Om Fotosidans grupp Cityscapes och mycket annat.

Marviken skulle bli ett svenskt Dubai. Blixtkurs i planbyråkrati.

Kärnkraftverket Marviken utanför Norrköping skulle producera el, men i hemlighet också vapenplutonium. Genom en blandning av tekniska problem och amerikanska påtryckningar avbröts projektet 1970. I stället installerades en oljepanna på platsen. Marviken var ett tag en reservproducent av el. 

Sen skrotades även oljepannan. Vattenfall ställde av och sanerade efter sig. Ingen radioaktivitet fanns, "bara" en del vanliga miljögifter. Sålde sen anläggning och mark. Affärsmannen Niclas Adler köpte. Själva anläggningen skulle vara både turistmål, ha högteknologiska verksamheter och omges av häftiga byggnader för delårsanvändning.

Så långt var planerna till nöds OK från min byggbyråkratiska utgångspunkt. Ingen skada skedd om inget skulle bli av. Men sen bytte han spår och skulle i stället utveckla en ny satellitstad till Norrköping. En enligt min uppfattning orealistisk idé. Triviala detaljer som tillfartsvägar, kollektivtrafik, vatten och avlopp, dagis, skolor och affärer olösta och närmast olösliga. Och vilka skulle vilja flytta in? Men kommunen gav det som i dagligt tal kallas plantillstånd. Ett begrepp som är en styggelse.

Bild: Synthesis Analytics AB

Sen fick kommunen kalla fötter och tog tillbaka plantillståndet. Adler stämde kommunen. Nu har tingsrätten haft förhandling. Resultatet ännu ej offentligt.

För nån vecka sen fick jag in den här genomgången av skeendet i ett byggbyråkratiskt perspektiv i Folkbladet. Utöver historiken en blixtkurs i planbyråkrati. Här artikeln i Folkbladet. Håll till godo!

*********************************************************

Förra veckans rättegång om stängda byggplaner i Marviken vid Bråvikens strand fick arkitekten Måns Hagberg att reagera. I sin artikel reder han ut vad som är vad när det kommer till sådant som plantillstånd, planbesked, planprocesser och annat. Han svara också på frågan om planer är ett "sossepåhitt"?

Foto Fredrik Nygren

Förra veckans rättegång om stängda byggplaner i Marviken vid Bråvikens strand fick arkitekten Måns Hagberg att reagera. I sin artikel reder han ut vad som är vad när det kommer till sådant som plantillstånd, planbesked, planprocesser och annat. Han svarar också på frågan om planer är ett "sossepåhitt".

Är planering ett sossepåhitt? Svaret är nej. Det är en urgammal metod att skapa förutsägbarhet och trygghet. 

Redan de gamla egypterna tillämpade planering. Då Nilen steg och översvämmade de bebodda markerna och sedan sjönk återställde lantmätare, en sorts präster, de fastslagna fastighetsgränserna. Visby byggdes upp planmässigt med långgator och tvärgående gränder. I Norrköping är Slottsgatan en del av plan från sent 1500-tal, en av de första med raka gator. 

Emellanåt har ägandet setts som helt överordnat allt annat. Sigfrid Siwertz roman "Selambs" och författaren Rudolf Värnlunds "De frias bojor" har verklighetsbakgrund. Bottenlöst snikna exploatörer sålde tomter till skötsamma arbetare, men vägrade sen släppa till mark till gator, vatten och avlopp. Det blev misär. 1875 kom lagkrav på att städer ska ha stadsplan. Kraven på innehåll skärptes successivt och har ökat.

Att få till en plan har blivit ett omfattande arbete. Utöver det som kommer att synas, bebyggelsen, gatorna och de allmänna platserna ska kommunen garantera att området fungerar och att inga hinder dyker upp för den som ska bygga. Vatten? Check. Avlopp? Check. Tillfarter? Check. Parkering? Check. Fornlämningar? Check. Undergrund? Check. Skredrisk? Check. Brandskydd? Check. Flora och fauna? Check. Strandskydd, Natura 2000 mm? Check. Buller och andra störningar? Check. Skolor och dagis? Check. 

Listan kan göras längre. Och den görs längre allteftersom nya problemområden tillkommer. Internetuppkoppling. Strålsäkerhet. Klimatanpassning. 

Att prioritera bland önskade planprojekt har länge varit årets, näst budgeten, jobbigaste uppdrag för kommunpolitikerna. Man försökte ducka, men är numera tvungen att ge besked om ett planarbete ska påbörjas. 

