Vid vidvinkel kom åt byggnadsminnet

Just nu pågår en av världens större fototävlingar, Wiki Loves Monuments. Jag ville komma åt ett byggnadsminne här i Norrköping, Gamla De Geerskolan. Den ligger i o f s inte särskilt trångt, men delar av skolgården har på ett från fotografisk synpunkt olämpligt sätt belamrats med fula lekredskap som hör till en förskoleverksamhet. Ett foto där byggnadsminnet domineras av en jättestor sandlåda kan säga nåt om vår tid men placerar sig inte i tävlingen.

20 mm vidvinkeln skulle kanske funka? Utan att direkt bryta mig in, grinden var olåst, kom jag in på förskolans gårdsutrymme och hittade den här vinkeln. Rönnbär till vänster, nåt barrträd till höger och Gamla De Geerskolan i mitten. Den är liksom så mycket annat i Norrköping uppkallat efter superkapitalisten Louis De Geer, den svenska industrins utländske fader. Han namn och övriga i den ätten ska stavas med stort D. Det finns en annan släktgren som stavar med litet d.

Skolan stod färdig 1862 (andra uppgifter 1866) med huvudfasaden mot Nygatan, den då yttersta gatan i stan. Bakom huset ligger sedan 150 år Södra Promenaden. Här var luften bättre än nere i stan. Norrköping var då och väldigt länge en progressiv skolstad  med sedermera stark profil på yrkesutbildning och ingenjörsutbildning. Nu finns Linköpings Universitet Campus Norrköping här.

Byggnaden ritades av stadsarkitekten Carl Theodor Malm i samråd med tidens skolexpertis. Stommen är av tegel med Norrköpingsgul puts på fasaderna. De har i viss mån förenklats med tiden. Rundbågefönster, hörnkedjor och gesimser samt de mot Nygatan utspringande flyglar som syns på bilden ger huvudkaraktären.

I bakgrunden De Geergymnasiet uppfört 1868. Samma arkitekt. Numera samma namn.

Pentax K-1 och Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f2,8 @f/8. ISO 100.

2021-09-21 10:25   Khalad

Vackra byggnader, väl värda att fotas. Lycka till med Wiki Loves Monuments! Hälsningar/ Björn

Besvara

Svar från Måns H 2021-09-22 21:04

Tack Björn!

Svara

2021-09-21 11:56   lersaker

Det blev en fin bild av byggnaderna, och märkena i asfalten skvallrar om att byggnaderna används!
Lycka till med tävlingen!

Besvara

Svar från Måns H 2021-09-22 21:06

Markeringarna på asfalten såg jag förstås, men tänkte inte på det du skriver, att det markerar att byggnaderna används! Hoppas juryn också ser det så. Tack Anne-Sophie!

Svara

2021-09-21 19:36   Sten-Åke Sändh

Finns det verkligen en nyans som heter "Norrköpingsgul"? Är inte det samna gula nyans som finns på massor av offentliga byggnader i landet? Den ser precis likadan ut som den färg som exv. använts på Oscar Fredriksborgs gamla kaserner där min son numera bor. Numera har fastighetsbolaget Vasallen döpt om området till Rindö Hamn till irriration för en del av öns äldre befolkning men färgen är densamma som kasernerna alltid haft.

Samma färg finns f.ö. på en mängd byggnader i Stockholm och där tror jag förgen kallas lejongul.

.... men fine för mig, om man vill hedra sin hemort men jag undrar verkligen om det finns något unikt i just färgnyansen. Däremot har ju flera generationer de Geer varit väldigt viktiga för Sverige som industrination ända sedan 1600-talet då väl Gustav II Adolf tog hit dem för att utveckla den svenska ståltillverkningen och då ligger ju en annan viktig tyngdpunkt i de uppländska järnbruken och bl.a. Österbybruk.

Flyglarna ovan är f.ö. verkligt lika kasernerna på Östra Kasernvägen på Rindö som länge användes av Kustartilleriet.

Besvara

Svar från Måns H 2021-09-22 15:00

Det är ju samma pigment - billigast var järnvitriol i kalkfärg. Järnet rostade och gav olika nyanser beroende på hur koncentrationen. Annars fick man köpa nåt ockrapigment och använda. Samma kulör finns ju på många håll och var vanligare förr. Stockholms Slott var väl gult från början.

Så "Norrköpingsgult" är precis som du skriver inte alls unikt för Norrköping. Men sen dom satte den kulören på spårvagnarna för typ 120 år sen så kallas kulören emellanåt Norrköpingsgul i Norrköping.

Svara

Sten-Åke Sändh 2021-09-22 19:36

Tack för bra info Måns!

Svara