Bilder bilder ska det bli här... En och annan bokstav (littera) får slinka med... Men aldrig bokstäver utan bilder...

Utomhustest med tema rött + lite gult + en bonusbild

I går testade jag det nya "fördärvet" Olympus µTough 3000 under mycket ogynnsamma förhållanden inomhus och visade bilder därav. Idag var det dags för utomhustestning. Den korta promenaden till bilen på morgonen räckte för att det skulle bli några bilder samt ett konstaterande om att kamerans knappologi är anpassad till sommarklimatet, dvs bara fingrar. Med fingervantarna på gick det i princip bara att trycka på on-off knappen och på avtryckaren. Och ändå har jag små händer och fingrar. Det blev till att ta av handskarna och frysa för att kunna göra något mer. Det ska väl vara så med en liten kamera, men detta är ju en kamera för tuffa förhållanden ändå! Knapparna är lite svåra att se också. Ska man använda denna kamera vid snorkling, vilket jag har tänkt mig framöver någon gång, så är det nog bra att memorera knapparna och lära sig hantera dem enligt blindskriftsmetoden. Eller ställa in allt i förväg och hoppas på det bästa.

Ljusförhållande var mycket klena på morgonen, men jag lät mig inte avskräckas. Här en av entréerna vid den gamla delen av Samariterhemmet.

Före detta Riksbankshuset. Snön har blivit alldeles för vit både ovan och nedan, efterbehandlingens fel... Men husen är viktigast här.

 

Ingen isstorm har passerat men underkylt regn uppenbarligen. Lite svårskrapad var rutan.

Ser ni vad som står på skrapan...?

Vid lunchtid borde det ha blivit mycket mer dagsljus. Inte så, en aning möjligen, men borde vi inte vara på väg mot ljusare tider och det borde märkas?!

Det finns många vackra gamla byggnader inom Gluntenområdet (Uppsala Science Park heter det numera). Vad gör man förresten med sådana här bilder (se nedan) som inte går att "räta upp" hur man än gör?! Gav upp här till slut eftersom alla försök ledde bara till att någon horisontell eller vertikal linje ställde till det  och slutintrycket blev snett. Då får det vara originalsnett!

Visar även en bonusbild från en inomhusmiljö, tagen med samma kamera idag. Om ni tror att tavlan är ett ensamt (konst)verk har ni fel. Hela alltihopa, inklusive väggen, är ett konstverk av Gunilla Sköld Feiler. Länge trodde folk att väggen bara var en vägg, men icke! En vårvinterdag skulle några av oss iväg och åka skidor efter jobbet och de medhavda skidorna ställdes mot väggen i väntan på friluftslivet. Linné hade inte kommit på plats ännu så hela väggytan var som gjord för att man kunde ställa saker mot den. Rätt snart damp ett mail ner i inkorgarna: skidorna måste bort bums för inga föremål fick ställas mot väggen för väggen var ett konstverk! Alla var lydiga förstås, men också förundrade; är det här ett konstverk? Plötsligt såg man på denna vägg med helt nya ögon. Får konst se ut hur som helst? Kan vad som helst vara konst? Ja! Nej! Meningarna var delade.

I dag står förresten några stora krukväxter samt ett slags vattenstaty i ena änden av väggen. Tror inte att konstären skulle uppskatta deras närvaro där. Jag gör det inte i alla fall för enligt min mening utgör den starkfärgade väggen med det ensamma Linnéporträttet tjusningen och de andra föremålen förstör totalintrycket.

PS. Bilderna är inte "naturella" för jag tyckte att de dög inte att visas annars. För bättre kvalitet i originalbilder med denna kamera behövs nog lite trevligare ljusförhållanden, men det kommer väl en sådan dag också. DS.

Inlagt 2010-12-30 20:36 | Läst 4330 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Vad man kan se på bilderna är att några av dem har både linsdistorsion och perspektivfel. Många människor bryr sig inte om sådant nuförtiden, man är så van vid det. Men själv tycker jag att bilderna ofta blir bättre om man korrigerar det. Hur svårt det är beror kanske på hur dina verktyg fungerar, jag vet inte. Men det kan ta lite tid att komma underfund med hur det ska göras. Jag kollade på två bilder, nr 2 och 5. Det gick bra att fixa dem, men som alltid får man en förlust av bildyta, i synnerhet när man korrigerar perspektivfel. Enligt min erfarenhet ska man alltid först fixa perspektivfelet, och sedan kan man ge sig på distorsionen. Om sedan slutresultatet är bättre, det är kanske en smaksak.

Inte för att det *verkar* som om isskrapan är onödig :-)
Ska vara ledig en vecka framöver och bl.a. tänker jag ladda ner ACDSee Pro samt Lightroom på prov. Ska försöka kolla hur den här typen av korrigeringar fungerar i dem för alltid är det bra att lära sig något nytt. Om det inte blir för mycket jobb. Kanske kan man göra dessa korrigeringar i PSE och GIMP med.

Den sista bilden, konstverket med väggen och Linnéporträttet blev jag sugen på att föreviga på annat sätt och med systemkameran i stället. Det är kanske så också en sådan här kompaktkamera kan användas: man fotar fotar fotar och vissa av motiven kan utvecklas vidare utifrån vad man ser i de första bilderna. Ungefär enligt metoden hur en del konstnärer också arbetar med; man använder foto/skisser som underlag för något man utvecklar vidare i måleri eller i en annan typ av konst som använder bilder som budskap/uttrycksform. Oj, nu kom jag på förresten ett ytterligare ämne för ett blogginlägg...! Så kan dessa bloggdiskussioner utvecklas vidare...! Tack!