Tillbaka till Jotunheimen
Minnets arkiv, avdelning Barndom, är fullt med fjällbilder. Jag är nämligen uppväxt i en by nära Åre, och pappa tog med sina ungar till fjällen så ofta som möjligt. Alla årstider.
Men det var i Jotunheimen äventyrets dörrar öppnades. Här fick jag för första gången gå på glaciär med stegjärn på kängorna och dessutom vandra i ett landskap av mer alpin karaktär än de mjukare Jämtlandsfjällen. Jag var 12 år den sommaren.
Det känns därför följdriktigt att det är i Jotunheimen som minnets avdelning A som i alpinism etableras. Det sker i vuxen ålder med en glaciärkurs i regi av norska Bregruppa (bre = glaciär på norska). Sen dess har det gått utför, eller rättare sagt uppför.
Det har blivit en hel del turer till Jotunheimen genom åren. Om en dryg vecka drar jag dit igen. Det är någonting speciellt med just detta fjällområde som lockar. Kanske ligger förklaringen i min egen historia. I minnets arkiv. Den där sommaren 1978.
Tält - inte mitt - i närheten av Spiterstulen.
Vy mot Fannaråken från Smörstabbrean.
Självporträtt, typ, från en solotur på skidor.
Friskt vatten alldeles utanför tältet.
Visdalen. Två vandrare på väg upp mot Galdhöpiggen.
Begränsad åtkomst till nationalparken vintertid.
Fikapaus på väg mot toppen av Kyrkja.
Ringskard, 2284 möh.
Det rycker i vandringsfötterna och en önskan om att vara ung och frisk.
Bild 6 stack ut lite extra bland de här, dramatisk och en hint om hur tufft det kan vara i fjällvärlden.
Bild 5 föll jag lite extra för... och nr 2, och nr 6 för den delen - den var läcker med asfalten, och 7 var kul! Så där som det känns att ta en paus i fantastisk natur! Sista bildens dramatik gillar jag också, och den första är ju vacker också... :) Ser fram mot reportage om din kommande vandring! För, visst kommer det...?
/Anna
Hoppas att du får en toppentur!
Jag fatsnar för den sista bilden, med kontrasten mellan Ringskards höga spets och bråddjupet man anar nere till höger. Mäktigt mörk himmel också, men ett fint ljusblänk i snön.
Ser fram emot ny rapport!
Fjällen upplevde jag första gången som vuxen men jag minns att jag som barn tyckte det var orättvist att Norge hade högre fjälltoppar. Som barn är det tillåtet att vara naiv. Fast jag tycker fortfarande att det är orättvist att Norge har högre fjälltoppar ...