ETT MÖRKARE KORSHEDEN/ VILKET UNDERBART REGN/ HISTORIER OM HUS
***
Eftersom jag inte kunde bestämma mig för vilken rubrik jag ville använda kör jag alltså alla tre. Alla är dessutom relevanta för kvällens regnpromenad i Korsheden
*
När jag kommit upp för backen till landsvägen blir jag som vanligt fascinerad av blomsterprakten vid vägkanten. Just här lupiner men också massor med smörblommor, hundkäx, överblommade maskrosor och en och annan blåklocka. Asfalten blänker av regnet, det välsignade. Det är torrt i markerna och regnet är mer än välkommet
Föreslår att ni förstorar bilderna!
*
Jag fortsätter och kommer straxt till det här huset med sin mörka historia, det verkar vara övergivet sen något år. För länge sen - vi har varit i Korsheden sen 1965 och det var någon gång under den tiden - bodde ett äldre par här, jag såg honom ro runt lilla Bartjärn ibland på kvällarna. Jag vet inget om historien bakom men en sommar när vi kom hit var båda borta. Hon hade dränkt sig och när han fick reda på det gasade han ihjäl sig i garaget. Två vuxna barn fanns och under ett antal år hade de huset men inte längre
*
Så fortsätter jag den våta landsvägen och närmar mig T-korset. Båda husen ni ser på bilden har varit affärer - dock långt före vår tid. Lilla Korsheden hade alltså två affärer, en Konsum-affäroch en privat sägs det
*
Men för 100 år sen var skogarna fulla av gårdar och bruk som namnen fortfarande vittnar om
*
Jag fortsätter ner till badplatsen som nu är tom. Men i förmiddags sken solen då I och jag tog vår vanliga simtur
*
Nu duggregnar det fortfarande
*
På väg upp från badplatsen ser jag hur ängsblommorna riktigt lyser i den begynnande skymningen
*
På väg upp mot landsvägen igen är det Martins lada jag ser och någon jobbar därinne
*
På väg hemåt tittar jag upp mot Helmers gamla stuga, den minsta sommarstuga jag sett. Helmer var en genuin hedersknyffel och hjälpte alla som behövde hans hjälp. Hans älskade Saida hade dött tidigt och den sorgen levde han med resten av sitt liv. Han hade varit brandman inne i Smedjebacken och hade sin lägenhet där men här var han på somrarna.
*
Så går jag in på den lilla avtagsvägen vid katthuset ner mot oss. Katthuset? Ja, här bodde ett äldre par som hade öppet hus för alla katter som ville komma in och dom blev ju fler och fler såklart. Under åtminstone två tillfällen medan vi bott här fick kommunen komma hit och skjuta av de katter de kom åt, det var dock inte vi som begärt det. Nu finns ju nya ägare med många aktiviteter
*
Men jag fortsätter ner mot oss och straxt skymtar huset därnere....
*
***
Fint reportage
Hälsn!
Fina små berättelser från ditt paradis Korsheden.
Jag känner dottern till dom 2 som gick bort, hon är musiker.
// Marianne
Sorglig och dramatisk historia om det huset i bild två.
Fint berättat och med historia runt de hus du passerar på er promenad.
Tänker på katthuset och de intressen som gården vittnar om, något som slog mig på vår resa i norr och speciellt i Jämtland, var alla gårdar och tomter som fullkomligt var översållade med bilar. Såg ut som om var ovh varannan samlade på gamla bilar.