Rapport från Dagnys foto-AW

Onödigt att säga kanske, men dagens/eftermiddagens/kvällens after work med Dagny-gänget var mycket lyckad! Fattas bara annat!

.

På vägen till stationsrestaurangen. Kan inte låta bli att fota dessa busskurar och vad som försiggår bakom dem när helst jag passerar. Gatufoto...?

Ett glatt gäng som valde att sitta vid spåren även om vädret var strålande. Det var kanske för att få uppleva Orient Express-stämningen (se mitt förra inlägg). Nikos, Anna, Peter (som var ny i sällskapet), Monica, Nick (som hade ansträngt sig lite extra för att vara med), och så jag förstås. Jag hade med mig min Pentax K7 med 35 mm, men just den brännvidden lämpade sig inte särskilt väl för fotandet här. Bara 13 exponeringar blev det. Alla vet ju att man får högst EN bra bild på 100 st (eller något ditåt) och därför blev det ingen bra bild alls nu med Pentax! ;-) Bilderna nedan är tagna med Nokia N808. (Blev inte så många bilder tagna med den heller, bara dessa fem, men låt gå...)

.

.

.

.

Fotokompisarna fick kolla på bilden nedan (tagen tidigare på eftermiddagen med N808) och fundera på varför jag ville ta den och varför den fungerar som gatufoto enligt min mening, trots "ryggar" och "fel" kamera och alla andra möjliga "fel". Ledtråd: Kungahuset. Förförståelse... (läs vidare om hermeneutik om du vill). Obs! Skylten och den röda färgen på jackan har inget att göra med det vad jag såg...

Bilden har ingen koppling till ämnena vi diskuterade, bl.a. gatufoto, bildkritik...

Detta var allt för denna gång! Tack ni som var på plats! På återseende, allesammans, även absent friends - ni var saknade!

PS. Ingen annan bloggare var närvarande så det är osannolikt att det blir någon mer rapportering i bloggosfären. Kolla dock Annas bilder, hon brukar ibland lägga upp något från Dagny-träffarna. DS.

.

I morgon fredag kl 16.30 - Dagnys after work!!!

De som är med i Fejans Dagny-grupp har kanske noterat Per "Ottens" inbjudan till en mjukstart för Dagnys fotofika, i form av en after work-träff, fredagen den 16 augusti från kl 16.30. Platsen är det gamla stationshuset (Uppsala) som numera inhyser ett trevligt ställe för inmundigandet av god dryck och även en bit mat om så önskas. Obs! Inbjudan gäller alla, inte bara FB Dagny-anslutna!

Vacker utemiljö med uppsaliensiska motiv inom närgräns (Bror Hjorts Näcken, slottet etc) utlovas!

.

.

.

.

Inne eller ute, det får styras av vädret. Just nu lovar norrmännen (yr.no) vackert väder i Uppsala för tidpunkten i fråga, SMHI lutar åt moln men uppehåll dock.

.

Inomhus är känslan påtaglig att man befinner sig vid stationen för Orientexpressen i Istanbul . Särskilt märklig blir känslan om ett rejält godståg passerar på det närmaste spåret, bara ett par meter ifrån.Obs! Dagnysarna är vana vid att sitta kring ett runt stort bord (Broströms) och visst finns det sådana även här även om inte närmast spåren.

.

Roligt förstås om vädret tillåter utevistelse för att njuta av sommarens sista månad!

.

Och som alltid så är alla som har något slags intresse för foto välkomna! Självfallet får man ta med även mindre intresserade medmänniskor, typ kompis, särbo, sambo, make/maka, mor, far, son, dotter osv osv.... Enda kravet är att de tål folk som har snöat in på foto, snacket rör sig ju en hel del kring detta ämne.

.

.

Behövs det specialla konsertskor när Bryan Ferry är här?

Veni, vidi, vici... kan väl Bryan Ferry säga efter sin konsert på Botaniska trädgården i Uppsala. Publiken var nöjd. Den recensent vars artikel jag läste var nöjd - se här . Jag var nöjd, bortsett från ett par punkter*.

