En polariserad västvärld. Del 2 av 2

Från genetik till nutida amerikanskt vardagsliv. Då välbeställda familjen Redd (rött är republikanska kulören) flyttade till dynamiska Nashville, Tennessee valde de ut en välmående förort. Där togs de väl emot av grannarna och kyrkan. De har två biffiga suvar, en Chevrolet Suburban och en GMC Yukon XL. Hemmafru Redd tycker de känns trygga för de tre barnen. Två ton stålplåt och en rejäl motorhuv där fram skyddar mot omvärlden. Made in the USA känns rätt. Sist men inte minst har både föräldrarna och farföräldrarna hållit sig till bilar från General Motors.

Chevrolet Suburban 2015. Suburban har tillverkats sen 1935 och var fram till år 2021  fortfarande uppbyggd med ram, längsmonterad motor fram och bakhjulsdrift med stel bladfjädrad bakaxel. Foto Wikipedia signatur "order _ 242".

GMC Yukon 2015. Wikipediafoto sign Kevauto

Likaledes välbeställda familjen Bleu (blått är demokraternas färg) har ett enda barn, Esme. De har flyttat till en chic stadsdel i Nashville. I princip är de för kommunala skolor, men i praktiken valde de en privat skola med hög status. Dit kör de Esme med familjebilen, en Toyota Prius. Det ultimata liberala fordonet. Det är inte störst och tyngst, utan reducerar familjens fotavtryck på miljö och klimat. Bilen är ju japansk, men om någon skulle klaga så kan de svara att den monteras i USA. Och nog har de hört att Toyota tillämpar könsneutrala anställningsprinciper? Så om företagets vinster går till Japan, må så vara.

Förr träffades amerikaner med olika världsbild i vardagslivet, på jobbet, i skolan och i värnplikten. De flesta gick i kyrkan åtminstone emellanåt. Trots skilda världsbilder kunde man sympatisera med samma parti. Förr var det egalt om sonen eller dottern ville gifta sig med någon från det andra partiet. Nu är det verkligen laddat. Och man bor på olika håll, befolkar olika IT-bubblor och förstår sig inte alls på varandra.

Värst av allt, partisympatierna linjerar allt mer upp med de här gruppernas olika världsbilder i en självförstärkande spiral. I stället för viss likgiltighet har man fått hat. Allt mer blir inte förhandlingsbart. Politiken blir låst.

Ibland rapporterar media om hur delstaterna röstar. Men kartorna är alldeles för grova. "Fluids" bor ofta i de största städerna. Där kan en karismatisk politiker samla stora möten. "Fixeds" tenderar att bosätta sig i mindre städer och på landet. Dit är det svårt att nå ut på det sättet.

Åsikter om abort, vapen, invandring och hela den moderna samhällsutvecklingen delar folket. Uttalad rasism har blivit allt mindre accepterad, men finns kvar latent i bakgrunden. Donald Trump slog an på de strängarna i sin kampanj mot Barack Obama. Inte öppet utan genom att ifrågasätta att Obama är född i USA. Liberalerna försöker vara bättre men har ibland varit de som startat oförsonligheten.

Enligt Inglehart var det ökande välstånd och trygghet i vardagen som utgjorde fundamentet till den tidigare utvecklingen. Då vann modernitet och viss liberalism terräng. Då jobben hotas eller försvinner och inte heller medelklassen hittar fasta jobb eroderas det fundamentet. Samtidigt behärskar en liten klick superrika en allt större del av tillgångarna. Allt fler känner att utvecklingen spårat ur.

Hetherington och Weiler visar att motvilja mot modernitet, vetenskap och miljötänk är djupt rotad i många amerikaners arv och miljö. De framhåller också att modernitetsutvecklingen i Holland och de skandinaviska länderna i viss mån brutits av liknande orsaker. Forskarna har visat att denna  motvilja inte går att missionera bort med fördömanden. Att bli fördömd bara stärker motviljan. Det fungerar inte heller att argumentera med fakta. Vi människor är så funtade att den som ser fakta hota sin världsbild in i det sista förnekar fakta.

