Drömmen om en droppe

För några år sedan tänkte jag fotografera trädgårdens blåa hav av scillor och chionodoxor.

Det hade jag förvisso gjort  många gånger tidigare men det kan ju aldrig bli för många...

Det hade just slutat regna och när jag la mig ner framför en grupp chionodoxor, såg jag vattendropparna.

Och inte bara det!
I dropparna fanns små glänsande och perfekta miniatyrvärldar.

Vart jag än vände mig var de där!

Jag befann mig i ett universum av små hängande blommiga världar.

Jag försökte komma nära och fotografera dem.

Som vanligt blev jag inte nöjd med resultatet men tänkte göra om det lite senare.

Lite senare blev idag.

Vårstjärnorna, som de egentligen heter på svenska, är nästan överblommade men det hade regnat och jag var fast besluten, att nu skulle det ske.

Jag la mig på samma ställe som förra gången och hoppades, att förutsättningarna skulle ge små perfekta blomsterdroppar igen.

Och visst fanns det droppar..

Men inte en enda, som hade små magiska världar i sig.

Den sista bilden är den enda från idag. De andra är från det tidigare tillfället.

Så drömmen om den perfekta droppen lever kvar.