.

Det börjar dra ihop sig. Diverse fötter börjar trängas bakom mig.

.

Bryan Ferry Orchestra inleder (instrumentalisterna var totalt 12 st, om jag räknade rätt, 11 män och en kvinna). Bland annat klassikern Avalon från Roxy Music-tiden fick ett annorlunda, men tilltalande arrangemang.

.

.

Kören (två pers) näst in.

.

Nu händer det något. Synd om dessa fotografer, de får ju bilder bara i början av konserten...

.

Den alltid så eleganta stjärnan är här, den riktiga konserten börjar.

.

Det finns fler som fotar. Aja baja...**

.

aösdf

adfj

aölf

aösdf

.

Utan att ha sett honom live tidigare känner man ju till hans manér ändå; han är sig lik. Musikaliskt är han däremot en framåtsträvare, men lyckas med konststycket att även där behålla något av sin karakteristik utan att stanna i utvecklingen. PS. Mitt sällskap Mr Herrmelin såg Ferry på Roxy Music-konserten 1976 (sic!). DS.

.

Den unge gitarristen fick en del utrymme, lite väl mycket enligt en recensent. Prao, typ? Han lär i vanliga fall spela i ett band där även en av Ferrys söner spelar.

.

Notera trummisen, hon är en av de få kvinnor man ser med denna arbetsuppgift. Den äldre gitarristen hade en charmig lågmäld scenstil.  Fördelen med att befinna sig så nära scenen är att kunna följa mer i detalj allt som sker på scenen.

.

Pausmusik- och dans (BF pausar ett par minuter).

ajkldf

kdjsfh

Åter på plats och den karaktäristiska halsduken åker på och av.

.

Inte är han mycket för att kommunicera verbalt med sin publik, uppsluppenhet tillhör inte hans stil heller annat än kort efter låtarna, möjligen. Ingår i konceptet. Kan väl uppfattas som arrogans eller butterhet också, om man så vill.

.

Publiken ser salig ut. Inte hjälpte det, det blev bara två extra låtar vilket kändes som ett abrupt slut med tanke på hur ivrigt vi försökte få honom tillbaka en gång till. Kanske var vi för gamla (som någon sade), dvs det blev inte tillräckligt bra fart... Ni ser väl vilken fantastisk utsikt Ferry med sina medmusikanter hade!

.

Kvällen är här, utlämning av "professionella" kameror och annat "otillåtet" pågår i tältet till vänster.

.

Mina konsertskor. Efter att ha varit på en Bruce Springsteen-konsert något år sedan (där jag inte såg något alls bland alla långisar) har jag drömt om att skaffa platåskor som det ska funka att gå i också (högklackat - nej tack!). Platåskor har varit svåra att hitta, de har visst inte varit trendiga, men i vintras hittade jag dessa i alla fall (inte så höga, men bättre än ingenting). Denna gång var inte skorna helt nödvändiga när vi hamnade närmast scenen, men med tanke på fotovinkeln kan några få centimetrar vara guld värda!

*Det abrupta slutet; missnöje med publiken? Ferry visade inga sådana miner, däremot började körtjejerna se mer och mer uttråkade ut mot slutet, i alla fall emellanåt...

**Någon hade lyckats smuggla in en systemkamera. Själv hade noga kollat om jag kunde ta med en sådan och det verkade ok. Ändå blev den portad. Jag behövde inte lämna in den mot löfte om att inte ta upp den! Måste väl bero på att jag verkade hederlig och det stämmer ju... ;-)

Den tekniskt intresserade vill kanske höra vilken kamera bilderna har kommit till med? Av någon outgrundlig anledning hade jag inte med Sony RX100 som en reservkamera, den hade fungerat utmärkt här och som en kompaktkamera hade den varit ok att få in också. Bilderna är därmed tagna med Nokia N808 Pureview och jag misströstar inte med resultatet, även om en riktig kamera hade varit att föredra...

.