Sällanbloggografen väljer bort sockersött - denna gång...

Har helt klart genomgått en förvandling; från att ha varit en flitig fotobloggare dagligen är jag idag en sällanbloggare. Ibland blir man påmind om Fotosidans existens, så var det även någon vecka sedan när påminnelsen om betalningen kom - glömde bort den, betalade slutligen knappt två veckor för sent (funkade ändå) och nu kan man hoppas på lite bättre utnyttjande av tjänsterna på FS... Varför ska man annars vara betalmedlem...?

Några bilder från kvällen; kände inte för sockriga solnedgångsvyer (det var en vacker kväll) så svartvitt fick det bli. Inte så sällan låter jag livskamraten välja dagens bild (Blipfoto), så även i kväll. Ofta är vi rätt ense om valet, i dag hade det sannolikt blivit en annan bild om jag hade valt själv, dvs en av de nedanstående. Två av bilderna nedan låg bra till...

En bild efter mörkrets inbrott blev dagens bild på Blipfoto. Vet sedan tidigare att nattbilder inte fungerar inom Blipvärlden (annat än om man möjligen är ett stort namn sedan tidigare, med jättemånga följare). Detta pga av att dagens bilder visas som tumnaglar; mörka bilder i tumnagelformatet är ett hopplöst fall om man vill få folk att öppna bilden i ett större format.

Och andra sidan; varför låta sig föras med strömmen hela tiden, man får väl åtminstone ibland vara lite eljest, det känns bra i själen...

.

.

.

.

.

.

.

.

Svårt att välja...

... dagens bild och därför lät jag bli att bestämma själv denna gång (sådant händer lite då och då). Nedan de bilder som blev "över". Och här den som blev utvald denna gång.

Ekoln; vilken dag! Dimman ligger kvar även om det börjar dra ihop sig till en eftermiddag.

Mysigt.

Gulligt.

Vad de kan, spindlarna, på ett par dagar!

Vilket hantverk!

Åriket - Fyrisån.

Tråkigt. Eller harmoniskt.

Spännande. Vad har hänt? (Inget.)

Det drar ihop sig.

Målet.

Fann vad jag letade efter - ett vårtecken!

Ska in här för att kolla vårtecken, kan ju hända att man hittar något...

Tittar hit....

Tittar dit....

Det här? Glada färger visst, men vårtecken, njaa....

Samma här....

Nu...? Nej, inte riktigt; båten utan täckning har varit utan skydd över vintern, den till höger täcktes redan flera år sedan och den har fått vila flera säsonger.

Ordentliga knopar här, inget vårtecken....

Presenningarna hänger i prydliga rader, våren är långt borta....

HÄR! Ett VÅRTECKEN som heter duga!!!------------------------------------------------- Iiiiiiiiiiiiiiiiiiikkk...!!! Alltså, när har detta hänt....??!! Inte bra....! Eller lite bra att naturen hjälper till...?

För den som vill ha bakgrundsfakta om det tekniska: bilderna är tagna med Pentax K7 + 100/2.8 samt med Nokia Pureview 808 (hade ju med mig endast 100 mm till Pentax).

Fyrispropaganda...

... sade fotokompisen Martin S om mitt förra inlägg, här . Det finns ju ett inlägg till i denna serie - här . Så, Martin har rätt, det verkar vara Fyrispropaganda jag håller på med... 

Allt börjar här, denna stund när hela sommaren ligger framför en. Fortfarande tror man sig veta att sommaren blir lång och fin och avkopplande och allt annat gott.

Dopögonblicket...

Nu börjar sommaren!

Efter Kungsängsbron öppnar sig det härliga åriket med en underbar försommarkänsla.

Ultuna-området är stort, mängder med byggnader, mer eller mindre dolda i grönskan passeras.

Djungelkänsla med massor med mest obekanta fågelläten, och det är bara sena eftermiddagen...

Ekolns fjärd öppnar sig. I förra inlägget kom jag att kalla Ekoln för den nordligaste Mälarviken (eller något ditåt), sett ifrån det stockholmska perspektivet. Det blev ju förstås lite "fel"; Ekoln är ju snarare en förlängning av Fyrisån, söderut från Uppsala ....! ;-)

Vintern har gått hårt fram på sina håll vid östra strandkanten av Ekoln.

Den gamla Kungsgården, även den på östra sidan.

Trevliga sjönära bopålar på andra sidan....

Klubbhuset skymtar....

Snart snart...

Här - framme! Tänk att få bryggsegla en hel sommar, igen... :-) Och rätt som det är har det hunnit att bli vinter ännu en gång...

Uppfinningsrikedomen blomstrar

En nypa frisk luft behövs en halvtrist söndagseftermiddag och stegen går till båtvarvet vars invånare har gått i ide. De är mer eller mindre proffsigt utrustade mot vinterns väderliga prövningar. Den svåraste konsten är att hitta ett sätt att få presenningarna hänga kvar även i den värsta vinterstormen. Uppfinningsrikedomen är stor, men alla har inte lyckan med sig.