Mina 111111-bilder... och lite uppgifter för er...

Tog mina 111111-bilder  i morse fast då visste jag inte att jag höll på med just 111111-bilder, hade nämligen inte läst FS och därmed hade jag inte sett heller att dagen var speciell ur fotoperspektiv. Tog mina bilder mellan kl 08.18 och 08.26. Visserligen visar bildernas filinformation ett klockslag en timme senare, men det beror på att jag ändrar inte tid mellan sommar- och vintertider i kameran (kamerorna). Borde jag? Vad gör ni och vad är ert argument för att låta bli eller att ta sig besväret att ändra? 

Varför jag tyckte mig ha tid att ta bilder i morse berodde helt enkelt på att jag lyckades ta mig upp en aning tidigare än vad som var nödvändigt. Stativet med kameran stod uppriggad sedan förrgår kväll när jag tog nattliga fotografier på en lilja i fönstret. Hade då använt manuella inställningar i kameran och behöll detta i morse, korrigerade bara exponeringstiderna så de skulle passa morgonljuset bättre. Liljan stod mot ljuset, men en diffusor fanns bakom. Diffusor = en plisségardin = ett slags persienn. Hade jag haft mer tid hade jag arrangerat om alltsammans så att ljuset kom från en bättre vinkel etc, men SÅ mycket tid hade jag inte!

Provade olika exponeringstider och exponeringskompensationer och hade tänkt redovisa dem i samband med presentationen av bilderna. Vid redigering kom jag dock förändra somliga av bilderna till den grad att den typen av uppgifter skulle helt sakna existensberättigande. Nöjer mig med att uppge att tiderna blev relativt långa, bländare 2.8, ISO 200-400, exp.kompensation +/- 0 till 0.3-0.7. Objektivet är mitt makrodito på 100 mm.

Ni behöver inte tycka något om bilderna, men det skulle vara intressant att höra om någon av bilderna tilltalar någon av er något mer än resten av bilderna... Då tänker jag främst på valet var färger. Eftersom jag är begåvad med en lindrig art av färgseendedefekt kan det ibland vara av intresse att höra hur andra uppfattar mina val av färger. 

Jag har mina personliga favoriter bland bilderna nedan, men de får vara hemligheter. 

Bilderna 1 och 2.

Bilderna 3 och 4.

Bilderna 5 och 6.

Upptäckte förresten vid morgonens fotografering något jag inte har noterat tidigare: antiskakfunktionen i min Pentax är inte i funktion när man väljer helmanuella inställningar. Är detta vanligt i andra kameramärken? I morse var ju inte detta något problem när jag använde ett stativ, men att makrofota på fri hand med manuella inställningar blir nog ingen hit direkt för min del.

Noterar en lustighet på tumnaglarna på de oredigerade bilderna i fråga när jag tittar på dem i min dator. Tumnagelbilderna är spegelvända, dessutom har de liggande format trots att jag har tagit dem i i stående format. Hur kommer detta sig? Detta fenomen har aldrig förekommit tidigare. Det objektiv jag använde senast före makroobjektivet var en 35 mm:are och tumnaglarna ser fullständigt normala ut.

Verkstadsbilder

Mitt visade stora intresse ledde till ett praoerbjudande... och sedan utlovades en lysande framtid som en bilmekaniker...  :-)

Gratisfika blev det också...

Min makrofotografering förvandlades till fågelfoto

För att slå ihjäl söndagsfriden ägnade jag mig idag åt makrofotografering av ett par liljor i olika färger, dagsljus skulle det vara enbart. Det var lite svårt för ljuset var verkligen knappt. I kombinationen med att försöka få till skärpan handhållet blev övningen så gott som meningslös. Fram med stativet, men innan jag hann bli färdig med uppriggningen av utrusningen dök ett litet sällskap upp, dvs tre stycken talgoxar.

En i sällskapet grunnar på något.

Han vänder definitivt ryggen till landshövdingen då något annat är mer intressant.

Törstig? Badsugen?

Det blir fågelbad så det stänker! Förstora gärna...

Efter badet torkar man sig eller åtminstone skakar sig torr.

Fit for fight igen!

Sedan blev det några stativbilder på det jag egentligen skulle föreviga. Iddes inte riktigt lägga ner energi på detta utan det fick bli ett par bilder utan någon större ansträngning.

Att ha makroobjektivet på när man fotar fåglar är inte idealiskt. Nu hade jag tur ändå och det gick an. Ännu mer tur hade jag i och med att fåglarna stannade ett litet slag. Minneskortet visade sig nämligen bli fullt när jag började fota och jag fick börja ta bort bilder mitt under i fotograferingen... 

En rapport till från fotofikat Dagnys

Martin har redan visat bilder från fotofikat, Lena också en bild, här kommer några stycken som framstår som något sånär publiceringsbara bland mina bilder. Vi var 12 stycken entusiaster som hade offrat en helgdagsmorgon -förmiddag för att träffa likasinnade. De flesta var kända ansikten sedan tidigare, men några nya tillkom också som sig bör. En medverkande agerar både som modell, fotoassistent, chaufför etc för en fotograf. Bra; vi fotonördar behöver våra stödtrupper. En av gästerna vill beteckna sig som hemlig, men si, det är också ok på vårt fotofika!  Heder åt er som hade rest lite längre ifrån! Några av oss stannade förresten så länge att det började kurra i magen och den uteblivna lunchen gjorde sig därmed påmind!

