Brandstationen

Norrköping brann ofta. 1719 brände ryssarna ner stan. Sen stod knappt något kvar. Rådhuset bär följande inskription: "Norrköping ödelades af fiender 1567 och 1719, af eld 1655. Staden har ofta härjats af just eld och flod. Alltid har han dock, likt en fågel Fenix, med större fägring och styrka förnyat sig ur elden och askan."

Brandstationen från 1940 pryds av en fågel Fenix.

Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f 2,8 @ f/8. (För nördar: Objektivet tecknade lite konstigt ett tag. Troligen klämde motljuskyddets gänga  på filtergängan och påverkade frontlinsen. Det vart en aning kuddformig distorsion mot kanterna. Här la jag in en liten aning tunnformig distorsion för att korrigera.)

Lokaliseringen framstår som närmast genial, vid en rondell i korsningen Kungsgatan / Södra Promenaden. Perfekt för att snabbt nå ut med brandbilar och ambulanser till hela innerstaden och till nybyggda bostadsområden söder om denna. Lasarettet låg intill. Det tog bara nån minut att åka tillbaka från lasarettets akutintag till brandstationen. Det var likadant 1964 då den här kartan upprättades:

Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f 2,8 @ f/8

1940 var en sån här lokalisering praxis. Svensk stadsbyggnad följde tyska mönster. Norrköping var en landstingsfri stad, d v s skötte sjukvården i egen regi. Detta efter mönster från tyska Kreisfreie Städter. Brandsoldaterna var på plats dygnet runt. De körde även ambulanserna. I lugnare stunder tränade dom och underhöll fordon och lokaler. Ett bra yrke. Rädda liv, rädda egendom, träna, spela fotboll, mecka med bilar, hålla ordning. Jobba långa pass och ha långa pass ledigt. Att lämna barnen på dagis var inte aktuellt. Frun hade ju hand om barnen.

Brandstationerna var som bemannade maskiner. Då larmet gick hoppade dom som sov i utryckningskläderna, kastade sig på en mässingsstång som gick i ett öppet runt schakt genom våningsplanen, gled ner och äntrade bilarna som väntade med öppna dörrar. Portarna öppnades och brandbilarna var på väg på nån minut. Efter slutfört uppdrag gjorde brandmännen allt i ordning och hängde slangarna av linneväv på tork.

2021-09-18 10:01   Wolfgang

Mycket snygg brandstation! Och utmärkt den där Flektogon! Jag undrar bara "svensk stadsbyggnad följde tyska mönster", hur ser det ut? Jag har ju växt upp i Tyskland. Förresten, min son är Ytre befäl på Rädningstjänsten och är i tjänst både i Malmö och Lund. Och förresten, ingen brandman vill kalla sig "brandsoldat" :-) Mvh Wolfgang

Besvara

Svar från Måns H 2021-09-18 10:38

Tyska mönster: Just nu tar Sverige efter USA. Innan dess England, innan dess Tyskland. Byggregler och även Bauhaus. Tyska var första utländska språket i skolan fram till ungefär 1943. En del svensk förortsplanering har faktiskt påverkat utlandet.

Brandsoldat: Det hette så, eller brandman, på den tiden den här stationen byggdes. Nu heter ju verksamheten räddningstjänst.

Pappas bäste vän Harry Sund var brandman. Ibland hjälpte han pappa med båten. En mörk augustikväll 1949 var Harry och jag ensamma på båten. Jag tappade balansen, minns ännu hur vattnet helt oväntat närmade sig, och hamnade under ytan. En fast hand drog omedelbart upp mig. Harry såg till att jag traskade iväg hem för att få torra kläder. Tack Harry!

I jobbet har jag haft en hel del med brandchefer att göra. Dom basar/basade över det förebyggande arbetet då bygglovsritningar granskas. Anses väldigt besvärliga på det stadiet, det kostar att ha genomtänkt brandskydd. Då det brinner undrar folk ibland varför dom inte var hårdare vid granskningen. (Jag har alltid stöttat dom till 100% i det förebyggande arbetet. Och då jag ser en del som byggs nu tycker jag att dom bore vara hårdare, men reglerna har tonats ner. Målsättningen nu är inte att rädda liv och egendom utan att personerna ska hinna räddas om det brinner, resten får försäkringsbolagen ta hand om. )

Svara

2021-09-19 13:38   Khalad

Intressant att en så strikt utformad byggnad faktiskt är vacker, åtminstone i mina ögon. Färgen är nog avgörande, samma byggnad i betonggrått tror jag inte skulle görs samma intryck på mig. "Pelarna" i bottenvåningen gör också att den inte ser så tung ut. Och visst kunde man organisera sig också förr! Fina bilder och intstruktiv text, lätt att följa. Många hälsningar/ Björn

Besvara

2021-09-19 18:13   Måns H

Tack Björn!

Nu tittade jag lite extra på "pelarna". Dom har annan indelning än fönstren därovanför. Det bidrar nog till husets uttryck. Tämligen symmetriskt men inte stelt.

Besvara