Ronald Inglehart, nestorn i sammanhanget, hävdar att det som behövs är en politik som skapar ekonomisk trygghet och framtidstro för alla grupper i samhället. Alltså en mittpolitik på höger-vänsterskalan. Det skulle lugna ner stämningarna. Samtidigt behöver man hitta sätt att få människor att mötas, se varandra som människor och hitta sätt att acceptera varandra. Det blir inte enkelt, men är nödvändigt.

-----------

Källor: Prius or Pickup? How the Answers to Four Simple Questions Explain America´s Great Divide. Författare Marc Hetherington och Jonathan Weiler. Förlag Houghton Mifflin Harcourt 2018. World Values Survey. Artiklar av Ronald Inglehart.

Länk till del 1:  https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/en-polariserad-vastvarld-del-1-av.htm

En polariserad västvärld. Del 1 av 2.

 "Prius or Pickup?" kom ut i USA och blev en omedelbar bästsäljare. Titeln är ett klickbete som funkade på mig, men bokens egentliga tema är: Hur kunde Donald Trump bli vald som president och faktiskt kunna bli återvald? Hur har klyftorna uppstått i allt mer kluvna USA? Intressant och faktiskt skrämmande. Även Sverige har en del att begrunda.

Här en bild av en Toyota Prius och S-profilen Lars Stjernkvist i Norrköping. Lars är alltså sosse, men säger själv att han ser ut som en miljöpartist och att han och hans fru har valt bilen av miljöskäl och att den har visat sig driftssäker.

Författarna till "Prius or Pickup", Marc Hetherington och Jonathan Weiler, återfinns på University of North Carolina i USA och är professorer i statsvetenskap respektive globala studier.

Bokens tema och slutsatser stämmer med de som framförs av Ronald Inglehart, mannen bakom World Values Survey. Den gamla höger-vänsterskalan finns kvar. Den betyder mycket. Men från 1981 började mer sekulära och individualistiska värderingar bli allt viktigare. 1999 blev Sverige världens modernaste land.

Sverige sticker fortfarande ut, men den modernitet som på gott och ont jobbat sig fram har mött allt mer motstånd både här, i övriga Europa och i USA. Moderniteten är numera ställd under press. Då USA kom med i World Values Survey hamnade landet nedanför mitten i skalan för moderna värderingar. Där ligger USA kvar, fast genomsnittet döljer oerhörda spänningar.

Författarna till har silat igenom tusentals opinionsundersökningar, gjort egna undersökningar och jämfört med data från offentlig statistik. De driver tesen att två olika personlighetstyper ser tillvaron helt olika. De mer extrema kan inte med varann, sätter bo på skilda håll och blir allt mer fördömande. Fördömandet styr utvecklingen, polariseringen ökar. Folket i mitten fick till slut välja mellan Donald Trump och Hillary Clinton fast de tyckte illa om båda. Clinton fick flest röster, Trump vann valet. I nästa val förlorade Trump till Biden,  men har ju vägrat erkänna detta utan i stället medverkat till att storma Capitolium.

För att beskriva extremtyperna lanserar boken begreppen "fixeds" (fasta) respektive "fluids" (flytande), detta för att undvika värdeladdade begrepp som "reaktionär" respektive "progressiv". De i mitten kallar författarna "mixed", blandade.

Fixeds vill ha ordning och reda, värderar säkerhet högt, har därför en laddad revolver hemma och kan tänka sig att en stark man styr landet. Fluids letar efter nytt, ser privata vapen som vansinne och avskyr tanken på auktoritära ledare.

Arv eller miljö? Enligt boken finns genetiska skillnader. Fixeds har känsligare smaklökar. De kan må direkt illa av att behöva äta viss mat. Om det ska vara sallad får det bli isbergssallad.

