Fler vindkraftverk bra för beredskapen
Hans Stigsson är politisk redaktör för Norrköpings Tidningar. NT är ett gediget konservativt organ, startat 1758. Stigsson är pålitligt konservativ. Dagens ledare känns därför särskilt intressant!
Norrköping är en till ytan ganska stor kommun, från Östgötaslätten i väster till Östersjön i öster och med omfattande skogsområden. Här finns det mesta utom vindkraftverk. Kommunledningen har i o f s velat få fram några, men det har alltid kommit nåt i vägen.
Norrköping är också kommunen där Holmen AB grundades för några hundra år sen. "Holmen" är en ö mitt i Norrköpings centrum där företaget tillverkat papper i stor industriell skala. Nu tillverkar Holmen AB en halv miljon ton papper om året i verket Braviken en bit ut från stan. Tillverkningen drar väldigt mycket elström, storleksordning Malmö stad.
För att få fram ström i tillräcklig omfattning och acceptabel kostnad vill Holmen bygga vindkraftverk. Företaget är helt neutralt i frågan vindkraft/kärnkraft, om kärnkraft varit lösningen hade man valt den, men det är vindkraft som f n är det fungerande alternativet. De vill bygga på egen mark. Förstudier och förberedelser till att ansöka om tillstånd pågår. Tillståndsprövningen sker av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation och i praktiken avgörs frågan i Miljööverdomstolen.
Men så finns möjligheten att kommunen lägger in ett veto. Ett politiskt beslut som inte behöver motiveras och inte kan överklagas.
För moderaterna har frågan blivit besvärlig. Ett privatägt storföretag vill bygga på egen mark samtidigt som det lokala motståndet är intensivt. Efter stor vånda, ska företaget som äger marken eller grannarna som äger hus i närheten ha företräde, landade (M) i att de ska verka för att kommunen ska använda det kommunala vetot för att stoppa projektet.
Och några dar senare kommer denna ledare med annan vinkel på frågan.
Jag är ju vindkraftintresserad sen länge, 1975, och inte helt okunnig i ämnet. Enligt min erfarenhet har försvaret varit den största motståndaren till vindkraft. Försvaret har inte alls sett vindkraftverken som ett sätt att få fram ström och ett hinder för fienden är ta över luftrummet utan bara som nåt som är i vägen. Hans Stigsson har rätt. Det skulle gå att tänka om. Se vindkraftverken som inhemska energikällor. Utveckla system så att strömmen kan kopplas fram även om basen kärnkraft fallerar.
Nedan arkivbild tagen vid Odensbacken, Närke.
Det är en sak jag inte riktigt greppar med vindkraft. Om ett stort elkraftberoende företag satsar på vindkraft på egen mark, vad gör man när det inte blåser någon vecka? Veckopermiterar?
Knappast, man får väl elen från annat håll. El-backup så att säga. Det betyder att vindkraft aldrig riktigt kan stå på egna ben.
Jag gillar deras coola sätt att ta sig an saken, det är långsiktighet och företagsekonomi och miljö och klimat. Fredrik Lundberg är inte sentimental utan realist.
Vindkraft skulle kunna funka på egna ben om det byggs tillräckligt med elnät. USA:s östkust räcker. Sverige räcker inte. Vattenkraft/vindkraft skulle räcka långt, men för leveranstrygghet behövs antingen lagring eller mer elnät eller både/och.
Jag tror ändå att tillräcklig mängd vindkraft är svårt att komma upp till i Sverige. Det finns ju rundliga skäl till att merparten av utsatta kommuner säger nej till vindkraft.
Man kommer alltså inte dit man vill utan att våldföra sig på den kommunala demokratin - det är ju även sådana tankegångar som florerar i maktens korridorer just nu, och det antyder ett större dilemma: Ju mer el vi behöver, och ju värre våra miljöproblem blir - dess mer måste vi demontera den politiska demokratin. Diktaturer har inga problem med att köra över befolkningen
Du sköna nya värld.
En synnerligen gedigen utredning hade kommit fram till att vindkraften inte borde prövas i två parallella system enligt två parallella lagstiftningar. I ett illustrativt fall hade samma anläggning fått tillstånd enligt PBL, avslag enligt Miljöbalken i respektive första instans. Sen överklagades båda besluten. Ech efter några år blev resultatet i de högsta instanserna tvärt om. Avslag enligt PBL, tillstånd enligt Miljöbalken.
