Om att gräva där man står
Sten Nolin är en FS-medlem som förr bott i Norrköping. För någon månad sen kommenterade han den Cityscapesblogg som hade ett foto taget med en lådkameralins från min balkong. Han hade praktiserat i Finmekan, ett företag som legat i ett hus vars tak syntes på en bild i bloggen!
https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/stadsvy-med-ladkameralins.htm
Spännande tyckte jag och letade reda på vykortet här nedan. Bilden verkar tagen i början eller mitten av 1930-talet.
Man ser Motala Ström. Till vänster om denna Yllefabrikens fasad. Till höger Strömparken. Den var då nyanlagd på mark som skapats av sprängsten och jord från ett kraftverksbygge uppströms. Ivar Tengbom, känd bl a för Stockholms konserthus, formgav kraftverket och delar av Strömparken. Han brukade samarbeta med hortonomen Rudolf Abelin, känd för Norrvikens trädgårdar. Undrar om inte denne stod för trädgårdsanläggningen.
Upp till höger Rådhusets torn. Mitt i bild nybyggda hotell Centric. Det hade tagit stadens myndigheter ett år att acceptera dess ultramoderna utformning. Till Centric hörde, och hör, ett parkeringshus med synlig betongfasad i tre våningar. Garage i de två nedre planen. Landets första P-hus! Det hade anlagts för att de resande skulle ha ett ställe att ställa sina bilar.
Där bredvid en verkstadsbyggnad. Det är den som har två stuprör på fasaden. Det var i den företaget Finmekan höll till i början på 1960-talet och Sten Nolin fick praktikplats!
Inga synliga fönster i vindsvåningen, men man kan ana skiftningar i putsen, det kan ha funnits fönster förr.
Foto Norrköpings stadsarkiv
Lådkamerans nuvarande ägare kunde berätta att det funnits mekanisk verkstad i huset ifråga, men också ett tryckeri. Och att en blind man hade borstbinderi i en gårdsbyggnad. Då kom jag ihåg Roines borstbindeributik längre upp på Hospitalsgatan! Butiken var stängd varje gång jag råkade passera, men skyltade med handgjorda borstar och jag fattade att det var blindarbeten.
Nu är hela fastigheten jätteambitiöst, i mitt tycke nästan för fint, renoverad. Mot gatan (syns ej i bild) Wallins Café & Vinyl och en damfrisering. Uppe i husen bostäder. Och i fabriksfastighetens bottenvåning, ut mot Strömparken, en begravningsbyrå med samlingssal Magnoliasalen.
Från Gamlebro har man samma utsikt som fotografen för 90 år sen. Jag hade inte med mig vykortet och tog till lite bredare vinkel, motsvarande 43mm i småbild. Pilarna har vuxit till sig ordentligt! T h i Strömparken hade Tengbom, möjligen Tengbom/Abelin, anlagt en kulle med ett vårdträd, en ek. Kullen är borta och ersatt med en bäck och dammar på lägre nivå. Det har tillkommit en påbyggnad på garaget, skymd av ett träd i bilden.
Motsvarande påbyggnad mer åt höger i bild skymmer Rådhustornets nedre del. Jag bor näst högst upp, därav blogginläggets titel "Om att gräva där man står". Den alluderar ju på Sven Lindqvists bok från 1978. "Gräv där du står".
Husen på Strömmens högra sida, långt bort i bild, är borta sen länge. Nybyggena skyms av ny vegetation.
Pentax K3 II med Sigma 17-50 februari 2023.
Verkstaden där Sten Nolin praktiserade är inte kvar. Är det Magnoliasalen som ligger där verkstaden låg? Jag ber Sten kommentera!
Pentax K-1 med Pentax FA 135mm f 2.8 mars 2023.
Det här var ju skoj. Som jag minns det var verkstaden i två plan med några trappsteg mellan. Jag letade reda på en bild som någon av arbetskamraterna tog på mig med min första egna kamera, en Zeiss Ikoflex, där jag står vid en slipmaskin och kanske gradar av något. Ett stående jobb var nämligen att sköta kallsågen och kapa upp material till de två svarvarna som höll till i den nedre delen av verkstaden. Det fanns en firma till som man kunde nå inifrån verkstaden. Ägaren, som jag tror var ensam, stansade tunnplåt och falsade burkar. Men jag minns också att han stansade hålen i 1/8" boardskivor som var klädda med tryckt plast med kinashackmönster. Jag fick en sådan av honom och den hängde med länge i vår familj. Kulorna togs från ett äldre spel med spelplan av papp som hade börjat gå sönder av flitig användning. Mitt emot Finmekan ungefär, på andra sidan Strömmen, i det gamla YFA-huset, fanns Borgs fabriker. De gjorde de så kallade ryssjorna som kunde fånga upp Tunnor, Lansar och Drakar som annars skulle hamna långt utanför banan vid avbrutna starter och inte hunnit bromsa. Finmekan hade legojobb åt Borgs fabriker och även åt STAL.
Jag känner inte igen fasaden på huset. Som jag minns var ingången till verkstaden från gatans plan och det var där kallsågen stod. En kort trappa ner var resten av verkstaden vars fönster vette mot parken. Parken, som låg lägre än gatan, nådde man via en stentrappa. Det är ju drygt 60 år sedan, så minnesbilderna är svaga. I praktiken lämnade jag Norrköping när jag gick till sjöss 1963. Därefter har det bara blivit kortare besök. Senast förra året då en gammal god vän tog oss med till Ståhls Collection, en fantastisk samling modern konst, rekommenderas. Stålhls Collektion ligger i ett gammalt industrihus ganska nära där Borgs höll till.
/Sten