Old Man of Storr

I ofantlig tid innan namnet The Storr var påkommet har berget vittrat sönder. En del av klippan har trotsat erosionens gnagande tand och står nu som en gammal väktare över land och vatten. Old Man of Storr, flankerad av några lägre klippformationer, utgör det kanske allra mest markanta landmärket på Isle of Skye.

Luften är klar och kylig när vi vandrar den bitvis branta stigen upp mot vyerna. På plats biter vinden hårt i kinderna. Vi inväntar gryningen.

Vyn mot Old Man of Storr med bergen i bakgrunden är magnetisk, så pass att man lätt blir tunnelseende. Jag vänder mig själv och kameran och ser moln som gör mig förväntansfull. För man vet aldrig hur det blir, hur platsen kommer att framstå under det korta tidsspann när solen bryter igenom för första gången denna dag, vars ljus och väder inte kommer att bli likadant någon annan morgon någonsin.

Att observera moln som spelar lågt vid horisonten i gryningen hör till landskapsfotograferingens mest intensiva moment. Planering, förberedelser och väntan, allt detta långsamma arbete koncentreras till ett avgörande ögonblick när man måste släppa all kontroll och bara acceptera och bejaka det ansikte naturen visar upp. Fotografiet väger på en knivsegg.

Denna gång samspelade inte sol och moln. De där regnskyarna blev aldrig det reflekterande draperi jag hoppats på, istället träffade strålarna Old Man of Storr med en skarp morgonhälsning. Det blev med ens vad icke-fotografer kallar fint väder. Men ändå, vilket privilegium att få uppleva!

Tidigare inlägg från Skottlandsresan: Elgol, Loch Coruisk, Sligachan, Fairy Pools och Talisker Bay.

2016-12-11 09:24   Vibybo

Nej, man kan aldrig styra över vädret, lyckligtvis. Det ser i vart fall ut som en alldeles underbar morgon, när man kan glömma allt annat i världen. Och bilderna är så klart hellyckade.

Svar från Billingen 2016-12-11 10:14

Ja det var en stund och en plats att minnas länge. Kul att du gillar bilderna, tack!

2016-12-11 09:55   aasaboe

Uj vad avundsjuk jag blir! Det skulle vara underbart att få komma till Skottland med "skärgård". Jag läste nyligen Peter Mays Lewis-trilogi, följde handlingen på Google maps ;-) Skottland har en särskild plats i mitt hjärta ända sedan barn/ungdomstiden, varför förstår jag egentligen inte, jag har aldrig varit där. Blev kanske förtrollad av Dr Finlay, TV-serien på sextiotalet ;-) Bild tre får bli min favorit.

Svar från Billingen 2016-12-11 10:19

Peter May är verkligen en mästare på att beskriva stämningen och vädret på Hebriderna, vilket jag kunde konstatera efter min förra resa till Skottland, Lewis and Harris (jag lade upp några bilder från den resan i ett blogginlägg 24 november 2014). Du får se till att ta dig till Skottland någon gång! Tack för din kommentar!

aasaboe 2016-12-11 10:40

Jag tittade naturligtvis på din Lewis-blogg, fantastiska bilder! Helt magiskt! Jag tvivlar på att jag kommer dit, men jag känner ett sug...

Ni var i norra Harris och södra Lewis, och inte vid Stornoway och vidare norrut förstår jag. Jag letade på Google maps efter byn Crobost när jag läste Lewis-trilogin men hittade den inte. Närmaste namnet var Crosbost, men den kan det inte ha varit. Jag gissar att Crobost är ett fiktivt ställe ;-)

2016-12-11 11:41   Svedje

Den morgonvandringen hade jag gärna varit med om. Fina bilder fastän du inte kunde dirigera molnen. Jag har inte varit i Skottland sedan 1975, men längtar dit igen. Hit upp kom vi aldrig utan vände vid Inverness och tog östra sidan tillbaka. The Storr påminner lite om Svolvaergeita på Lofoten. För övrigt ett landskap jag också gärna skulle återvända till.

Svar från Billingen 2016-12-11 14:44

Du skulle säkert uppleva en hel del förändringar jämfört med sjuttiotalet. Bland annat finns numera en broförbindelse till Isle of Skye. Svolvaergeita - mycket högre än Old Man of Storr - är också en tjusig pelare, jag besteg den och gjorde det berömda hoppet för ett antal år sedan. Tack för kommentaren!

Svedje 2016-12-11 20:13

Jag har sett de där hoppen på Svolvaergeita på video. Imponerande! Skulle nog tacka nej om det kom på tal.