Här behövs ingen fågelautomat

Svartmes, blåsmes och entita. Alla har de ätit ur handen på min hustru som är lyrisk över att getts ett sådant förtroende av de bevingade vännerna. Några goda vänner har en fågelmatning en bit in i skogen. Platsen är lite hemlig för att ska bli så få störningar som möjligt Vi fick dock möjligheten att följa med och det var en ganska häftig upplevelse.

På väg till stället började de vissla och strax kvittrade svartmesen i granen intill. Och när Jan höll fram handen med jordnötter var den inte sen att norpa åt sig en. Väl framme vid matplatsen fick hustrun chansen att mata och fåglarna var inte nödbedda utan kom en efter en för att få sig en godbit..

Svartmesen fick förtroende och hade inte så bråttom utan tog "ögonkontakt" med hustrun innan den tog för sig. Alls inte så mesigt bordsskick kan man tycka.

Blåmesen är, så liten den är, en tuffing och tar för sig rejält vid ett fågelbord och bangar inte för att ta en fight med betydligt större konkurrenter. Den gjorde sig heller ingen brådska utan spanade lugnt in vad som fanns på matbordet.

Jan och Marie lägger ned ett fantastiskt arbete för småfåglarna och belönas rikligen med att ha blivit nära vänner med många av dem. Nötkråkan är till vardags ganska skygg men har vant sig vid mänskligt besök och att det betyder mat. Den höll sig dock på lite avstånd men hade full koll på vad som var på gång.

Den lilla söndagsutflykten avslutade vi på Ore Backar vid Hornbörgasjön. Vi stannade till vid Trandansen där det hölls öppet hus och örnskådning. Två havsörnar var på plats vid matningsstället till fröjd för alla besökare som guidades av medlemmar i Falbygdens Fågelklubb.

Längre norrut på sjön syntes inga örnar och det kan nog skyllas på mängden skridskoåkare och pimpelfiskare. Men Hornborgasjön är stor och ger utrymme för både människor och fåglar.

En blogg ska ge bilderna rättvisa

Den nya bloggen håller inte vad den lovar och jag fortsätter här på Fotosidan där bilderna kan ses i större format och ges rättvisa. Det var gode vännen Claes som inte gillade möjligheterna, eller snarare avsaknaden av möjligheter, på den nya bloggen och han har naturligtvis helt rätt. Så därför lägger jag ned den nya bloggen och blir tills vidare Fotosidan trogen.

Tillsammans med hustrun har jag tillbringat de senaste dagarna på Mösseberg och det har varit fantastiskt fina vinterdagar. I morse var träden helt klädda i rimfrost, solen låg på och bilden ovan tycker jag passar svartvitt. 

I mitt galleri ses mina bilder bäst. Där finns de senaste bloggbilderna liksom ett album från Innerdalen samt ett album med nytagna vinterbilder. Ni hittar galleriet här http://bildbengan.varbergsbild.com