Morrontrött Mac och nya VA-krav
Är på landet på Gotland. Ett primitivt liv i mobilskugga med morrontrött Mac Mini ;-) .
För en stund sen lyckades jag skaka liv i Macen. Tryckte på avstängningsknappen tills apparaten motvilligt frågade "Ska du verkligen stänga av datorn". Efter en stund lät den mig komma åt den där pilen. Då tryckte jag "Avbryt". Nu verkar Macen funka. Med riktantennen inkopplad kommer den till och med åt Internet lite grann.
Vi har vatten från egen brunn. Avloppet är gemensamt med en granne. Nu har Region Gotland skärpt kraven på avloppsrening. Snåljåpen i mig tycker att den som finns borde duga. Men jag tycker att det är bra att Regionen höjer ribban. Algblomningen ute i sjön måste bromsas.
Avgiften för tillståndet skulle bli 12.000:- kronor. Vi delar alltså slamavskiljare med en granne som också skulle få betala 12.000:-. Infiltrationen delar vi dessutom med en annan granne som också skulle få betala 12.000:-. 36.000:- för en tjänstemannainsats på ganska så få timmar kändes inte skäligt. Så jag ringde och förhandlade. Då sa regionen okej, vi tar det som ett ärende för 14.000:- så kan ni dela avgiften på tre hushåll. Hoppas att det håller.
Granne 2 är proffs i anläggningsbranschen (och väldigt bra granne). Självklart ska han och hans firma göra jobbet. I går gick vi igenom skisser och tittade på plats. Han bygger ny slamavskiljare om 2 kbm åt sitt hushåll. Mitt hushåll och granne 1 får en ny slamavskiljare om 4 kbm. Avloppen kopplas till en gemensam infiltrationsbädd om 60 kvm. Den ska ligga nedanför en brant. Då funkar allt med självfall. Regionen vill att avlopp ska pumpas, men självfall är bättre. Här på Gotland är det ideligen strömavbrott. Då är det bra om avloppet fungerar fast man kanske får spola med en hink vatten från en tunna på gården.
Vattenbrunnen borrades ny för några år sen. Jag som trodde att jag inte var vidskeplig bad en äldre slagruteman som bor i närheten bestämma platsen. Han klev omkring tills den där vidjan pekade hårt nedåt. Här korsar sig två vattenådror sa han. Och visst kom det vatten där. Friskt klorfritt vatten som jag mår bättre av än det klorerade i stan.
Här kollar brunnsborrarens kompis Willy att grejerna funkar som dom ska. Det fanns vatten på 4 meters djup, men de bedömde att det var dubbla nivåer och valde att borra en bit till. Nu tas vattnet från 14 meters djup. Geologin på platsen är komplicerad. Det som syns är en strandvall från Ancylus- eller Litorinatiden, bara grus, men under den finns konsoliderad urtidslera.
/B
Men vi hade ett ställe inne på ön 1977. Borrade till 90 meter. Där var vattnet till att börja med för salt. Fossilt. Jag pumpade och pumpade och pumpade. Och så lossnade det nere i underjorden. Det kom upp en hel del lera och samtidigt mer vatten. Vi testade med double blind. Prov A var kass, prov B bra. Vi tittade på hemliga märkningen. Prov A kom från Visby, prov B från våran nya brunn. Vi valde att ta ut vattnet vid 70 meter om det ändå skulle vara salt längst ner.
Hur funkar jordvärmebrunnen? Tar ni bara upp "värmen" (7 grader) eller vattnet och vart tar det i så fall vägen?
Ancylusvallen går här vid Barken, vars yta ligger på 100 möh. Alltså inte osannolikt att Barkenstränderna också var Ancylussjöns stränder för säg 10-12 tusen år sen. Hälsningar/ Björn
Slagruta: Jag pekade själv ut läget för förra brunnen (inne på ön). Va, hade du inte slagruteman sa en BN-ledamot tillika bankdirektör i Handelsbanken. Näe sa jag, tänkte inte alls i de banorna.
Den här gången blev det där med slagruta ett sätt att träffa ännu en granne. Och hans arvode var blygsamt, en flaska whisky. Egentligen ville jag ta ett foto men det kändes fel då han var koncentrerad på sitt. Brunnsborraren höll sig strikt neutral. Han hade sett allt och lät bli att ta ställning.