Jena. Samhällsbyggnad på Gotland. Zeiss.

Varning: Denna blogg blir spretig värre!

I går fredag hade SvD en understreckare om lilla universitetsstaden Jena. Vid förrförrförra sekelskiftet hyste den en intellektuell elit som saknade motstycke i världen. Gruppen ledde filosofin och samhällsvetenskaperna in på en ny bana.

https://www.svd.se/a/Ll7aaq/ganget-som-grundade-en-romantisk-republik

Nu till nåt nästan helt annat.

Under efterkrigstiden hade (S)-regeringarna siktat in sig på ett planmässigt samhällsbyggande. Folket skulle bo i planlagda förorter till någon bärkraftig tätort. På Gotland blev det inte så. Särskilt uttalat blev det efter sammanslagningen till en kommun 1971. Gotlänningarna ville bygga på landet, gärna utspritt till öns 92 socknar. Jag var byggnadsnämndens sakkunniga biträde, titeln var stadsarkitekt,  och hjälpte till. Länsstyrelsen stretade emot. Lagstiftningens andemening var ju att få stopp på utspridd bebyggelse. För att reda upp saken ordnades ett möte på regeringsnivå mellan byggnadsnämndens presidium och statsrådet Svante Lundkvist (S). 

Svante Lundkvist, statsråd.

Nils Nilsson (S), vice ordförande i kommunstyrelsen och ledamot av socialdemokratiska partiets verkställande utskott var med. Även jag var med.

Efter inledande småprat vände sig Svante Lundkvist till byggnadsnämndens ordförande Henning Jakobson (C) och sa att det inte verkade som om kommunen och länsstyrelsen var helt överens om tagen då det gällde att bygga på landet.

Henning svarade med ett ännu mer uttalat gutamål än jag nånsin hört honom använda! Var han nervös eller var det planerat? Han använde i alla fall ett fastlandssvenskt ordförråd så att statsrådet skulle  hänga med. Tackade för ordet och sa att förhållandena på Gotland skiljer sig en hel del från förhållandena på fastlandet.

Och citerade Gustaf Fröding, "Det som är sanning i Berlin och Jena, är bara dåligt skämt i Heidelberg."

Och så redogjorde han för att varje bygglov var noga genomgånget då det gäller bestämmelserna. Att presidiet och stadsarkitekten besiktigade platserna innan beslut. Att kommunen jobbade hårt på att ta fram en regionplanering för att ge ledning i fortsatt byggande. Att kommunen verkade för att ha Gotlandsanpassad bebyggelse i känsliga lägen i landskapet. Lundkvist ställde intresserade motfrågor. Det stod helt klart att detta var den politik BN och kommunen ville driva.

Gotlandsanpassat hus ritat av arkitekt Birger Andersson. Det ligger strax innanför Koviks fiskeläge på öns västra strand, mellan Visby och Klintehamn. Byggnadsnämnden såg detta som ett föredöme, staten med länsstyrelsen ansåg att det var fel att bygga på landet.

Och det här tycker ni, allihopa? frågade Lundkvist och tittade på byggnadsnämndens vice ordförande, Hjalmar Heidenberg (S). Jau, vi tyckar så, sa Hjalmar. Nisse Nilsson nickade instämmande.  

Det låg 23 överklagade bygglov på regeringens bord. De klagande och länsstyrelsen ville stoppa byggen som fått lov av byggnadsnämnden. Regeringen gick på byggnadsnämndens linje i alla ärenden utom två. Sen ville länsstyrelsen inte prata med byggnadsnämnden på flera veckor.

--------

Jena var alltså en ledande kulturstad. 1846 startade universitetsmekanicus Carl Zeiss sin optisk-mekaniska verkstad där.

Dr Carl Zeiss

Vetenskapen var på frammarsch och behövde bättre mikroskop. Fotokonsten började få luft under vingarna. Kamerorna behövde bättre objektiv. Mot slutet av århundradet kunde man se tillbaka på en rad genombrott inom den optiska vetenskapen. Flertalet hade skett inom företaget Carl Zeiss. Jena blev världens optiska centrum. "Staden med de gröna kullarna och de gyllene händerna" var det poetiska uttrycket för forskning och hantverk i framgångsrik förening.

1889 ombildades företaget till en stiftelse med uppgiften att säkra företaget och garantera medarbetarnas sociala trygghet. Grundtanken var att vetenskap, teknik och ekonomi ska betjäna människorna, inte tvärt om. Det fungerade mycket bra. Zeisskoncernen förblev världsledande och fortsatte värna sina medarbetare. (Tack Peter Hennig för att jag fått använda "Grattis Zeiss, på 150-årsdagen", Fotografi nr 9/1996, som källa).

Den andan märktes i allra högsta grad i samband med nazisternas maktövertagande i Tyskland. Zeisskoncernen såg till att judiska medarbetare fick jobb i andra delar av världen och kunde ta med sina familjer. Efter andra världskriget lyckades Zeiss återuppbygga en totalförstörd verksamhet, överleva järnridåns fall som två konkurrerande företag på var sin sida om denna och efter återföreningen samlas i en koncern, nu med aktiebolag som yttre ram men stiftelsens kärna och andan från Jena tämligen intakt. Nu 177 år i branschen och fortfarande i ledningen! 

2023-10-21 10:45   syntax

Du triggar mig hårt Måns... :-)
Jag sätter mig och gör en snabb bloggpost på ämnet Zeiss & nazisterna.

Besvara

2023-10-21 11:43   Bob Bovin

Hej,
Riktigt intressant story. Spännande att jämföra Jena med Gotland. Kanske inte under samma tidsåldrar.
Zeiss har varit en frisk fläkt av nytänkande på många sätt. Under en period gjorde de även avancerade elektronmikroskop.
Tack.
Ha en fin lördag
Bob

Besvara

Svar från Måns H 2023-10-21 12:06

Tack själv Bob! SvDs understreckare fick mig att minnas mötet hos statsrådet. Det blev en spretig blogg, Peter Hennig hjälpte till, kul att du uppskattar inlägget!

Svara

2023-10-22 09:26   Bjarne

Spännande mix av två historiska skeenden. Tack för det, jättekul att veta!
Hälsningar, Bjarne

Besvara

Svar från Måns H 2023-10-22 12:58

Kul att du läste och kommenterade! / Måns

Svara