Så som jag ser det
Ett botaniskt äventyr
Jaha, är den fridlyst? Och är det så den heter, den något lätt violett blomman? Det är i sanning på riktigt okänd mark jag gett mig ut på tillsammans med ett gäng kunniga botanister i Hallands Botaniska Förening. Kursen leds av Nils-Gustaf Nilsson och det han inte vet om växter är knappast vårt att veta. Men Gud vad roligt det är att få lära sig lite nytt och träffa nya människor.
Här följer några bilder från de första träffarna som samtliga sker på ett antal fina lokaler i Falkenbergs kommun.
Nils-Gustaf Nilsson.
Nejlikrot.
Getrams.
Skogsnäva, kallas också midsommarblomster.
Nattviolens fröställning från i fjol.
Kransrams.
Skogsfräken.
Ängsviol.
Liljekonvalj - mångas favorit.
Med smak för sländor
Dagarna på Öland var fyllda och fågel- och sländeskådning. Väl hemma lockade det att fortsätta med sländorna och försöka fånga de snabba flygarna på bild. Det är inte helt enkelt men otroligt spännande och roligt. Det finns gott om vattendrag, dammar och märgelgravar i omgivningen som hyser stora bestånd av allehanda sländor.
Jag har ägnat några sköna timmar vid några vatten idag. Det finns mycket positivt med att skåda och fotografera sländor. Det ena är att de är fascinerande, vackra varelser, det andra är att de sällan flyger i dåligt väder och är heller inte särskilt morgonpigga. Det räcker gott att vara på plats vid 8-9-tiden när solen värmer ordentligt. Det är först då som sländans muskulatur fungerar riktigt bra och den börjar flyga. Sovmorgon med andra ord när det är dags för sländfotografering om man nu inte väljer att köra ett annat pass först förstås...
De fem första bilderna är fyrfläckad trollslända, den är allmän och vanlig i de flesta miljöer. Därtill är den tämligen lättfotograferad då den ofta återvänder till samma utsiktsplats. I flykten är de dock betydligt svårare...
Den sista sländan är en helt annan typ och betydligt färgrikare. Den förekommer inte i lika stort antal vid de vatten jag besöker men även den slår sig gärna ned på vasstråna och spanar. Jag är inte helt säker på arten men tror att det är en myrtrollslända.
Jordtorpsåsen avslutar Ölandsveckan
Jordtorpsåsen strax norr om Algutsrum är enligt mitt tycke en av pärlorna på Öland. Det är helheten som gör Jordtorpsåsen så speciell, de flesta naturtyper finns inom ett begränsat och mycket strövvänligt område. Floran är riklig liksom fågellivet och vid den lilla dammen myllrar det av trollsländor. I dammen är det också fullt liv, större och mindre vattensalamander, iglar och mängder av småinsekter.
Idag när vi kom dit var där två små barn med sin pappa. Samtliga var utrustade med små håvar och de hjälptes åt att fånga olika vatteninsekter. Pedagogiskt och kunnigt förklarade pappan vad det var de fångat och vi hängde intresserat på och fick oss en lektion i den lilla dammens många mysterier. Vi fick också en vägbeskrivning till en annan liten damm som bland annat skulle hysa den lite sällsyntare röda näckrosen.
Med de här raderna och bilderna är den här Ölandsvistelsen slut. I morgon bär det hemåt igen efter några underbart fina dagar.
"Svenska trollsländeguiden" är inhandlad men ännu ej studerad så jag kan tyvärr inte arta de olika sländorna som följer. Den som kan får gärna bistå med den kunskapen.
Hasselsnok.
Näckros.
Öland.
Smultronvisslare.
En heldag i markerna kräver lunch. Den tillagades vid Näsbybadet och hade tagit höga poäng i Sveriges Mästerkock.
Sagolik morgon vid Långe Jan
Södra Öland har bjudit på några fantastiska försommardagar. Till skillnad från när vi var här för en knapp månad sedan står nu många orkidéer i full blom, insektslivet har vaknat på allvar och på de betade strandängarna trängs tofsvipeungar med kreatur och får. Det är helt enkelt en ljuvlig tid på denna underbara ö som sällan eller aldrig gör en besviken. Bara det att på Ås camping vakna till rosenfinkens karaktäristiska visslande, se den bruna kärrhöken sväva över vallen ned mot Norra Lunden är upplevelser lite utöver de vanliga.
Fredagsmorgonen var något alldeles extra. Klockan ringde fem, det var bara nio grader och daggblött men absolut vindstilla. Tillsammans med gode vännen Christer Larsson åkte vi längs ned till udden och Långe Jan. Vi var där vid sextiden och då hade temperaturen redan stigit till sköna tretton grader. Vi hade bestämt att tillbringa någon timme vid udden för att senare åka till södra lunden. Men vi fastnade ute på udden där fotomotiven radade upp sig och södra lunden finns kvar tills nästa gång.
Här kommer några bilder från gårdagen samt dagen.
Fyren Långe Jan.
Strandskata.
Mindre guldvinge.
Mandelblomma.
Stenskvätta.
Nyckelpiga.
Rödspov.
Kungsgårdens hjortar söker vila i skuggan.
Ett knippe krutbrännare.
Fotograf Larsson i aktion på udden.