Äntligen öppet igen
I går söndags eftermiddag syntes nåt ovanligt utanför vanligtvis övergivna Louis De Geer Konsert och Kongress här i Norrköping. Är det inte folk där? Och fler kommer ut?
Så var det. Ingen flod av folk, men människor. De kanske blivit utsläppta en bänkrad i taget.
Fantastiskt att se huset användas fullt ut igen. Några såg lite lagom lätt upprymda ut, de hade sett och hört Jonas Gardell och haft kul. Samtidigt gnager en liten känsla i mig, ungefär samma som kungen gett uttryck för, att det här kanske gick lite i fortaste laget.
Jag är ju svårt insnöad på själva huset. (Kom nu på mig att skriva "själva" huset fast det ju bara är ett skal kring det som utspelas där.)
Från början var det en fabriksbyggnad, ett skal kring en stor pappersmaskin. Det ritades av Ivar Tengbom (tänk Stockholms konserthus). Transformationen från nedsliten industribyggnad till arena var ett äventyr i sig. Alla tyckte inte lika för att uttrycka det försiktigt. Där den här smala spången ligger ville vd på LE Lundberg AB Uffe Löf ha en fyrfilig infart till ett helt nytt hus. Sen tänkte han om och bar fram projektet med sina bara händer.