Populärt kallas det "plantillstånd". Den som fått "tillståndet" tror ju gärna att nu är det bara lite formaliteter kvar. I Plan- och Bygglagen heter det "planbesked". Det borde heta "planprövningsbesked". Beskedet är  bara starten på en lång rad prövningar. 

Kan planprocessen göras enklare och en del krav sänkas? Attefall verkar vara tvärsäker. Ta bort eländet så ordnar det sig ändå. Jag tror inte att det är så enkelt. Att bygga efter en gällande plan ger trygghet. Om det inte vore för Attefallshusen också en trygghet att grannarna inte kan ställa till det hur som helst. Men visst kan det gå att förenkla och ändå ge bra resultat. Vatten, avlopp, solvinklar och rimligt bullerskydd behövs. Utformningen är väl så viktig som förr. Där har det enligt min uppfattning ofta spårat ur på senare decennier. Samtidigt är det viktigt att behålla den demokratiska processen där grannar och expertis har inflytande.

För att återvända till "plantillstånd". Sluta skriva så! Det ordet är en styggelse. Även PBL behöver ändras, det ska stå "planprövningsbesked" så att alla fattar vad det är frågan om. En noggrann demokratisk process där förslag granskas och rimliga kompromisser hamras fram. 

***************************************

Inlagt 2024-11-10 10:02 | Läst 374 ggr. | Permalink

"Tack för intressant läsning och kunskaperna som följde med på köpet. Historikern Youval Noah Harari beskriver i sin senaste bok "Nexus" byråkratins roll i såväl diktatur som demokrati. Intressant läsning som jag tycker berör dina tankar om behovet av planering. Tog en titt i plan- och bygglagen och reglerna om planbesked. Begreppet "plantillstånd" skickar utan tvivel fel signaler om vad det faktiskt rör sig om. Däremot så tycker jag (som visserligen saknar all insikt om hur reglerna tillämpas i praktiken) att lagens "planbesked" på ett bra sätt återger vad beskedet innebär. Tråkigt att Folkbladet kastar in handduken inom kort. Hoppas du hittar en annan kanal för dina intressanta artiklar. /F"


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Marviken - verkar vara sådant som tyskarna kallar "Schnapsidéen".
Tack för utomordentligt informativ genomgång!
Svar från Måns H 2024-11-10 19:05
Tack Peter!

Svenska atombomben var allvarligt menad av ÖB "Stora Bullret" Nils Swedlund men han blev allt mer ensam i sin uppfattning.

Svenska Dubai hade alltså politiskt stöd men så fick kommunen kalla fötter.

Måns
syntax 2024-11-10 22:25
Jovisst - jag är helt medveten om var "Stora Bullret" stod.
Med Schnapsidéen menade jag närmast tanken på Marviken som satelitsad till Norrköping. Ingen kringteknik så att säga, ingen bas.
Intressant morgonläsning. Tack för det!
/Gunnar S
Svar från Måns H 2024-11-10 19:06
Och tack för din kommentar!
Tack för intressant läsning och kunskaperna som följde med på köpet.

Historikern Youval Noah Harari beskriver i sin senaste bok "Nexus" byråkratins roll i såväl diktatur som demokrati. Intressant läsning som jag tycker berör dina tankar om behovet av planering.

Tog en titt i plan- och bygglagen och reglerna om planbesked. Begreppet "plantillstånd" skickar utan tvivel fel signaler om vad det faktiskt rör sig om. Däremot så tycker jag (som visserligen saknar all insikt om hur reglerna tillämpas i praktiken) att lagens "planbesked" på ett bra sätt återger vad beskedet innebär.

Tråkigt att Folkbladet kastar in handduken inom kort. Hoppas du hittar en annan kanal för dina intressanta artiklar.

/F
Svar från Måns H 2024-11-10 19:34
Tack Fredrik!

Jag läste Hararis "Sapiens". Kul läsning men inte helt övertygande. Nexus har jag bara läst recensioner av. SvD tyckte att det som behövs är bättre berättelser än att AI kommer att ta över och vi måste bli AIs lydiga tjänare.

Du har helt rätt betr PBL. "Planbesked" är egentligen en OK benämning. Men för såna byggherrar och politiker som inte ens bläddrat i PBL skulle termen behöva vara planprövningsbesked.

Väldigt tråkigt med Folkbladet. Deras Widar Andersson är vidsynt nog att ta in sånt som strider mot hans uppfattningar. Norrköpings Tidningar har varit klåfingriga och desarmerat sånt som jag tyckt behövt komma fram. I bästa fall tar NT över Widar och ger honom utrymme även för att ta in debattartiklar.

DN o SvD är svåra att klämma sig in i. Det har funkat ibland men glest.
Svar från Måns H 2024-11-10 19:45