Louis De Geer Konsert och Kongress AB sålt!
I våras gjorde Sophia Jarl (M) ett utspel som gav eko i hela landet. Som kommunstyrelsens ordförande ville hon sälja ut Norrköpings kronjuvel Louis De Geer Kultur och Kongress. Kultursverige reagerade starkt. Här i stan organiserades massivt motstånd. Facebookgrupp med tiotusen medlemmar. Mänskliga skyddskedjor. Massiva namnlistor. (Jodå, jag skrev på!). Symfoniorkestern hör historiskt till Norrköping och huserar sen trettio år i huset. Det och universitetet symboliserar stans stora omvandling från lågavlönad industriort till kunskapssamhälle.
Nu har Jarl hittat en annan lösning. Stan behåller byggnaden men säljer driftbolaget. Köparen är hotellkoncernen Elite. Den har sen länge ett hotell här i stan och driftar motsvarande anläggningar i bl a Örebro.
Reaktionerna har varit återhållsamma. (S) skulle vilja se en återköpsklausul om Elite skulle vilja sälja vidare. (V) oroar sig något lite oväntat för övriga hotell i stan, att Elite skulle favorisera egna hotellet. Jag tror det ordnar sig. Går det någotsånär bra att dra hit arrangemang behövs inkvartering överallt. Det slutliga beslutet att sälja ska tas av kommunfullmäktige i höst.
Här ser man Louis De Geer som staty blicka ner mot pappersmaskinhallen som sen 1994 är foajé till konsertsalen och omfattande utrymmen för konferenser mm.
Man tar sig in över den här medvetet modesta gångbron över vattnet.
Huvudentrén. Byggnaden ritades som industri av Ivar Tengbom, mest känd som arkitekten bakom Stockholms konserthus. Ansvariga arkitekter för ombyggnaden var Bo Karlberg och Fritz Olausson från Lund & Valentin arkitekter i Göteborg.
Planeringen för det nya konserthuset startade 1988. Ett ägarkonsortium bildades av kommunen, Lundbergs, Siab, HSB Riksbyggen och Byggnads AB Henry Ståhl. Jag fanns med i bilden som planförfattare och sammankallande i en ledningsgrupp.
Inlastningen.
Elite Grand Hotel ligger centralt mittemot Rådhuset och med kort gångavstånd till järnvägsstationen. Det byggdes vid förra sekelskiftet och var ganska nedgånget framemot 1980.
Då köpte indiskfödde Bicky Chakraborty hotellet. Vid denna tid fanns det flera nedgångna stadshotell runt om i landet. Den svenska hotellbranschen var mest inriktad på motell i städernas utkanter. Chakraborty såg möjligheten att återuppliva stadshotellstraditionen, men i modernare form. Norrköpingsarkitekten Hans Rubensson ledde ombyggnaden.
Chakraborty var en stor personlighet. Han gick bort 2022. Hoppas att hans ande lever kvar i företagen han startade och byggde upp.
Hälsn!
Jag har undrat över hur Jarl lyckats undgå lagen om offentlig upphandling. Den står ju över grundlagarna i helgd. Driften av busstrafik, vårdcentraler och äldreboenden måste ovillkorligen upphandlas om det allmänna inte driver verksamheterna själv. Får se om nån överklagar.
Om driften av konserthallen låg i ett separat bolag så blev det ju en försäljning av ett bolag och då är väl knappast upphandlingsförordningen tillämplig. Men sedan kan man ju fundera på om det totalt sett blir billigare för kommunen över tid. Men beslutet att sälja är ju inte fattat än så det kan ju hända saker än.
Grand hotell hade väl tidigare en restaurang högst upp där de kunde öppna taket vid lämpligt väder. En stilig byggnad, Bacci tempel vid "Tempelplatsen".
Kortsiktigt får kommunen in en slant för försäljningen och bolaget ska betala hyra. Erfarenhetsmässigt kommer hyran inte att räcka till och kommunen åker på utgifter.
Grand hotell hade mycket riktigt en restaurang högst upp. Desvärre saknades adekvata utrymningsvägar vilket bidrog till nedläggningen. Sen räddade Chakraborty huset och hotellfunktionen. Werner Northun ritade huset,
/B
Nån gång kan det väl vara befogat att sälja, men alltför ofta blir det dyrare i längden för kommuninvånarna.
Spännande byggnader och gångar där i stan.
Hoppas det blir bra och kommer fungera bra också sedan.
Det är ett helt OK hotell, professionellt trevlig personal, men man får se upp med att få ett rum med öppningsbart fönster mot det fria om det är ett sånt man vill ha.
Hälsningar
H-Y
Stora konsertlokalen återfinns där det tidigare skedde massaberedning. Utrymmet rensades ur och en cylindrisk form göts med glidform.
PM 1 var andra eller tredje generationens maskin med samma namn. Den stod alltså som du skrev, till vänster om man går in genom Holmentornet. En del av den byggnaden kan finnas kvar i nuvarande "Flygeln".
PM 9 i en byggnad närmare Kvarngatan.
Maskinerna var det viktiga. Byggnaden var bara väderskydd, nåt att montera traverser i och plats för kringverksamheter.
Idag 10 juli 2024 träffade jag en man som jobbade som reparatör, i första hand på PM 4, finpappersmaskinen för bestruket papper. Ibland på de andra maskinerna. Han mindes att PM 1 och PM 9 såldes till Kina. De var lika varann och den ena skulle vara reservdelskälla.
Han tyckte att det var bra stämning på jobbet. Man hjälptes åt. Vid ett tillfälle skulle han åtgärda en tryckluftskomponent och fick klartecken att stänga av tryckluften. Då öppnades en bottenventil i en tank med vit lervälling. Bråviken färgades vit ut till Kvarsebo. Men ingen försökte skylla på honom.
Vid nedläggningen var det sju 63-årinhgar som fick erbjudande om att få full lön utan att jobba. Två tackade ja, fem tackade nej, dom hade jobbat sen dom var 14 och ville jobba till ordinarie pension.