Ogratis däcktryckselektronik
Pga massiv efterfrågan i anslutning till min förra blogg, "Byta till sommardäck" (Stephan Axelsson undrade lite) kommer här klipp från en artikel jag skrev åt tidningen Elbilen för några år sen.
-----
Nere i Europa rullar bilarna på samma hjul året runt. Många struntar i att kolla trycket utan kör tills det händer något. I Sverige byts hjulen två gånger om året. Då kollar man troligen trycket. Så det är inte fullt så illa här, men ändå krävs numera elektronisk däcktrycksövervakning.
Ett system har givare i varje hjul och trådlös överföring till bilens elektronik. (Ett annat, värt en egen artikel, använder bilens egna givare och räknar fram eventuella tryckavvikelser i realtid.)
Kostnaderna för inköp och drift blir höga om vinterhjulen måste ha sensorer. Det kan bli frågan om upp 2500 kronor per hjul för de mest exklusiva bilarna. Batterierna kan inte bytas, hela sensorerna måste bytas minst vart femte år. Det blir en hel del pengar.
Förhoppningsvis håller bilisterna ändå systemen i gång, åtminstone då det gäller sommarhjulen. För hur kul är det att köra en bil där varningslampor lyser? Eller att försöka sälja en sådan bil?
BILPROVNINGENS SYN
Morgan Isacsson är expert för dessa frågor på Bilprovningen. Han menar att alldeles för många struntar i att kolla trycket. Lågt lufttryck kostar pengar i bränsleförbrukning men bidrar också till en avsevärd del av olycksfallen i trafiken. En uppföljning av att däcktrycksövervakningen verkligen fungerar skulle ge utslag i statistiken, en statistik som ju speglar mänskligt lidande.
Däcktrycksövervakning behövs för alla fordon. Där har timmersläpen uppe i Norrland varit tidigt ute och införskaffat utrustningen frivilligt. För att spara pengar och för att helt enkelt komma fram.
Systemet med givare i varje däck är bra genom att ge klar information om tryck och i vissa fall även temperatur. De här ABS-baserade systemen verkar betydligt trubbigare.
DÄCKVERKSTADEN SER FÖRÄNDRINGEN KOMMA
Michael Karlsson basar på Däckland i centrala Norrköping. Han berättar att allt fler bilar har sensorer. USA:s lagkrav 2007 startade trenden. Europeiska bilar följde efter. Efterfrågan på sensorbyten ökar. Batterierna klarar 3-4 år, sen måste hela sensorn bytas. Om man lagar däcket med punkteringsspray har man med 90 % sannolikhet också ett sensorbyte att göra. Sensorn klabbar igen av geggan.
Michael tar fram en utbytt sensor. Ventildelen är svårt korroderad och gängan helt av. Den del som sitter inne i hjulet ser också illa medfaren ut.
För Däckland skulle det bli besvärligt att hålla alla bilmodellers sensorer i lager. I stället har man valt att göra som andra i Däckia-kedjan, ha en enda programmeringsbar sensortyp. Den är amerikansk och heter Cub. Med programmeringsboxen DBD-II kan Michael flytta koden från den defekta enheten till den nya sensorn. Bilen märker ingen skillnad. Att starta så att säga från noll går också, men är mer krävande eftersom man då måste in i bilens elektronik.
Däckland tar 750:- per sensor. (Detta var alltså för några år sen). Då ingår programmering och montering om kunden samtidigt köper nya hjul. Originalsensorerna brukar kosta mer. Om bara sensorn ska bytas kostar monteringen 200-300:- per hjul. Det plockar ju till, men att köra utan har också nackdelar. Han hade nyss inne en kund som avstått från sensorer i vinterhjulen men kom tillbaka eftersom han inte stod ut med varningsblinkandet på instrumentbrädan.
Skriver om
Innehållskategorier
- Intresse - Arkitektur
- Intresse - Digital efterbehandling
- Intresse - Gatufoto
- Intresse - Landskap
- Intresse - Reportage / Situation
- Intresse - Utrustning
Arkiv
- Februari 2025
- Januari 2025
- December 2024
- November 2024
- Oktober 2024
- September 2024
- Augusti 2024
- Juli 2024
- Juni 2024
- Maj 2024
- April 2024
- Mars 2024
- Februari 2024
- Januari 2024
- December 2023
- November 2023
- Oktober 2023
- September 2023
- Augusti 2023
- Juli 2023
- Juni 2023
- Maj 2023
- April 2023
- Mars 2023
- Februari 2023
- Januari 2023
- December 2022
- November 2022
- Oktober 2022
- September 2022
- Augusti 2022
- Juli 2022
- Juni 2022
- Maj 2022
- April 2022
- Mars 2022
- Februari 2022
- Januari 2022
- December 2021
- November 2021
- Oktober 2021
- September 2021
- Augusti 2021
- Juli 2021
- Juni 2021
- Maj 2021
- April 2021
- Mars 2021
- Februari 2021
Det hade jag ingen aning om. Vår tolvåriga Range Rover Freelander har inga sådana grejer. Vårt däckhotell har inte sagt något om det. Vi har inget varningssystem för detta.
Det verkar var helt onödigt. Bilarna har ju rullat i över hundra år utan det.
Bra att du informerar
Bob
(Jag gillar Range Rover men har aldrig haft nån. Det blev en Toyota i stället, min BJ 45 såg ut som en Defender. 3,4 liter fyrcylindrig diesel, 1 liter per mil trots jättestort vindfång och ingen aerodynamik. Om den inte rostat bort hade jag behållit den. Man kunde lasta ett ton och dra upp andra fordon ur diket. En gång drog jag upp en flyttbuss.)
