Klockarebostället i Västergarn

Nu under september har Wikipedia en kampanj "Wikipedia Loves Monuments". Man kan plåta fornminnen, byggnadsminnen mm, lämna in och få fina priser. Jag siktar i första hand på att fotografera där det saknas bilder. Klockarebostället i Västergarn saknar foton enligt den lista Wikipedia tillhandahåller. Det blev en lagom utflykt nu då jag är på ön.

Klockarebostället är en liten rödmålad stuga. Ovanlig på Gotland eftersom den den är byggd i liggtimmer som på fastlandet. Gutarna byggde normalt bulhus, d v s skiftesverkshus. Byggnaden är en enkelstuga från 1700-talets första hälft. På 1800-talet blev den inpanelad med breda bräder. Huset består av farstu, litet kök med bakugn och en vardagsstuga med fattigmanskakelugn och reveterade väggar. Taket är täckt med falor, d v s träbrädor som sitter i spänn så att taket håller tätt.

(Mina föräldrar skaffade sig "torp" på Vätö utanför Norrtälje på 1950-talet. Den stugan hade precis samma upplägg. Och var timrad. Sen byggde föräldrarna nytt hus bredvid,  men behöll torpet. Då vi sålde lyckades jag övertala köparen att behålla torpet, pekade på skimrande glaset i fönstren och handhyvlade panelen.)

Hur har nu denna lilla rödmålade stuga på Gotland blivit byggnadsminne? Svar:  Gotland tog vara vara på sitt förpliktande arv. Kommunen hade tagit fram bevarandeplan för Visby innerstad och brytt sig om att förverkliga den. Vi (jag var med) hade också full fart för att bevara gotländsk byggnadstradition på landsbygden. Under några år var Marita Jonsson en synnerligen dynamisk länsantikvarie. Det blev massor av byggnadsminnen och massor av pengar för att rusta upp dem. Byggnadskulturbudgeten på lilla Gotland var mångdubbelt större än länen på fastlandet. Hon var också noga med att inte bara premiera de stora monumenten utan också småfolkets byggnader. 

Västergarn är inte vilket ställe som helst. Folk har nog bott där sen platsen steg upp ur havet och åtminstone sen bronsåldern. Det finns en uråldrig befästningsvall, rester av en kyrka och en "ny" medeltida kyrka som skulle bli mycket stor, men bara koret blev klart innan Valdemar Atterdag förhärjade ön och allt på landsbygden stannade upp. Sen satte man en tornspira med klocka på koret. Det fungerar fint som bygdens kyrka.

Kyrkans norrsida sedd från klockarebostället.

Klockarebostället verkar inte användas mer än möjligen som gäststuga. Det är en låg byggnad. Att den är knuttimrad syns vid knutarna, de är inbrädade med knutlådor. Skorstenen är påfallande låg. Undrar om dom ordnat nåt regnskydd. Det behövdes inte på den tiden man eldade oavbrutet men behövs då hus står oeldade.

Pentax K-1 med Pentax FA 35mm f 2

Pentax K-1 med Pentax FA 35 mm f 2

2022-09-04 21:29   Vibybo

Ett tak av brädor - kunde det hålla tätt, och i så fall - hurdå? Hur sköttes det, tjära eller kanske inget?

Besvara

Svar från Måns H 2022-09-04 22:48

Det är två lager bräder. De är profilerade (en u-formad liten ränna på var sida) för att leda vatten nedåt i st f i sidled. De sitter i spänn med en liten överhöjning mitt på fallet. Håller hyfsat tätt. Hållbarhet beror på materialet.. Om brädorna är sågade ska de läggas så träets fibrer leder vattnet utåt (samma som på fasader).

Underhåll med trätjära förlänger hållbarheten. Den resursstarke och skötsamme tjärade vart femte år. Kyrktak av huggna grova träspån kan hålla i århundraden om de sköts så.

Det finns en sida "faltak" på Wikipedia. Det som står där stämmer med det jag känner till, utom att artikeln inte nämner att man bör se till att sätta brädorna i spänn.

Taket på bilden lades väl i samband med byggnadsminnesförklaringen 1986 och är nog cirka 40 år.

Svara