Östergötland. Klimatet. Vattnet

I går hörde jag professor emeritus Sten Bergström tala om Östergötland, klimatet och vattnet.

Pentax K-1 med Zenit 58mm f/2 nedbländad till f/5,6. ISO 800. Sten Bergström är civilingenjör och hydrolog, som H i SMHI.

Det var himla kul om än illavarslande. Några glimtar:



Att Norrköping blev en stor industristad beror ju på Motala Ström. Vattnet drev fabrikerna. Vattnet användes som insatsvara. Det användes som sköljvatten och Strömmen färgades både gul och röd. Den elström som nu genereras inne i stan är inte särskilt omfattande men finns precis där den behövs.

Flertalet älvar har namn sammanfallande med utloppsplatsen. Att Strömmen heter som den gör är ett undantag. Motala ligger ju vid inloppet från Vättern. Vättern är en stor, fin, klar sjö med utmärkt vatten. På vägen ner via Boren, Roxen och Glan tillkommer vatten som använts i städerna och avrinning från jordbruksmark. Ibland är kvalitén i Glan inget vidare. Men med effektiv vattenrening och ett femtioprocentigt tillskott från lokala källor norr om stan är kranvattnet bra.

Det är fler som vill åt Vätterns vatten. Nu byggs ledning som ska försörja Örebro. Stockholmarna är inte ointresserade. Lilla Bornsjön räcker inte som reserv åt den numera stora stadsbygden.

Klimatet är nu 1,1 grad varmare än under förindustriell tid. I Sverige gäller två grader. De isar som ligger på land (Grönland och Antarktis) har en volym som motsvarar cirka 25 % av kontinenternas volym ovan vattnet. Då isarna smälter fylls havet på. Då det blir varmare sväller vattnet. 

Världshavens yta stiger för närvarande med ungefär 4 millimeter om året. Takten kan öka. Om all is på land skulle smälta höjs havsnivån med 70 meter. Här i Norrköping och uppemot Åland balanseras havsnivåhöjningen för närvarande av landhöjningen. Längre norrut i Östersjön dominerar än så länge landhöjningen.

Stora om- och nybyggnadsprojektet Inre Hamnen i Norrköping har dimensionerats för att klara prognoserad havsnivåhöjning i 100 år. Sen behöver en damm byggas vid Skenäs. Ytterligare några år kanske det går att klara läget genom att släppa ut Strömmens vatten då det är lågvatten i Östersjön. Sen måste vattnet alltid pumpas.

Vi får räkna med mer torka och fler skyfall. Nuvarande VA-nät behöver restaureras till modern teknik. Dagvatten (d v s regnvatten) måste tas om hand lokalt. Det går inte att klara skyfallsregn genom att leda dagvatten till reningsverken.

Vintrarna blir gråare, men ibland kan snöoväder och kyla klippa till ordentligt.

Vad göra? Sten Bergström menar att även vi i lilla Sverige måste göra vad vi kan. Om alla pekar på att nån annan, till exempel Kina, ska lösa problemet blir det olöst.

PS 4 okt: Sten har läst kommentarerna och skickar följande diagram som visar aktuella läget t o m januari 2022. Källa från FNs möte i februari 2023. 

2023-10-03 10:17   syntax

De skrämmande scenarierna duggar tätt! I ett sådant läge faller jag gärna tillbaka till det som jag kan se med mina egna ögon. Man går alltså själv ut i naturen och kollar.
Vid Hasselvik på Åland har jag gjort mätningar av vattenytan jämfört med mätpunkter i fasta berget. Under de senaste 60 åren har vattenytan dragit sig tillbaka ca 25 cm, vilket motsvarar den förväntade landhöjningen för området väl. Havets egentliga yta står alltså still.
Jokern i leken är att landhöjningen över ytan inte är jämn (som man kan tro när man läser tabeller) utan "bucklig" över ytan. Det skulle alltså kunna vara så att just där jag mäter har vi en buckla. Det motsägs av att alla gamla på Vårdö säger att vattenbrynet under deras livstid har dragit sig tillbaka avsevärt.

Långt kvar alltså till dom där 7 metrarnas höjning av havsytan i Stockholmstrakten som man gallskrek i pressen om för ett tag sedan - och som Stockholms kommun började att ta höjd för (hur man nu skulle kunna göra det?). Dom har väl lugnat ner sig sedan dess... :-)

Besvara

Svar från Måns H 2023-10-04 12:28

Hej igen Peter!

Sten har läst kommentarerna och bett mig lägga in sin källa betr havsnivån i bloggen. Källan är från FNs möte i februari 2023. Diagrammet finns nu i bloggen som PS 4 okt 2023.

Hälsningar, Måns

Svara

2023-10-03 10:56   Benganbus

Fint komponerad och fin bild på Bergström tagen med Biotar-kopian!
/B

Besvara

Svar från Måns H 2023-10-04 09:58

Tack Bengt! Professorn var en bra modell, satt still och funderade innan han satte i gång föreläsningen.

Svara

2023-10-03 11:17   syntax

PS
Min bildkommentar fins enligt önskemål på förra bloggen.

Besvara

Svar från Måns H 2023-10-03 11:55

Hej Peter! Du skrev alltså "Jag tycker att det porträttet är mycket tilltalande för mina ögon. Sedan kommer ju alltid frågan om hur mycket det är som objektivet bidrar med saken, och hur mycket det är fotografen?"

Uppskattar verkligen din kommentar!

Svara

2023-10-03 15:03   Khalad

Hej Måns, säkert intressant. Sten Bergström har jobbat på SMHI större delen av sitt arbetsliv. Han är speciellt inriktad på vatten och miljöförändringarnas betydelse för samhällsplaneringen. Tittar man just på miljöförändringarnas betydelse för samhällsplaneringen är det rimligt att man tittar (också?) på de värsta scenariorna. En havsvattenhöjning på 4 mm/år är inte vad någon ser just nu. Publicerade mätserier (NOAA = National Oceanographic and Atmospheric Administration) ligger mellan drygt 1 till knappt 3 mm/år. Intressant nog skiljer det mkt mellan NOAA:s olika mätstationer. Ingen av NOAA:s mätstationer visar någon snabbare höjning senare årtionden. Däremot finns finns satellitmätningar från de senaste årtiondena som kopplats ihop med tidigare konventionella havsnivåmätningar som visar 3,3 mm/år. Om detta finns delade meningar eftersom de konventionella mätningarna fortsätter utan att visa någon ökad takt. Utmärkt bild på professorn! Hälsningar/ Björn

Besvara

Svar från Måns H 2023-10-04 10:03

Jag har ingen egen uppfattning om mätstationer mm. Som du vet så var det foton av glaciärkrympning som fick mig att bedöma att uppvärmningen är reell. Det var 1994 för min del. Tack för omdömet om bilden!

Svara

Svar från Måns H 2023-10-04 12:24

Hej igen Björn!

Sten har läst kommentarerna och bett mig lägga in sin källa i bloggen. Den är från FNs möte i februari 2023. Diagrammet finns nu i bloggen som PS 4 okt 2023.

Hälsningar!/ Måns

Svara