Canon AE-1, ett kamerahistoriskt genombrott på massmarknadens villkor
På Myrorna igår visade föreståndaren en kamera som dom fått i gåva. Den verkade stendöd. Hon bad mig om hjälp att kolla upp om det eventuellt kunde räcka med ett batteribyte för att få liv i pjäsen. Visst! sa jag. Kul att få kolla lite.
Och visst blev det kul! Jag lade in en fråga på Canons forum här på FS. Inom nån timme hade det dundrat in många svar! Myrorna fick idag de svar de behövde. Canon AE-1 är 100 % batteriberoende. Från början användes ett numera svindyrt silveroxidbatteri, men numera funkar alkaliska 4LR44 som man kan köpa hos t ex Clas O för nån femtiolapp. (Men kolla först hur det ser ut under batteriluckan.)
Canon AE-1 var på sitt sätt ett kamerahistoriskt genombrott!
"Simplify and add lightness", Igor Sikorskys motto, funkar även i kameraindustrin. Canon hade ju tillverkat både mätsökarkameror och SLR av mycket hög kvalitet. Men de var dyra att tillverka, vägde en del och saknade det något lite enklare handhavande som massmarknaden belönade. I Japan var konkurrensen mellan Nikon, Canon, Pentax och Minolta stenhård. De tävlade ju även på exportmarknaderna.
Canon lät den utvändiga designen se ut som vanligt. Till synes gedigen metall men mycket var kromad ABS-plast. Dock mässing i bottenlocket, så "brassing" kan utvecklas där. Plasten gjorde kameran lättare. Sen tog Canon bort 300 komponenter och ersatte dem med elektronik. Monteringen automatiserades.
Då man fått allt att klaffa inleddes en massiv annonskampanj centrerad på USA. Här ett exempel från Japan:
Kampanjen funkade. Kameran funkade också! Visst var det ridåslutare i textil i st f titan, blixtsynk 1/60 osv men för normalt amatör- och entusiastbruk räckte den långt. 5,7 miljoner sålda exemplar från april 1976 till 1984 är ett rekord.
Då jag klippte ut annonsen på min iMacskärm fick jag höra hur slutaren på Canon AE-1 låter.
Blab - Blunk!
Apples Sound Designer Jim Reekes använde slutarljudet från den AE-1 han hade som gymnasieelev för att markera när klippet funkar!
Det var min första NYA SLR-kamera. Jag hade en begagnad Topcon RE super som jag kunde ge i utbyte. På den tiden kunde jag byta utrustning med min fotohandlare så därför har jag bara min Nikon F-301 från den tiden. Alla andra – inklusive smalfilmer och videokameror byttes ut eller såldes privat. Det var något annat med de digitala – där har jag min D700, Sony a6000, Sony RX100 Mk.3 och så klart min Fuji X100F.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Själv har jag bara haft två analoga SLR, min första en Pentax S1a som jag har kvar, den andra en Nikon F3 som jag sålde ihop med objektiv och tillbehör då den var som minst värd .......... Nu har jag 2 digitala SLR i drift.
Och om man handlar kan det på sätt och vis inte bli alldeles fel eftersom pengarna från eventuella felköp används till att ge hjälp som behövs.
Det där med att byta hus - på analoga tiden hade jag sammanlagt 2 kamerahus i 45 år och har det första kvar. (Pentax S1a från cirka 1960. Ny slutare på 1980-talet, kameran nyligen genomgången av fackverkstad och funkar bra.)
Med det digitala blev det nog 5 kamerahus innan utvecklingen kom så långt att de jag har kommer att behållas så länge de o jag håller.
//Anders
Klokt val av objektiv tycker jag.
Själv kom jag mig inte för att skaffa nåt annat än det 55mm "normalobjektiv" som satt på kameran från början förrän efter flera år.