Kust, hav och natur. Därtill lite text som tillsammans med bilden blir intressant och kanske väcker tankar. Kanske överraskar jag någon gång med något annat än naturbilder. Det hoppas jag ni kan stå ut med.

Sandstrand, vinterlandskap och en hökuggla.

Det brukar sägas att i fjällen kan vädret skifta snabbt som ingen annan stans. Kanske är det så men Västkusten kommer då inte långt efter. Under gårdagen växlade det mellan bistert kallt på morgonen, minus tolv, till nästan noll och snöfall fram emot kvällen. Trots kylan i går valde jag för ovanlighetens skull att bege mig ut till havet och Björkängs havsbad.

Jag såg inte till några badande.

Det blev till ett par rofyllda timmar på sandstranden och längs vassarna intill den lilla ån som mynnar strax söder om den stora parkeringen. 

Inte så mycket vinter, kanske lite vårkänsla i solen som fram på förmiddagen värmde gott.

Solen går inte upp så högt ännu.

Rimfrost i vassarna.

Och så var det onsdag morgon i bokskogen. Närmare tio centimeter nysnö påminner om att ännu är det vinter. Vackert. Jag har rejäla broddar att tacka för att jag inte är "leabråden" för under nysnön var det blankis på många ställen och förrädiskt halt.

Snön dämpar effektivt de flesta ljud och det är nästan lite magiskt och spännande att sakta ta sig fram i skogen. Vad som helst kan dyka upp och det var precis vad det gjorde men inte riktigt det jag väntat mig På en högstubbe på ett hygge satt plötsligt en hökuggla ivrigt vridande på huvudet.

I Dagsås har det tidigare i vinter observerats en, kanske två, hökugglor och nu satt troligen en av dessa framför mig. Av erfarenhet vet jag att de är väldigt oskygga och oftast låter sig betraktas - och fotograferas - från nära håll. 

Det är fascinerande att ha möjligheten att studera en uggla på så nära håll och i fullt dagsljus. Vilken syn och hörsel den måste ha där den från sin position ska lokalisera en liten mus för att sedan flyga iväg och slå. Uthållig på sin stubbe är den också, hökugglan. När jag lämnade skogen tre timmar senare satt den fortfarande kvar men om den under tiden slagit någon mus vet jag inte.

Så vacker.

Go blick.

Klart att det är smidigare att kunna vrida på huvudet än att hoppa runt på stubben...

Lite förmiddagssol innan det blev gråväder igen och tog till att snöa.

Inlagt 2013-03-13 15:59 | Läst 1350 ggr. | Permalink
Osnygga, jag tycker den är riktig snygg!
Svar från Bengt Einar Christer Christensen 2013-03-13 17:04
Tack Claes, nu är den oskygg.
Ugglan har full koll på dig! Vilken blick! Jättefin är den.
Ha det gott.
/ Lena
Svar från Bengt Einar Christer Christensen 2013-03-13 17:06
Tack Lena, visst är den fin och har koll på läget. En norrlandsfågel som inte har förstånd att vara rädd för människor.