Diversefotografen
Våren kom och gick... och kom
Den här veckan hade jag tänkt fotografera vårtecken från måndagen till fredagen, som veckans tema (dagens bilder på Blipfoto). Var bortrest större delen av den föregående veckan, men jag var ändå väl underrättad hela tiden om att våren hade nått hemstaden. Jag såg framemot att få plocka fram makroobjektivet för att föreviga allt det fina i naturen och som uppenbarligen hade dykt upp under min frånvaro!
.
14/3 - Det började bra, på fredagen efter hemkomsten, hittade en liten krabat med mycket vårkänslor bland färgglada vårblommor.
.
15/3 - På lördagsmorgonen var det fortsatt fint, lite snö hade kommit under natten, men vad gör det?!
.
16/3 - På söndagen gav jag mig ut på blåsippsjakt i den bistra blåsten, i en skyddad vrå fann jag några blyga "violer", ej utslagna dock idag för det var kallt!
.
17/3 - Temaveckan började på måndagen för mig; vi vaknar upp i en helvit värld! Vart tog våren vägen?! Och så flög mitt vårbildsprojekt sin kos! Eller?
.
18/3 - Tisdag.
.
19/3 - Onsdag. Detta var bara början, på kvällen såg det ut så här . Och då hade stadstrafiken med bussarna slutat att fungera. Och DET är något som jag har lite svårt att förstå eftersom några jättemängder med snö var det ju ändå inte frågan om... Ok då, bussarna har ju inga riktiga vinterdäck egentligen och det finns ju backar här i stan och snöröjningsresurserna kan ju inte hållas på samma nivå som vid Polcirkeln... Framförallt resursfrågan spelar nog en stor roll, tillsammans med att kaos uppstår lättare när väldigt många människor drabbas. Vid Polcirkeln är det ju inte så många själar och då kan det aldrig bli totalkaos.
.
20/3 - Torsdag. Ganska sanslöst. Fast väääldigt vackert också....
Dagen därpå var ordningen återställd och vi skulle få uppleva vårkänslor igen, nästan som om inget hade hänt. Bortsett nu från att min temavecka hade förvandlats till att handla om "vintertecken"!
..
När ljuset är hårt, svårt och hart när omöjligt
Dagens i-landsproblem: Svåra ljusförhållanden med sol, snö, is, vatten, skuggpartier. Resultat: inte något av det bästa jag har tagit i fotoväg. I de flesta utomhusbilderna här nedan har jag exponeringskompenserat i regel med +0.3-0.7, i en av bilderna t.o.m. +1.0, vilket kanske inte är så lyckat med tanke på skuggpartier. I särskilt besvärliga fall utgick jag ifrån de ljusaste delarna i landskapet och de skuggiga delarna lättades upp via PSE senare. Tyvärr blev det gott om bilder med utfrätta partier denna dag, här är framförallt bilden med de två personerna en sådan. Men just då fick jag inte heller möjlighet att experimentera mig fram.
Nr 1: Lyckades inte få till bra färger här, det ser till och med jag med min färgseendedefekt.... Eller är det tvärtom..., dvs det är hur bra som helst fast just jag ser inte det...? ;-) Vitbalansen var inställt på auto, trots raw fick jag inte till någon vettig korrigering via PSE innan tålamodet tog slut.
Nr 2: Starka kontraster, utgick från vattnet vid exponeringen. Bakgrunden som var väldigt ljus har fått skuggning via PSE.
Nr 3: Här har jag inte trixat alls i PSE annat än det vanliga med lite kontrast och skärpa och sådant.
Nr 4: Ett rent huggskott i all hast. Utfrätta partier bortom forsen, bortom all räddning... Personerna blev väldigt mörka. Ljusade upp ansikten samt armen.
PS. Låt er inte luras av bara armar. Det VAR kallt denna dag! En stund senare kom jag förresten att ta en porträttserie på dessa två. Så kan det gå när man dristar sig till att fota främmande.... DS.
Nr 5: Vid exponeringen utgick jag från den vita isväggen. Hela den skuggiga delen lättade jag upp i efterhand.
Nr 6: Njaa, här fick det bli rätt naturell look utan så värst mycket redigeringar....
Kommentarer? Hur gör ni i liknande besvärliga ljusförhållanden? Lämnar kameran hemma? Har några hemliga knep som ni kanske kan avslöja för mig?
Denna soliga dag var vi alltså iväg till Ulva kvarn, belägen strax utanför Uppsala. Det är alltid lite mäktigt med forsen som aldrig fryser till. Att promenera längs Fyrisån var lite riskabelt, så isigt som det var överallt denna söndag. Men det finns annat också: det gamla kvarnhuset innehåller både försäljning av vackra handblåsta glasföremål (tillverkas nog fortfarande på plats, ugnen står numera ute efter några brandtillbud) samt en hel våning med loppisgrejer av hyggligt god kvalitet: porslin, glas, LP-skivor, lite kläder, tavlor, allehanda krimskrams…. Och kameror!
Lugn, bara lugn...
Snart är vi där. Ljuset är på väg. Bara ett halvår kvar.
Vikingarännet ännu en gång
Borde ha nämnt i gårdagens inlägg att det nya objektivet Pentax SMC-DA 50-135/2.8 SDM testade jag första gången på riktigt vid Vikingarännet. Nöjd.
Eftersom det blev ett stort antal bilder (tills minneskortet var fullt och fötterna hade frusit till is, snudd på i alla fall) vid evenemanget tar jag mig friheten att uppehålla mig vid ämnet ytterligare en gång, minst.
Tråkiga saker händer också vid sådana här lopp. Här är fyhjulingen på väg med väldans fart för att återvända någon minut senare med en jätteledsen elitdam. Bruten hand verkade det handla om, rapporteringen senare bekräftade handledsbrott.
Sedan följde den ändlösa mängden åkare, åkare, åkare...
Vikingarännet - några glimtar
Fotosidans Christer L har förresten meddelat att FS-appen inte har kommit till på FS:s initiativ. Undersökning pågår... :-)
Några glimtar från tidig morgon från Vikingarännet mellan Krusenberg och Skofjärden. Missade den främsta eliten med ett par minuter... skulle gått upp lite tidigare!
Ett par elittjejer; nr 206 åkte hela vägen, tid 4 h 15 min.
Vanliga motionärer, men de kan stilen och tar hjälp av varandra.
Här åker de som vill klara sig själva.
Men dessa herrar kan sin sak.
Nu har stav- pikgängen fått komma iväg.
Ambitiösa barn dyker upp.
Och ambitiösa äldre är också med.
Det passade fint att värma sig en liten stund vid brasan, behövdes efter fotopasset i -8 grader.