Oskarshamn i rödaste rappet

På väg mot Gotlandsfärjan hann jag med en kort vända inne i Oskarshamn. Denna gång strax norr om huvudleden Norra Fabriksgatan.

1900 står det på vindflöjeln. Stan hade fått fart med stadsrättigheter givna av Oskar I, industrialisering och järnväg. Påkostade hus byggdes för en ljusnande framtid.

Här ett gammalt hus som står kvar i gott skick. Repslagaregatan står det på skylten.

Här hus som säkert byggdes som hyreshus på femtiotalet. Trapphusen skjuter ut och är glasade. Jag tror inspirationen kom från uppmärksammande hus med trapphus som glaslyktor, var de av arkitektbröderna Ahlsén?

Sen en knallröd gångbro. Den går över Norra Fabriksgatan. Tidigare låg här en brunmurrig lite lägre bro. Jag frågade vad som hänt. Jo, den här bron byggdes lite högre för att vindkraftverk ska kunna transporteras under den. Den går också att demontera tillfälligt för att släppa fram ännu större transporter. Oskarshamn kanske förbereder SMR?

En sista bild, ett präktigt hus från förra sekelskiftet. Sen iväg till färjan.

Sommarvärden Mark Isitt om städer i radions P1

Idag 3 aug 2003 var Mark Isitt sommarpratare på radions P!. Jag lyssnade spänt. Skulle arkitekturkritikern kunna ta sig igenom ett helt Sommarprogram utan att nämna Arkitekturupproret? Det gick, men elefanten i rummet var påtagligt närvarande. Han målade upp en bild av att det skulle finnas dom som kräver att all nybyggnad ska ske i gammal stil och tog avstånd från den bilden. Han tog också avstånd från svenskarnas ovana att köpa kataloghus i stället för att låta bygga något mer personligt. Miljonprogrammets avarter tog han också avstånd från. Norra Tornen i Stockholm fick godkänt, dom är spännande tycker han.

Han gillar vitala innerstäder där nytt blandas med gammalt. Södervända platser att sitta och mysa på, kanske över en Tuborg, är både mål och medel för ett bra stadsbyggande. Arkitektur är långtifrån allt, men trivsamma städer där man som i England är lite artig mot varann gör livet mer värt att leva.

Och så tyckte han att Visby är en fantastisk stad. Medeltida men samtidigt helt modern!

St Hansgatan 1974. Pentax S1 med objektiv 55mm f2,2. Omslagsbild till programmet 1975 för att bevara innerstan.

Gnestaplanket 2023

Trafikverkets banverkssektion i Borlänge hade totalt missat Gnestaplanket! Man bara undrar. Dom hade stängt av för pendeltågen för att göra ett sen länge eftersatt underhåll. Så det var mest Gnestabor och bilburna besökare på plats. Icke desto mindre trivsamt och trevligt!

Först en stärkande kopp kaffe på Pelle och Lottas café och kakeria.

Där inne hördes fotosnack!

Dan Crona plåtar bara svartvitt och har blicken för det. Här har jag croppat bilden ovan och ändrat till svartvitt.

Bengan (t h) pratade med alla, just här med Göran Wingstrand (till vänster)

Bilder betittades och dokumenterades, här Ronny Vervaerts svartvita i vårdmiljö.

En brandsläckare utanför antikboden. Kan ses som en piffig inredningsdetalj. Men jag tycker att handpump och att man fyller på med eget vatten är funktionellt! Det tycker finska räddningsverket också. Men i Sverige ska det vara en modern släckare som Fjutt! pyser ut på några sekunder, en släckare som man inte har nån chans att lära upp sig på.

Pumpen verkade inte funka, så det blev inget köp.

Magasinet såg inte särskilt rivningsmoget ut.

Vovven vaktade. Husse sa nåt om "hundra kronor bilden". Ja tack sa jag, kan du Swisha? Då bara skrattade han. Typiskt Gnestaplanket!

Tack Bengan för detta fullföljande av en lång tradition!

Trångt och trivsamt, här får var och en se upp!

Spårvagnarna i Norrköping går på dubbelspår överallt utom där det var särskilt trångt på Drottninggatan. Där är det enkelspår för att trottoarer och trottoarserverringar ska få plats.

Men oj vad serveringarna har brett ut sig! Och oj att dom sätter ut reklamskyltar på den smala remsan.

Nytt cityscape i inre hamnen

Det surrade. Visst var det en drönare där, en DJI Mavic. Yrkesfotografen Sofia Andersson dokumenterade den nya bebyggelse som nu växer fram i Inre Hamnen i Norrköping. Ny gångbro i bakgrunden.

Det här är ett gigantiskt projekt. Det har omfattat tidiga skisser, översiktsplaner och detaljplaner enligt PBL som tagits fram hand i hand med förhandlingsresultat. Många byggherrar deltar och Inre hamnen användes ju som hamn då projektet startade! Det var inte lätt och inte gratis att bygga ut yttre hamnen och fösa dit verksamheterna.

Som förväntat innehöll marken mycket miljögifter.* (Se tillägg nederst i texten).  Gasverket var en av källorna. Mycket jord har flyttats till Sakab i Kumla. Sen byggde kommunen ut vatten och avlopp och några av gatorna. Helt föredömligt byggde kommunen samtidigt kanaler till nya kvarteren och gångvägar, terrasser vid kajerna samt den nya gångbro som förbinder stadsdelarna på ömse sidor om Motala Ström. 

Ny bild på nya gångbron:

Jag vände mig om och minsann syntes en bit av en regnbåge bredvid Händelöverket! Det är tömt på fjärrvärme och elproduktion. Stommen ska återanvändas till andra ändamål.

Bron, regnbågen, bastun, kajerna med sina nya träterrasser. Jag tycker att bron påminner en hel del om den i Arles som van Gogh målade av!

Motljus mot Andreas Kvarn. Den byggdes mot slutet av 1800-talet. Tills för några få år sen användes byggnaden för att ta emot säd från fraktfartyg och mala den till djurfoder. Ska återanvändas, renovering pågår.

Åter till innerstan. Kvällsljuset föll vackert på kv Drottningens palatsliknande byggnad från förra sekelskiftet.

Samtliga bilder Pentax K-1 med Pentax FA 35mm.

----------------

* Tillägg 2023-07-28 om marksaneringen:

I kommunens hemsida står det om Gasverkstomten, en av landets mest förorenade platser. I stället för att gräva ut och frakta bort använde man mycket termisk rening.

"Termisk rening innebär att marken hettas upp till över 100 grader via borrade hål. Det gör att föroreningarna kokas till gas som sedan sugs upp och renas. När behandlingen är klar tas jordprover för att se till att marken är tillräckligt ren.

– Vi hittade något enstaka projekt i världen där man renat de ämnen som finns på gasverkstomten med denna metod och vi lät göra några tester som visar att det fungerar. Det känns väldigt bra att vi hittat ett sätt att rena området på djupet och att vi nu är igång. Reningen av marken är nödvändigt för att möjliggöra bostäder och annan bebyggelse i den nya stadsdelen Inre hamnen, säger Elke Myrhede.

Länsstyrelsen i Östergötland har hjälpt till att söka statligt stöd till projektet och staten står totalt för 85 procent av kostnaderna. För den övriga delen står Norrköpings kommun."

Rang-Sells lyckades även på andra delområden rena mycket på plats. Dom är långt framme i miljöarbete.