Fluids smaklökar tål och behöver mer. Fixeds mår fysiskt illa av att se spyor på trottoaren. Fluids tar inte vid sig av att behöva göra en mindre omväg. Fixeds reagerar starkt på plötsliga ljud, fluids märker mindre.

Synen på barnuppfostran är fundamental. I en enkät tillfrågades ett stort och statistiskt säkerställt urval respondenter. Ska barn ha respekt för äldre, vara lydiga och kunna föra sig? Eller ska de vara självständiga, självsäkra och ta hänsyn till andra? Författarna har funnit att just dessa frågor belyser respondenternas världsbild. De ser tämligen harmlösa ut, man väljer ju inte mellan ont och gott. Men svaren skiljer ut "fixeds", "fluids" och "mixed" och visar med god precision hur enkätdeltagarna röstar.

Fixeds styrs delvis av rädsla. Inte personlig feghet utan av att man måste se om sitt hus i en ond värld. Annars kan man gå under. Man får se upp med folk som talar utrikiska språk. Fluids känner inte alls sin personliga överlevnad hotad. De oroar sig över miljö, klimat, rasism, transpersoners ställning och hur det ska gå för immigranterna.

Läs nästa spännande avsnitt. Hur ska det gå för familjen Redd och för familjen Bleu då  de flyttar till dynamiska Nashville, Tennessee. Hur ska det gå med umgängesklimatet i västvärlden?

Fådda blommor

Igår skickade min fru och jag en blomma med förhoppning att mottagaren snart ska bli frisk. Och idag fick vi bud, mottagaren hade blivit jätteglad!

En gång för jättelänge jobbade jag och några andra yngre killar på ett statligt verk. En av kontoristerna, det hette så då, var sjukskriven. Vi tyckte att lite uppmuntran väl inte skulle skada och salade ihop till rätt så många gula tulpaner. Dan efter dök mottagaren upp igen, glad som en fågel!

Och jag har också blivit glad för blommor! Dom här prydde köket för inte så länge sen.

Martin målar blindfönster!

Som någon kanske minns är jag insnöad på blindfönster:

https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/skamliga-blindfonster-fotade-med-sovjetisk-mc.htm

Blindfönster i kvarteret Knäppingsborg målas just nu om. Här huset från gården. Där är blindfönstren ommålade sen ett par veckor. Att takpannorna har olika färg är ett medvetet val, att behålla så många gamla som möjligt i stället för att byta hela taket.

Pentax K-1 med Pentax 77mm FA

Ett, möjligen två, fönster mot gatan återstod. 

Idag var Martin från Fridströms Måleri på plats.

Fridströms väcker varma känslor hos mig. Kring 1990 bodde jag på Plankgatan 50 här i Norrköping och förundrades och gladdes varje dag över marmoreringsmåleriet i trappuppgången. Den utsåg en kännare till stans finaste. Det var utfört av Bengt Fridström, son till Helge Fridström som startade firman 1936. Firman håller stilen. Då ett äldre hus ska åtgärdas och det framgår att Åby Fasad står för putsjobbet och Fridströms för måleriet känner jag mig trygg. Byggherren har valt de bästa till jobbet.

Här blandar Martin linoljefärg att måla blindfönsterramen med.

Han jobbar på fri hand. Ingen tejp, inget handstöd.

Här mer av själva blindfönstret

Det blev snyggt med den gamla slitna färgen på det som ska föreställa rutor! Kolla "fönstret" bakom personerna. Undrar om Fridströms och beställaren också tycker det eller fullföljer med svarta "rutor".

i

Lokala skurar kan förekomma

Lokal skur, men terrassen på Tinas Café blev översvämmad. Lite konstigt eftersom den är upphöjd ett par trappsteg över marken och trallvirket inte är spontat. Det blev i alla fall spegling efter skuren.