Så här vill vi ha det...

Längtar efter det vita och rena. Men det är mest det gråa och halvtrista som omger oss mitt i denna årstid som kallas för vinter. Får ta en tillflykt till foton tagna tidigare under säsongen. Den gemensamma nämnaren i bilderna nedan är dock inte snö egentligen, utan "guld". De är alla tagna tre veckor sedan i Stockholm, på Djurgården.

Passar nu på att frångå från ett löfte jag har gett mig själv; en av bilderna blev mitt val för dagens bild den aktuella dagen, och sådana hade jag inte tänkt lägga upp på FS alls under det pågående 365-året. Men löften är ju till för att brytas!

(PS. Slutord längst ner i inlägget. DS)

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Detta inlägg var tänkt att publiceras igår. I och med att en FS-medlem (som likaledes är en flitig deltagare på fotofikor, bl.a. Dagnys) förlorade sin far den dagen, kändes det bättre att publicera något som knöt an till kärleken till våra närmaste och sorgen när vi förlorar dem (även om min bild var ganska subtil i detta avseende). Alla har inte nära relationer till sina anhöriga, men man önskar att alla har någon eller några i sin närhet på ett sådant sätt att innerlighet och medmänsklighet finns i våra liv. Under resan genom livet förlorar vi några, i slutändan står vi på tur att gå samma öde till mötes. Att vara missnöjd med väder och klimat är trots allt bara något småirriterande och banalt i vår vardag, jämfört med allt annat som är viktigare i livet - inte minst våra medmänniskor.

.

2014-02-15 16:07   Turbo56

Vackra guldskimmrande bilder.

Besvara

Svar från RHelena 2014-02-15 16:44

Tack Stefan! Dagen var vacker bara man kom utanför cityområdet denna dag!

Svara

2014-02-15 16:10   Lena Holm

En fin kollektion, i synnerhet den första och den med svanarna, samt även den sista. Jag gillar dina slutord och känslan de förmedlar. Dessutom kan jag bara konstatera att det känns som att många här på sidan är ens vänner, fast man kanske inte ens träffats IRL. De som man träffar på fotofika känns ännu mer som nära vänner och jag var långt ifrån oberörd av att läsa Claes inlägg igår.
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från RHelena 2014-02-15 16:54

Tack Lena! Upptäckte att kollektionen innehöll en dubblett av den första bilden, så kan det bli när man provar sig fram vilken ordning på bilderna som skulle bli bäst...
Claes inlägg kom säkert att beröra de flesta som läste det. Vi har ju också lärt "känna" hans far en gnutta med tiden. Många har fått vänner via FS, både virtuellt och i IRL, och oavsett på vilken nivå vänskapet är berörs vi av varandras sorger och förluster.

Svara

2014-02-15 18:12   Jon Anders Klockar

Vackra bilder! När det gäller vädret, så visst är det ett futtigt problem. Inte mycket att bli ilsken för. Och som du skriver, så är det viktigare att bry sig om människorna.
Ha det gott!
Jon Anders

Besvara

Svar från RHelena 2014-02-15 21:28

Ibland är det bra att bli påmind om viktighetsordningen med livets ting. Lite gnäll över sakernas tillstånd är dock ofrånkomligt ibland, vi är ju bara människor...
Tack för kommentaren!

Svara

2014-02-15 18:35   EGW

Fantastiskt vilket guldskimmer som vilar över alla bilderna. Var det något särskilt med ljuset, eller någon raffinerad efterbehandling?

Dina slutord kan man bara instämma i.

Besvara

Svar från RHelena 2014-02-15 21:33

Ljuset var speciellt, framförallt vid vattnet vid den tidpunkt när jag tog den översta bilden och bilden på svanarna. Lite fnyk (det ordet har du fått en förklaring på sedan tidigare!) i luften en stund vilket syns rätt tydligt i översta bilden. Solen bröt igenom en smula genom molntäcket vilket var viktigast. Husen bjöd på lite guldkänsla och de tre nedersta bilderna togs när det började mörkna. That's all!
Tack!

Svara

EGW 2014-02-16 22:38

:-) Om fnyk: knappast ett levande ord i modern svenska. Men kanske i finlandssvenska? Ordet finns i Svenska Akademinens ordbok (SAOB) och även i Nationalencyklopedins ordbok. I den senare klassas det som provinsiellt. Kul att du använder det, men det är ju alltid risk att någon inte förstår vad du menar. Själv är jag (som du vet) lite språktokig och gräver tills jag vet vad det handlar om.

Det är svårt att tro att just fnyket åstadkommit guldskimret, men vad vet jag? Märkligt är det i alla fall.

Svara

Svar från RHelena 2014-02-16 23:04

Kollade vad jag hade tidigare skrivit om "fnyk", det var faktiskt inte till dig jag hade förklarat ordet utan till en annan FS-medlem, så här: "*Fnyker = småländska, små små snöflingor dansar i luften. Min man, uppvuxen i Sthlmstrakten, men med rötter i Småland brukar använda detta ord. Har förstått att ordet inte hör till den vanlige svenskens vokabulär. I Blekinge säger man visst "fnyka på näsan" och det är ju något annat det."

Svara

2014-02-15 23:11   Gun-Inger Arvidsson

Jag tycker mycket om dina bilder som alltid.
Blir så glad som du vet när jag får se bilder från Stockholm.
Denna gången som glimmar i guld.

Det du skriver är så rörande.
Det är jag som står "på tur" nu i min släkt.
Men ingen vet vem som står på tur om man skall vara realistisk.

Sedan är det så att mycket är så världsligt som vi ibland hänger upp oss på.
Ofta tänker jag på det faktiskt.
Ha det bra
Gun-Inger

Besvara

Svar från RHelena 2014-02-16 22:55

Nej, ingen vet ju när man står på tur, men med ökande ålder ökar förstås sannolikheten för "oväntade händelser"... Det gäller att ta vara på livet medans det pågår.
Stockholm är en så vacker stad, tycker mycket om den! Men jag har ingen längtan att bo där, det räcker att staden finns inom räckhåll!
Tack för kommentaren, Gun-Inger!

Svara

Gun-Inger Arvidsson 2014-02-17 12:40

Vi min livskamrat och jag
har det senaste åren blivit
så rädda om varandra
för det är många i vår vänkrets
som blivit ensamma.
gia

Svara