklar men bilderna är tagna under pågående lektioner och jag gillar att jag var såpass fri när jag fotade. Just nu tycker jag bara det förstärker närvarokänslan och jag har svårt att förstå att det är 64 år sen......  

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

NU VÄNTAR VI.....

***

Det ser ut att vara obehagligt jämt också den här gången. Poströsterna räknas just febrilt. Om dom nu kommer räknas in, Trump gör utspel för att få dom ogiltiga så att högsta domstolen får avgöra. Den har ju numera betryggande republikansk majoritet, betryggande ur republikansk synpunkt då. Världens första och största demokrati är lite svajig just nu. Men demokrati är inget för alltid givet nånstans. Och demokrati har sina begränsningar. Jag har några gånger tidigare påpekat att jag gärna ser att dom kirurger som ev ska skära i mig har fått sina jobb pga av kompetens och inte genom omröstning. Sånt man man ju le åt och tycka att det ju är något helt annat men gränsdragningen mellan var demokrati är självklar eller åtminstone tillämplig och var den inte är det är långtifrån självklar. Bildbedömning är uppenbart inte heller en demokratisk process. Det tycker faktiskt inte jag heller att den ska vara, även om man kanske kan tolka en del jag sagt annorlunda. Däremot har jag fortfarande svårt att förstå varför olika preferenser och olika sätt att använda kameran på genererar så många nedlåtande kommentarer här.  Elittänk är vanligt här på FS, men totalförbjudet inom politiken.  Och hur är det beträffande pandemihanteringen? Är besluten demokratiska eller är dom specialisternas område? Och hur stort inflytande ska specialisterna egentligen ges? På miljöns område , där gäller nog snart inte demokratin, folk förstår ju inte? Och på kärnkraftens område, där måste vi akta oss för specialisterna, dom fattar ju inget av hur farligt det är. 

*

Nåväl, den politiska demokratin är i alla fall i högsta grad önskvärd, trots att ingen riktigt vet hur gränserna ska tolkas. Bilden här är från Stockholm, några år gammal. Jag träffar så sällan människor och rör mig så lite ute att jag börja sakna bilder med människor. Här är i alla fall en från Sthlm för några år sen, tagen inne centrum nånstans.  Nå´t riktigt gatufoto är det ju inte, fel brännvidd, ett 70-200 använt på 97 mm, men ändå, nästan ett gatufoto...... Jag gillar klungan av unga där två av tjejerna frimodigt vinkar till fotografen. Det hade aldrig fotografen gjort om han hade blivit fotat. Utvecklingen går definitivt framåt!

*

*

***

HOMELAND

***

*

*

***