Khalad Photography Blog
BLAND ODJUR OCH SKÖNHETER
***
Förra veckans hölls jag några dagar därute i Risinge för att fota aurorafjärilar, det funkade rätt bra. Men det blev en del annat också förstås. Bla satt jag då och då vid sandgroparna man gjort i ordning för silvergöksbina, en av de riktigt hotade vildbiarterna som finns just i Finspångstrakten. Några såna hittade jag inte, tror jag, vet inte riktigt hur dom ser ut, men jag såg inga andra bin än än små humlor. Det enda jag vet är att bin är hårbeklädda
*
Fint att bara gå uppe vid ekhagarna, ibland kan man lägga sig på magen och kika
*
Ekarna sträcker sina grenar långt ner mot marken
*
Och där finns också en och annan blomma
*
En humla....
*
Men det här är varken bi eller humla, en vägstekel har jag listat ut att det är och här är det spindlarna som får bli byte, dom brukar annars vara jägarna. Väg- och rovsteklar har spindlar som huvudbytem dom förlamas (med stick antar jag) och verkar sen suga ut det göttaste, här är tre bilder
*
*
*
Då och då lämnar jag läskigheterna för en stund och tittar på annat, ett blommande träd i skogen tex
*
I sandgropen finns också skalbaggar, här en rödbrun .....
*
....som möter en grön sandjägare men det mötet gick fredligt till
*
Här en grön sandlöpare på närmare håll, färgerna ser ut att växla med ljuset
*
Här är två i en riktig omfamning
*
Men jag ser fler vägsteglar ute på jakt...
*
Här tror jag det är en svart murarvägstekel
*
...men vägsteklarna verkade vara mest på bettet
*
Fast då och då en arora att vila ögonen på
*
Citronfjäril går också bra
*
Vägsteklarnas idoga sökande har åter gett resultat
*
Snart har spindlarna tömts på sitt innehåll
*
En fjäril känns skönt att avsluta med, en helgröning . Grönsnabbvinge blir min gissning efter att ha googlat en stund
*
***
SOMMARLEK
***
Lekande lätt virvlar dom runt i den feromonstyrda pardansen, trots sommarens kastvindar och tätvuxna buskage. Inget finns det som binder dom samman mer än två fjärilshjärnors förmåga att styra sina underverksvingar efter feromonsignaler där mängderna räknas i enstaka molekyler. Och den lekande, böljande och fladdrande dansen manifesterar det säg tre miljarder år gamla livet med den oundkomliga driften att föra livselden vidare.
*
Bilden är tagen i trädgården hemma på Pirvägen
*
***
AURORAFJÄRILEN
***
Aurorafjärilen är väl ingen raritet precis men jag vet mig inte ha fotat den tidigare. Idag var det gott om dom ute vid den gamla kyrkvägen vid S:ta Maria. Precis där dom borde vara insåg jag när jag googlade och läste lite om dom - dom trivs bäst i skogsbryn med äng utanför. Och vägen till Ekbacken har skogen på ena sidan och fälten, egentligen åkrarna, på den andra. Att det var ganska gott om dom betydde inte att dom var lättfotograferade. Dom flög hela tiden - dom flesta jag såg satte sig aldrig, inte inom synhåll i alla fall. Jag gissar att det inte fanns så många utslagna flockblommiga växter än, dom ska vara favoriter. Ett par timmar tillbringade jag därute så det blev lite resultat ändå. Tog med "flygbilderna" där dom fladdrade runt växterna dom kollade av. Inte kanonskarpt men jag gillar att det gick.
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
***