Om Fotosidans grupp Cityscapes och mycket annat.

Trappan i bibblan. Sten Samuelson.

Idag hade jag ett ärende på bibblan i Norrköping. Huset är från 1970 och av betong. Utifrån och in och inifrån och ut. Älskat av några, avskytt av fler. Arkitekt Sten Samuelson. En karismatisk person med kontor i Malmö, Schweiz och Japan. Jag gillade honom och berättade det för några kollegor som kände honom sen studietiden.  Hå hå ja ja, Sten! sa en av dom. Då det var teckningsinlämning kom vi andra med våra små papper med våra försiktiga skisser. Sten dundrade in med ett väggtäckande verk, "Arkitekturens Födelse".

Huvudtrappan är spiralformad, av betong, handledaren av stål som klätts med svart läder. Betongen göts på plats i formar av bräder som jag tror sandblästrats för att framhäva ådringen.Undrar om det inte sitter kvar lite trä här och där.

Bild uppifrån och nedåt:

Bild nerifrån och uppåt:

Inlagt 2023-02-12 21:36 | Läst 486 ggr. | Permalink

"Fast jag är arkitekt och utbildningen gick ut på att man ska omfamna modernismen i arkitekturen blev det inte så i mitt fall. Gillar mest det som byggdes före 1930. Insidan tycker jag ändå nästan om. Det är ett bra bibliotek och huset känns stadigt. Utsidan tycker jag skär sig för mycket mot omgivningen. Mötet mot det tidigare biblioteket, en patriciervilla som fabrikören och politikern De Geer skänkte till staden blev inte bra. Men även jag inser att det är ett arkitektoniskt verk med verkshöjd! Samuelson träffade jag i samband med bygge av terrasshusen vid Snäckgärdsbaden utanför Visby. Han var kul att samarbeta med!"


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Det väckte mitt intresse Måns. Vad tycker du själv om biblioteket? Jag kollade lite på bilderna i Google Maps och det ser ju intressant ut, om man gillar betong förstås. Vi har ju några byggnader här av denna arkitekt, det får nog bli ett blogginlägg:)
Fast jag är arkitekt och utbildningen gick ut på att man ska omfamna modernismen i arkitekturen blev det inte så i mitt fall. Gillar mest det som byggdes före 1930.

Insidan tycker jag ändå nästan om. Det är ett bra bibliotek och huset känns stadigt. Utsidan tycker jag skär sig för mycket mot omgivningen. Mötet mot det tidigare biblioteket, en patriciervilla som fabrikören och politikern De Geer skänkte till staden blev inte bra. Men även jag inser att det är ett arkitektoniskt verk med verkshöjd!

Samuelson träffade jag i samband med bygge av terrasshusen vid Snäckgärdsbaden utanför Visby. Han var kul att samarbeta med!
Spännande motiv! Mycket bra och intressant! Mvh Wolfgang
Svar från Måns H 2023-02-13 19:25
Tack Wolfgang! Det kanske blir fler bilder från huset ifråga!
Spännande trappa med intressant struktur. Nästan så jag vill känna på den.
Svar från Måns H 2023-02-13 19:27
Jag har knackat och känt! Då man knackar känns betongen orubblig, strukturen inte otrevlig men inte heller att man gnuggar sig mot betongen.
Jag hade flyttat från Norrköping då nya bibblan byggdes men jag var en flitig besökare på 50- talet och början av 60-talet i det gamla biblioteket som jag vill minnas kallades Villa Swartz. Det nya biblioteket har jag aldrig besökt. Jag får väl ta mej en titt på den 50-åriga betongklossen någon gång då jag besöker Norrköping. Eftersom jag sysslat med fastighetsdrift en stor del av arbetslivet så uppskattar jag rå betong, det brukar betyda låga underhållskostnader, men alla uppskattar inte den vinkeln...
Svar från Måns H 2023-02-13 19:43
Villa Swartz stämmer. År 1912 donerade Carl Swartz byggnaden till Norrköpings stad för inrymmande av bibliotek och museum.

"Nya" huset framstår som välbyggt och har åldrats väl. Jag undrar dock över avvattningen, det är ju inte gammeldags sadeltak.

Betongen är ju i detta fall gjuten mot arkitektdesignade träformar. Man ser att det lagts ner omsorg! Betongen kan dock se väldigt tråkig ut då den blir blöt. Att folk, ibland även jag, har svårt för exteriören beror ju också på att den så helt kontrasterar mot omgivningen med huvudsakligen putsade byggnader, konstmuseet i tegel.
bildsten 2023-02-13 22:20
Man ska alltid vara bekymrad om det är något annat slags tak än sadeltak eller pulpettak eftersom de flesta andra tak kräver mera tillsyn och underhåll. Detsamma gäller ju om det är en komplicerad utformning på taket med mycket vinklar och vrår och många genomföringar.
Dessutom är det mer tilltalande estetiskt med sadeltak, men det är ju en kulturell påverkan. I ett mindre utsatt klimat, läs torrare, kan även jag tycka att det är snyggt med platta tak.
Svar från Måns H 2023-02-13 22:51
Håller helt med!

Som arkitekten och tecknaren Mem, Mats-Erik Molander skrev som bildtext till en ikonisk teckning av en nedisad funkisbyggnad med en arkitekt som kommenterar: It's a pity that our climate doesn't permit a functional architecture.