Allvarliga diskussioner med allvarliga miner till att börja med. Anna och Torbjörn. Martin, Tommy och Annelie. 

Tagna bilder kollas i kameran - en okänd dam flimrar på skärmen. Hon är inte riktigt igenkänningsbar ens för sig själv efter gårdagens frisörbesök. 

Medhavda fotoböcker bläddras. Här är det nog Torbjörns fina gatufotobok som väcker ett litet leende hos Martin. Eller kanske var det Bernt Carlzons väldigt personliga och "självbiografiska" fotobok som Bengt G hade med sig? Bernt har förresten ett ovanligt krångligt namn att stava till, var tvungen att kolla upp för att det inte skulle bli fel... Han själv var inte närvarande här.

Seriösa diskussioner fortsätter, Björn och Torbjörn.

Torbjörn är en jäkel på att diskutera, här med Martin. 

Två herrar från Stockholm, Björn och Kurt. Den sistnämnde har förresten också ett halvkrångligt namn, ett efternamn där man antingen ska ta med h eller låta bli. Besvärligt med folk med krångliga namn...

Hmmm, blir det här bra. Björn ska fotografera mina medhavda förhistoriska kameror, två st Olympus OM-1 och en Olympus Trip 35. Det visade sig i går kväll att den sistnämnda har en påbörjad film som sannolikt härstammar från 1970-talet. Detsamma gällde två analoga kompaktkameror till, en Pentax och en ytterligare Olympus. Spännande! Vad kan finnas på dessa filmer? Har de klarat sig under den långa förvaringstiden må tro, utan kylskåpsförvaring?

Anna strålar; Me and my Pentax! Vi är syskonsjälar i detta avseende!

Tiden lider framåt, Lena, Kurt och Jonas kollar på något väldigt intressant. Facebook? Inte helt osannolika för under fikat kollades det foton inte bara på papper och i böcker, utan även på diverse digitala visningsplatser via mobiler, en surfplatta  och en laptop.

Annelie tog med sig förhistoriskt material också, dvs sina nybörjarbilder från tiden när hon precis hade börjat fotografera. Lena skymtar bakom.

Så här kan Annelies bilder se ut idag.

När timmen var sen halade Bengt fram trumfkortet, sin Hasselblad. Själv har jag knappt skådat en sådan tidigare. Obs! Ett förtydligande: den här bilden föreställer inte en hasselbladare... ;-) Bilderna bakom är förresten två av Johans (korrigering: Jonas!) spännande bilder från Indien.

Många årstider under en dag -> till slut hamnade jag i Finkan också

Ibland har jag med mig kameran när jag cyklar till jobbet. Det brukar innebära vissa komplikationer. Sträckan i tid räknat förlängs från det normala 10-15 minuter till ett oändligt antal minuter. På lunchen riskerar man att inte få tid över för mat. Hemfärden ska vi bara inte tala om. Fast just det sistnämnda är inte direkt något problem nu eftersom det blir mörkt så tidigt.  

Enligt nedan såg i alla fall en av mina arbetsdagar ut ur en fotografisk synvinkel: många årstider rymdes inom en kort tidsperiod, rent utav inom några minuter egentligen.

Morgonen börjar som vanligt. Det är lite dimma. Vid Islandsbron är det inte så mycket folk och trafik, men det beror ju på att jag har en aning sena vanor. Det är väldigt grått och det är väldigt mycket höst i luften.

Cyklar genom Stadsparken fast det får man egentligen inte just här. Till mitt försvar kan jag anföra att jag inte gör det ensam. Jag höll t.o.m. på att bli påcyklad av en annan cyklist när jag var tvungen att bromsa in hastigt för att fotografera sommar.

Vid Studenternas hajar jag till.

Är det sant det jag ser? Nu blir det en liten omväg...

Ja, det var det, sant. Det är vinter. Snöskottning pågår.

Väl framme vid jobbet drar jag lättnadens suck. Här var det inte vinter i alla fall. Full höst med färgprakten! Vissa buskar vet dock inte hur de ska bete sig, jag syftar på de gröna här.

På lunchen mumlar jag något obestämt när ett gäng ska iväg till ett närbeläget lunchställe. "Gå ni, jag kommer efter!" Och det tänkte jag göra också. Det var bara det att jag tog ju kameran med när jag skulle följa efter.... Skulle fota den färggranna naturen längs vägen... Tyvärr fick jag syn på många färggranna saker. Allt var inte helt naturligt heller.

Som den här cykeln till exempel. Den krävde en närbild.

Och vägbrunnen här. Jag hade inte sett den tidigare fast jag hade passerat den nyss. Men efter att ha skådat den blåa cykeln var ögonen inställda på blått och allt blått syntes så väl.

En gul cykel! Vid det här laget hade jag blivit rejält efter kollegerna. De dricker väl kaffe redan.

Ingen idé att ansluta till deras sällskap, det är för sent. Mat? Hjälpen är nära! Finkan finns ju...

Och slutligen landar jag vid tangentbordet med en lunch från Finkan, med både nyttiga och mindre nyttiga inslag...