Edgar Allan Poe och vårt expanderande universum

Den här daguerreotypin av Poe togs det år han avled vid 40 års ålder, 1849.

Bild in public domain från engelska Wikipedia.

Han var ju amerikan. Poet och författare av detektivhistorier, science fiction, true crime och skräck. Välkänd i Europa, översatt till franska av Baudelaire, blev en stilbildare. Om Poe som skribent handlar gårdagens understreckare i Svenska Dagbladet, länk:

https://www.svd.se/skrackmastaren-som-forutsag-big-bang

Men där står också att han förutsåg the Big Bang.

I grunden ligger två väldigt underliga förhållanden. Den första att det över huvud taget finns materia och ljus. I den (obefintliga) mån det skulle gå att ta en bild om det varken fanns materia eller ljus skulle den väl se ut så här: 

Den andra att det är mörkt på natten. Om universum vore statiskt och oändligt skulle hela himlen vara lika ljus som solarnas yta:

Men så är det ju inte. Vi ser en mörk himmel med stjärnor som lyser.

Poe såg med viss skepsis på vetenskapsmän som fastnat vid sina instrument och sina beräkningar, men även med skepsis på filosoferna. Poe, som redan var känd som författare, ville erkännas som vetenskaplig tänkare. Hans sista verk "Eureka" kom ut 1848. Det skulle bli hans arv till eftervärlden: en beskrivning av universums uppkomst ur en liten partikel som exploderade så att dess materia spreds genom rymden, varpå den kondenserades till nebulösa moln, vilka så småningom utvecklades till himlakroppar.

"Eureka" ger en poetisk förklaring av hur universum fungerar. Universum kan vara oändligt, men den del vi kan observera expanderar. Och expanderar så fort att ljuset från stjärnorna längst bort inte hunnit hit till oss. Det är därför det är mörkt på nätterna.

Poes förklaring var nog fullständigt obegriplig för hans samtida. Jag tycker att den är intuitivt begriplig. Det finns de som anser att vetenskap och poesi borde kunna ta lärdom av varann. De skarpaste forskarna gör ibland det. De ser en skönhet i en teori eller en formel och tar skönheten som ett tecken på att teorin eller formeln är värd att tas på allvar. Einstein uttryckte viss uppskattning av Poes verk. Här en länk om Eureka:

https://www.svd.se/poes-poetiska-forsok-att-forsta-universum

2022-01-23 10:42   Lars-Gunnar Nyqvist

Ja, en intressant man.

Besvara

Svar från Måns H 2022-01-23 11:43

Ett geni på sitt sätt, men inte ett geni på att hantera pengar eller sitt eget liv.

Svara

Lars-Gunnar Nyqvist 2022-01-23 11:55

Det var nog något skumt med hans död. Mindes lite vagt och slog upp det igen. "Han dog inte i sina egna kläder... "

Svara

2022-01-23 10:43   elgenper

Läste understreckaren igår, med förvåning. Poe kan inte ha haft tillgång till något av den information som lett nutida astrofysiker till BigBangmodellen (den var ju faktiskt omstridd ännu för några årtionden sen, fr a av Fred Hoyle): hur 7tton kom han alls på en sådan idé?

En ledtråd han faktiskt hade var Olbers paradox om nattmörkret, som du elegant illustrerar, men den räcker inte långt. Och själve Einstein vägrade acceptera universums expansion till rätt sent i sitt liv, så den var ju ingalunda oomstridd på Poes tid.

Besvara

Svar från Måns H 2022-01-23 11:38

"Eureka" som titel säger en del. "Jag har funnit" som Arkimedes lär ha sagt när han kom på hur han skulle mäta volymen på ett oregelbundet format föremål.

Min teori:

Poe hade grubblat och jobbat och grubblat och hans undermedvetna bearbetade frågan. Och så levererade det svaret. David Lagercrantz berättar något liknande i sin bok "Ett svenskt geni. Berättelsen om Håkan Lans och kriget han startade". Lans satt och tittade ut över sjön då lösningen av ett problem kom över honom. Han hade funnit hur ett positioneringssystem skulle byggas. Bitar av lösningen används idag.

Poe kände att han kommit på lösningen och var nog rätt så uppvarvad, kanske manisk. Han ville ha boken tryckt i en miljon exemplar. Förläggaren tryckte några hundra och de var svårsålda.

Poes svar var ju närmast obegripligt för omvärlden. Han var 80 år före sin tid. Einstein har uttryckt uppskattning, jag tror det var 1924 eller 1928. Jag har lagt in en mening om det i bloggen.

