Kust, hav och natur. Därtill lite text som tillsammans med bilden blir intressant och kanske väcker tankar. Kanske överraskar jag någon gång med något annat än naturbilder. Det hoppas jag ni kan stå ut med.

Bokskogen levererar

Efter regn kommer sol. Ja, denna gången stämde ordspråket. Gårdagens regn och rusk omvandlades till en strålande höstdag med näst intill sommartemperatur i solsidan. Finns det något ljuvligare än en tur i bokskogen en sådan dag? Ja, det gör det säkert men för min del sätter jag otroligt stort värde på några timmar i bokskogen en sådan här dag. Nu är det inte längre samma rusning till bokskogen som det var under en period när Covid 19 lockade skaror ut i naturen. Nu är jag i stort sett ensam i skogen, känner höstdofterna, njuter av ensamheten och tystnaden. Bokskogen har lite, lite, försiktigt börjat skifta i färg men ännu dröjer det till den riktiga färgexplositionen. De starka färgerna får sökas i den lägre vegetationen där olika typer av ormbunkar står för färgrikedomen. Rostbrunt. Lite negativ klang kanske men ack så vackert i kontrast med bokstammarna och de vackert mossgrönt klädda stenarna.

Solen värmer på bra i skogsbacken som vetter åt sydost. En flugsvamp stoltserar och minsann, en tegelröd ängstrollslända (eller är det en blodröd?) njuter på i solen på den uppvärmda stenen. Jag känner mig privigilerad och lite varm inombords av lycka. Det är en ynnest att få uppleva detta naturens under.

Så slår det mig plötsligt. Tiden har rusat i väg och jag måste hem. Jag har lovat hustrun en liten överraskning, en lunch på krogen för att fira vår bröllopsdag. Vore just snyggt om jag missade det med ursäkten; ledsen men bokskogen förtrollade mig så jag helt glömde...

På återseende, bokskogen.

PS Lunchen på Joels Brygga i Träslövsläge var utsökt DS.