En från kommunal synpunkt jättestor skillnad. Lite förenklat: i PBL har kommunerna planmonopol och hand om prövningen i första instans, I Miljöbalken är en kommun en intressent bland andra.
Utredningen valde miljöbalksspåret för större anläggningar. Kommunförbundets representant som satt med i utredningen var med på detta! Men sen vaknade kommunförbundet/SKR till liv och drev igenom det kommunala vetot i riksdagen. Om kommunförbundet skött sig från början hade lagförslaget utformats på ett bra sätt. Men det blev inte bra. Vetot behöver inte motiveras och kan inte överklagas, så det kan bli så att den som skriker högst vinner.
Tack för din bildkommentar! Bilden kom till i en lycklig kombination av beräkning och slump. Jag höll på med att plåta vindkraft och hade rätt grejer i bilen. Ett par mil bort såg jag att ljuset började bli intressant. Åkte till Odensbacken där det fanns vindkraftverk.
På plats, med kameran i hand, tändes tidernas regnbåge! Ilförflyttning med bilen för att få verket och regnbågen ihop så här. Det var på analoga tiden, negativen blev lite tunna, men jag fick hjälp med bra skanning och har gjort det sista i datorn.
Bilden: undrar om det står en kruka guld i skogsbrynet vid detta vindkraftverk... :-)
Att Tyskland lade ner sin kärnkraft i förtid på grund av ett gäng miljötalibaner - det får man äta upp nu så att det känns in på bara skinnet. Hut går hem.
Vad man kan säga, är att det som bara för några år sedan var sunkig nationalism nu börjar omvärderas - och det med fart.
Kapporna fladdrar i vinden...
Jag blev väl kanske svart skyldig - men jag vill inte ge mig in på några långa utläggningar.
Saken är den att jag anser att viktig infrastruktur skall skötas av det gemensamma och inte anförtros privata entreprenörer.
Grundläggande infrastruktur handlar om varor/tjänster som alla måste efterfråga, därför fungerar inte en marknad för sådana ur ett marknadsekonomiskt perspektiv. Det är när tillgång och efterfrågan balanseras av köparnas preferenser som vi har en fungerande marknad. Det blir inte mycket till marknad (marknadsekonomi) med varor/tjänster som måste efterfrågas, och då sköts sådana sektorer bättre av det allmänna.
Jag är alltså ingen anhängare av nattväktarstaten.
"Vattenfall hade aldrig planerat för mer än 50 års drift av Ringhals 1 och 2, det vill säga fram till mitten av 2020-talet, skriver bolaget på sin hemsida. Beslutet att stänga reaktorerna fem år tidigare än planerat fattades 2015. ”Kärnkraften belastades av en särskild effektskatt och elpriserna var låga. Nu är elpriserna högre men betydligt mer förnybar elproduktion har kommit i systemet så det finns ingen plats för reaktorerna på marknaden. Det finns inga finansiella eller praktiska förutsättningar att driva dessa reaktorer vidare efter 2020,” skriver bolaget.Dessutom innebär det nya kravet på oberoende härdkylning, som Strålsäkerhetsmyndigheten beslutade om 2014, att stora investeringar skulle krävas i Ringhals 1 och 2 vid fortsatt drift efter 2020."
https://www.nyteknik.se/energi/vattenfall-inga-forutsattningar-att-driva-ringhals-1-och-2-vidare-6981535?fbclid=IwAR24Wc0Bqvuq62HJLLl9IaIz3FeMvP6CTtWhHvjLw1UAa1o1xHvOqsbTFso
Beträffande effektskatten som kom så klarar uppenbarligen de modernare reaktorerna i Sverige att drivas med god förtjänst, trots den. Så det var inte skälet till att de äldre lades ner, utan det olönsamma i att driva dom vidare när konkurrensen av billigare och effektivare energikällor kom, t.ex vindkraften. och att bygga nya reaktorer med befintlig teknik är heller inte lönsamt eller möjligt annat än på kanske 10-20 års sikt. Inte heller det man nu talar om med små reaktorer är möjligt att få fram inom rimlig tid. Även där rör det sig säkert om 10-20 år, om det ens kan realiseras?
https://www.expressen.se/nyheter/natjattarnas-serverhallar-hotar-elforsorjningen/
https://www.frojdh.se/2018/08/08/facebook-och-googles-svenska-serverhallar-far-hundratals-miljoner-i-skattestod-du-betalar/
Med mange venlige hilsener fra Erik.
Mvh. Erik.