Svara

2022-01-23 12:04   syntax

En fantastisk bild, och en fantastisk man! Jag fastnar för den här formuleringen:
”Poe såg med viss skepsis på vetenskapsmän som fastnat vid sina instrument och sina beräkningar...”
Lite som dagens klimatforskare. Dom sitter på rumpan framför sina datorer och kollar satellitdata. Sedan interpolerar dom, och interpolerar och interpolerar – tills dom får det som dom vill... :-)

Besvara

Svar från Måns H 2022-01-23 17:45

Jag tycker också att bilden är fantastisk! Poe hade knaper ekonomi men det finns flera daguerretypier med hans porträtt. De flesta är lite klumpigt "restaurerade", den här tekniskt jättebra och fångar ju verkligen personen!

-------

Några klimatforskare avfärdade förändringar som "väder". SMHI höll länge på "väder". Sen gick dom som hunnit bli lite äldre i pension. Jag är kompis med en sån. Han håller fortfarande på "väder". Jag har en annan uppfattning men respekterar honom (av mycket goda skäl, han är verkligen hedervärd) och hans uppfattning.

Jag hörde en av SMHI:s nuvarande klimatforskare redogöra för vad de håller på med. För honom vara det bara ett jobb 8-5 fem dar i veckan. Dom arbetade för att få grepp om klimatet utan att ha bundit sig för nån viss hypotes. Han tyckte att SMHI var på god väg.

Svara

syntax 2022-01-23 19:00

Det du beskriver är ju egentligen en del av problemet – det att forskningen så ofta styrs av ett förhärskande paradigm. Det nuvarande paradigmet är så starkt, att man som forskare svårligen kan säga emot majoriteten (paradigmet). Om man gör det, och bedriver en fri forskning, då blir man utan anslag och avancemang.
Det betyder att den påstådda nuvarande inställningen hos SMHI som du beskriver, nog får tas med en stor nypa salt. Jag tror att även dom vill ha både tjänster och anslag.

Svara

Svar från Måns H 2022-01-24 17:23

Jag uppfattade att SMHI:s forskare inte var ute efter att bevisa nån tes eller hypotes utan att få godtagbart grepp om klimatet.

Dom vill säkert ha både tjänster och anslag, men då SMHI tyst och stilla bytte fot var det nog p g a pensionsavgångar.

Svara

syntax 2022-01-24 22:47

Jovisst! En pensionsavgångsfas är ju det skolboksmässiga läget för ett byte av paradigm inom vetenskap. Ditt ordval ”...bytte fot..” betecknar ju även väl just ett paradigmskifte.

Svara

2022-01-23 14:56   Benganbus

Kommer inte in i SvD för att kolla vad som e sant och osant! ;) Men det har funnts andra tänkare om Universum, typ Olbert och hans paradox!
https://sv.wikipedia.org/wiki/Olbers_paradox

Tror även att Giordano Bruno va innne på det här också!
https://sv.wikipedia.org/wiki/Giordano_Bruno

Som sagt, jag kom inte in i SvD!
/B

Besvara

Svar från Måns H 2022-01-23 17:26

Bra länkar!

Wikipedia, i synnerhet engelska Wikipedia har mycket också om Poe!

Olbers formulerade sin paradox 1823 och har med största säkerhet bidragit till Poes tänkande.

Personligen tror jag som Bruno, att universum är oändligt. I mitt fall beror det på att eftersom varken materia eller energi kan skapas eller förstöras, termodynamikens jag tror andra huvudsats, så måste universum alltid ha funnits. Big Bang stämmer säkert, men bara är en pytteliten smällare i sammanhanget.

Om du är jätte-jätteintresserad kan jag kopiera SvD-understreckarna och maila.

Svara

Benganbus 2022-01-23 19:54

Ja tack! Vore intressant att läsa hela! Mycket vänligt av dig!
/Bengan

Svara

2022-01-24 09:50   Tomasz

Inte illa att "förutse" big bang! :)
Men även i efterhand är det väldigt intressant att ta del av alla teorier som finns. Jag skaffade mig en ny "hobby" förra året: Populärvetenskaplig astronomi som distanskurser vid Göteborgs Universitet. Det blir två kurser till nu i vår.

Ha det gott! /Thomas

PS. Ett boktips:
https://www.goodreads.com/book/show/22892322-the-universe-in-your-hand?ac=1&from_search=true&qid=YxHlKtx2U8&rank=4

Besvara

Svar från Måns H 2022-01-24 17:37

I förlängningen skulle "Big Crush" uppträda.

Carl Sagan hade den teorin uppe som möjlig i sin TV-serie Cosmas 1980.

Intressant boktips. En recension:

"Galfard is an unusually skillful writer for a physicist and I think he hits a sweet spot offering substance without being intimidating. As someone who regularly reads this genre, I can’t say there was much new. But I did like the way he showed the relationships and contradictions between theories, particularly field theories and theories of gravity and space-time, which he used to explain the need for theories of quantum gravity."

Svara