Plankgatan - varför heter den så?

Plankgatan lät futtigt tyckte jag då jag flyttade in en gång i tiden. Vadå "plank"?

Huset ligger i hörnet mellan Plankgatan och Slottsgatan.

Slottsgatan låter ju pampigt och det stämmer. Gustav Vasas son Johan III såg till att Norrköping fick en modern stadsplan med raka gator och att stan befästes med Johannisborgs slott. Gatan kan vara landets äldsta gata som igår i en rutnätsplan. Namnet är belagt sen 1769.

Plankgatan heter så efter det tullplank som omgav staden. År 1622 införde kronan ett tullsystem som belade svenska städer med en införselskatt för varor. Tullen skulle tas ut på alla "ätliga, slitliga och förnötliga varor" som skulle säljas i städerna. Försäljning av varor utanför städerna (”landsköp”) blev olagligt. Tullen betalades med 1/32 av varans värde. Denna skattesats kom i stort sett att bestå ända till dess tullen avskaffades 1810.

Gränsen mellan stad och land blev skarp! Kartan här ovan är från 1848. Stadens begravningsplats hade anlagts där ute, annars var det odlingsmark.

Hörnhuset mellan Slottsgatan och Plankgatan. 

Porten  leder in till en oerhört stilig trappuppgång. Byggår 1904.

Nästnästa hus i raden byggdes 1973. Det staplades upp av tidstypiska betongelement med dansk sjösten på ytan.

Fortfarande  bildar Plankgatan en tydlig gräns mellan stenstaden och det som finns där utanför; Folkparken och Matteus kyrkogård.

2022-04-03 11:11   Lena Eriksson

Tack för ännu lite Norrköpingshistoria! Så kul att få.

Besvara

Svar från Måns H 2022-04-03 18:09

Och TACK själv för din kommentar!

Svara

2022-04-03 12:12   Fredrikpersson

Intressant med bakgrunden till gatunamnet. Dagens motsvarighet till tullplanket kanske kan sägas vara de elektroniska plank som trängselskattestationer bildar (i de städer som har det) som jag associerade till när jag läste inlägget. Även om syftet med trängselskatten såklart är en annan än den gamla stadstullen.

Fin port i jugendstil.

/F

Besvara

Svar från Måns H 2022-04-03 18:35

Parallellen med dagens tullstationer är verkligen intressant!

Dåförtiden var väl syftet dubbelt, att dra in pengar och att skydda städernas handel. Nu säger åtminstone belackarna att det där med att reglera trafiken är bara en dimridå, det egentliga syftet är fiskalt.

I Göteborg har ju tullarna ändrat det politiska landskapet. Partiet "Demokraterna" har en bakgrund i striden kring vägtullarna.

Jan Jörnmark, fotograf, ekonomidocent och författare (bl a fotoböckerna "Övergivna platser" och "Avgrunden") år en av grundarna av "Demokraterna" som nu verkar ha skaffat sig en stadig plats i Göteborgs politik.

Svara