/Bob
Numera har många bilar så groteskt stora hjul att det väl i princip i en del fall inte ens skulle gå att få in ett reservhjul ens om man vill. Och så sparar tillverkaren både pengar och lite vikt på att inte ha något.
(Min bil levererades med 16" fälgar. Till vinterhjulen valde jag 15" och lite högre däckprofil för att få samma rullomkrets. Troligen sämre på Mantorp, men bättre komfort i min vardagstrafik. Bilen en snåldiesel som nu är nere i 4,2 liter HVO-100 per mil med vinterhjulen.)
Jag gjorde ett reportage från Nira Dynamics som utvecklar de sensorfria systemen. Jag gör en blogg om de systemen också.
Tillverkarnas och myndigheternas våta dröm är ju även att vi inte längre skall köra bilen själv.
Undrar om man i framtiden får stoppa röstsedeln i kuvert själv??
Jag har kollat mycket på självkörande bilar, kanske det blir sån blogg också. Kommer dom att fungera? Jodå, i bra väder och på nymålad motorväg och nytvättad optik på kamerorna. Kanske också i köer.
Däremot kommer dom knappast att klara Gotlandsfärjan. Där visar en matros med teckenspråk hur man ska vrida hjulen och backa. Hänger man inte med får man instruktioner på gutamål. Gutamål finns inte inprogrammerat i systemet.
Apropå automatik så är det en aritkel i senaste Teknikens Värld om att Audis automatiskt anpassande farthållare har total kortslutning och bl a får för sig att det är 110 km/h på Södra Länken. Detta försvaras ungefär med att den nog tittat på hur vägen ser ut (dvs som en motorväg, och alltså ine skyltad hastighet) samt att föraren ju kan stänga av och använda den vanliga farthållaren. No, Hr Dr Ing Polizei, it was ze car... ;)
Tillägg: Missade att skriva det, men det är 70 km/h längs Södra Länken.
Därmed faller ju saken med självkörande bilar, åtminstone inom överskådlig tid, på det juridiska. Någon måste vara ansvarig vid olyckor - och jag tror inte att biltillverkarna känner sig så sugna.
Tesla blånekar och har alltid blånekat. Volvo lovade initialt att ta ansvar, men insåg att det kunde bli dyrt och bytte spår i tysthet.
F n gäller att varje fordon ska ha en förare, i eller utanför bilen. Det pågår nu försök på allmän väg på det sättet. Föraren sitter i ett kontor nån annan stans och kan ansvara för flera fordon samtidigt. Om nu "ansvara" är ordet, "får ta ansvaret då det smäller" är nog korrektare.
Vi får nog inte se mycket sådant i riktig trafik så långt framåt man kan överblicka (och innan dess hinner det hända mycket andra grejer).
Det kommer ju att hända grejer. Tillverkarna är inte alltid benägna att ta nåt ansvar.
En kusin till mig skulle iväg med familjens Audi (detta var länge sen). Den satte fart av sig själv och gick inte att stoppa utan kvaddades. Kusinen klarade sig.
Samma hände på fler platser i världen. Förarfel sa Audi varje gång. Sen gjorde en svensk ingenjör en systematisk felsökningsanalys.
Audis system var uppbyggt så att en (1) glappkontakt räckte för att orsaka beteendet. Då satte amerikanska advokater in sitt tunga artilleri. Audi kröp till korset och återkallade samtliga bilar och satte in korrekta prylar.
Som du så tydligt visar kostar det en rejäl slant att komma undan besväret med att kontrollera sitt däcktryck emellanåt. Mina ABS-baserade system (2 bilar) visar inga absoluta däcktryck men mäter däckens omkrets kontinuerligt samt jämför med en av mig förinställd referens. Vid en negativ förändring får jag ett larm om eventuell punktering samt vilket däck som gäller. Har haft nytta av detta system vid ett (1) tillfälle då jag på väg till Uppsala fick larm om punktering. Kände inget onormalt och fortsatte till staden där jag vid kontroll hade ett kilo i vänster framdäck. Bilen var då utrustad med RFT-däck (förstärkta däcksidor) vilket jag inte köpte senare.
Jag förstår verkligen att man nu skyndsamt måste ta fram den självkörande bilen så att även den kommande generationen skall få möjligheten att ta bilen och åka med en sväng.
/Stephan
Men visst kan man få punktering! En minnesvärd fick jag på motorvägen i Ödeshögstrakten. Förförra bilen, en gigantisk jeepliknande Toyota BJ 45. Mörkt och snö så jag tordes inte stanna utan fortsatte tills det fanns en säker plats. Då körde jag nästen på fälgen och däcket var bara slamsor.
På förra bilen hade jag problem med luftläckage då det blev kallare väder. Varje höst krånglade vänster fram. Nån gång var jag nere i 0.6 kilo innan jag hittade en mack.
Jag tog av däcket (med verkstadshjälp), kollade efter eventuell porositeter i fälgen, skrapade och stålborstade och slipade och lackerade anläggningsytan. Verkstan försökte täta med klister, men det blev aldrig riktigt bra.
Som jag skrev så satte dom in 2,5 kilo/kvcm i sommardäcken häromdan. Jag har aldrig haft högre än 2.2. Förr stod det ju 1,4 eller 1,6, men då körde jag minst 1,8. Ska känna efter ett tag hur stötigt det blir med 2,5 och är i vilket fall inne på att sänka till 2,2.
Jag har haft tur, ingen motor har skurit, inte heller nån växellåda. Men det har varit nära, din text fick ett antal tillbud att flimra förbi!