Cementakrisen uppskjuten men konflikten är olöst och kan inte lösas

Idag meddelade regeringen att Cementa fått tillstånd att fram till sista december 2022 ta ut den kalksten och märgelsten som fanns kvar att bryta då det tidigare tillståndet löpte ut. Mark- och miljödomstolen återförvisade för några månader sen den ansökan som skulle gett Cementa täkttillstånd fram till 2041. MÖD ansåg att den MKB Cementa tagit fram inte räckte för att bedöma konsekvenserna av kalkbrytningen, i synnerhet då det gäller grundvattenläckage.

Enligt de uppgifter som hittills kommit fram har regeringen samtidigt ålagt Cementa att täta de sprickor i berggrunden som släpper ner vattnet i brottet. Nåt som Cementa enligt deras VDs besked i Gotlands Radio idag 17.30 hittill aldrig gjort men nu ska sätta i gång med. Det blir inte Roca-Gil utan cement eller annan mer inert produkt som ska användas.

På papperet handlar konflikten om att säkra Gotlands vattenförsörjning. Vaddå menar Cementa, vi har jobbat här i hundra år och löst uppkommande problem allteftersom. Vi fixar det!

Den verkliga konflikten är djupare. Ska en allt större del av Gotland få sprängas bort bit för bit och bli cement? På Cementas egen bild här nedan ser man närmast en täkt nära Slite, till höger en transportväg från ett brott närmare Tingstäde träsk (Visbys vattentäkt) och Tingstäde kyrka.

Bilden är Cementas. Här har jag tagit bort en del dis i bilden, särskilt vid det västra brottet längst bort i bilden, lite hitom Tingstäde kyrka. 

Naturskyddsföreningens chefsjurist framhöll idag att de oroar sig rörande vattenfrågan. Men i realiteten vill ju Naturskyddsföreningen skydda naturen, i det här fallet den speciella naturen på File Hajdar med sin speciella flora och fauna. Vattenfrågan tror jag fått duga som tillhygge.

Samtidigt behöver vårt nutida samhälle cement till i stort sett allt byggande och alla anläggningar. Så länsstyrelsen har i sitt avstyrkande pekat på vattenfrågan.

Samtidigt har ända till för 10 dar sen en handläggare på länsstyrelsen fått jobba med ett projekt att ringa in täktområdet med naturreservat. Sen media uppmärksammat handläggarens aktiviteter i samma ärende utanför jobbet har hen fått byta arbetsuppgifter.

Samtidigt behövs arbetstillfällena lokalt. Och sopförbränningen behövs. Numera använder Cementa sopor som bränsle. 1450 grader och ljusrött glödande kalksten tar kål på det mesta.

Kommunen (Region Gotland) har tillstyrkt täkten med tillägg att vattenförsörjningen måste förbli intakt.

Konflikten är olöslig men måste hanteras. Helst så att man klarar sig mer långsiktigt, inte bara ett eller några år i taget. Jag saknar en längre framtidsvision än 20 år. Ska hålen bara lämnas som dom blir? Eller ska att nytt landskap tillskapas som kan fylla ett behov?

Här nedan gatubild från Slite. Den här gatan ligger mellan fabriken till vänster och hamnen till höger.

2021-11-18 23:03   syntax

Saken lär väl bottna i bakomliggande omständigheter - det vill säga att människans konflikt med naturen är olöslig.

Besvara

Svar från Måns H 2021-11-18 23:32

Precis. Men konflikten måste hanteras.

Svara

syntax 2021-11-19 10:37

Jovisst. Men eftersom grundkonflikten är olöslig, blir all konflikthantering av karaktären tillfällighetslösningar.
Fallet Cementa är mycket pedagogiskt i sin brutala exponering av verkligheten. Det är inte populärt. Om det är något som kännetecknar dagens politiska liv (på högsta nivå), är det de ständiga försöken att ignorera verkligheten - att ogenerat sjösätta egna alternativa verklighetsbilder.

Svara

Svar från Måns H 2021-11-19 10:53

Politiken har ändrats. För typ 50 år sen fanns en § 136a i byggnadslagen. Regeringen kunde enligt den paragrafen bestämma att en åtgärd (typ bygga jättestor pappersfabrik eller kärnkraftverk) fick vidtas. Sen var det upp till sökanden och bygg- och miljömyndigheter att få till erforderliga följdbeslut inom lagens råmärken.

Sen togs den paragrafen bort. Mer och mer flyttades över till Miljöbalken. Den saknar planeringsfunktion. Varje ärende prövas för sig. Utfallet har visat sig bli oförutsägbart. Och som i detta fallet, att miljödomstolen tyckte att MKB var acceptabel men MÖD att MKB inte var tillräcklig. Om pga beslutsångest, oenighet eller att MÖD inte tordes varken godkänna eller avslå ansökan vet ju inte jag.

Svara

2021-11-18 23:16   gunte

När man tänker tillbaka på när brytningen pågick vid "svarta gatan" för typ 50 år sen så borde det ju funka minst 30 år till, hajdarna är ju ett rätt vidsträckt område. men som sagt, en knepig fråga..
HaD/Gunte..

Besvara

Svar från Måns H 2021-11-18 23:43

Jag var med för (knappt) 50 år sen. Cementa hade köpt Gullhögen och ordnat nån sorts triangelägande för att hindra fientliga uppköp. Och så skulle Cementa satsa på fabriken i Slite. Jag jobbade ju för byggnadsnämnden och det blev rätt jobbiga diskussioner med den lokala fabriksledningen som ville slippa bygglov och byggnadsinspektörer och absolut inte vara med och betala för den planändring som behövdes.

Så kom VD Sven Borelius på plats och allt löste sig direkt. Bygglov? Javisst. Betala en del av plankostnaden? Javisst. Samarbeta med BN? Javisst.

I samma veva kom hela frågan om File Hajdar upp. Samma grundproblem då som nu. BN med ordföranden Henning Jakobson sa ja till kalkbrytning på File Hajdar. Och så blev det också.

Närrevyn hade ärendet som huvudnummer i sin revy det året och gick rätt hårt åt Henning som sades sakna estetiske värderingar och naturhänsyn. Vilket inte var fallet.

Svara