Pär Holmgren på Kåkenhus

Kåkenhus är centralbyggnaden i Linköpings Universitet campus Norrköping. Campus Norrköping har drygt 5000 studenter som pluggar mitt i Industrilandskapet och dess återanvända byggnader. Historiens vingslag känns överallt. Just Kåkenhus byggdes 1830 för textilindustrin. Sen dess har det byggts till och byggts om otaliga gånger.

Här en sommarbild med blankt vatten:

Bildkälla Akademiska hus.

Igår onsdag 6 mars 2024 föreläste Pär Holmgren på Kåkenhus. Pär Holmgren är meteorolog, TV-man och sen fem år Europaparlamentariker för miljöpartiet. Han var inbjuden av MP och Gröna studenter. Föreläsning? Jo det blev faktiskt snarare en föreläsning än ett valtal. EU-valskampanjen startar på allvar i maj.

*

Samtliga egna bilder Pentax K-1 med Pentax FA 100 mm Macro.

Pär Holmgren menar att EU:s klimatmål "Fit for 55" i o f s är ett steg i rätt riktning, men ett alldeles för litet steg. Växthusgaser släpps ut i ökande takt. Den förindustriella koldioxidnivån var 280 ppm (parts per million). Nu är den 420 ppm. Hälften av människans utsläpp har skett sen 1990. Om mänskligheten kan få ner nivån till 350 ppm skulle globala uppvärmningen förhoppningsvis kunna hållas under två grader. Att få ner nivån förutsätter att fossila bränslen fasas bort och att koldioxid tas bort ur atmosfären.

Han visar ett diagram över utvecklingen. Obs att det nertill inte startar på den förindustriella nivån 280 ppm utan 315 ppm. Där startade mätserien på Mauna Loa i slutet av 1950-talet. Mätstationen ligger i tämligen ostörd luft på 3397 meters höjd, på norra sidan av Hawaiis högsta vulkan. (Länk: https://gml.noaa.gov/obop/mlo/)

*

*

Utsläppen måste ner radikalt och nu, inte om 20 år. Att Sveriges utsläpp faktiskt har minskat beror delvis på åtgärder inom egna landet, delvis på att vi slutat tillverka många produkter själva. Textilindustrin som ju till stor del låg i Norrköping (med rykande skorstenar i kommunens logga) ligger nu i sydostasien och utsläppen sker där. Därför behövs klimattullar för att EUs egna tillverkningar ska kunna konkurrera och på sikt få exempelvis  Kina att ta bort fossila bränslen.

Samtidigt behövs åtgärder för att lagra in koldioxid i marken och på kort sikt som biomassa i växande skog. "Carbon Capture" kanske kan fungera i specialfall men är absolut ingen universallösning.

Samtidigt behövs också anpassningsåtgärder för att göra bästa möjliga av den situation som uppstår. Havsytan har stigit med 3 mm om året, något som i våra trakter balanserats av landhöjningen. Nu är takten uppe i 5 mm om året och kommer att öka till centimetrar per år och i värsta fall mer.

*

Bland åhörarna fanns både studenter, lärare, Grön ungdom, andra miljöpartister och såna som jag som kommit utifrån.

*

*

Åhörarna kom med frågor som Pär verkligen lyssnade på och besvarade där han kunde. En lantbrukare frågade om hon skulle odla lövskog eller tall på sina marker för att göra det lilla hon kunde för klimatet. Svaret blev att det är mycket att ta hänsyn till, men i  Södra Sverige är löv ofta bäst, i norra Sverige tall, men i Östergötland är det ännu svårare att bedöma.

Kändes bra att lyssna på Pär som mer framstod som expert än yrkespolitiker.

*

På utvägen vände jag mig om och tog ett foto på Kåkenhus. I förgrunden ligger Bergsbron. Vattnet strömmar nån meter högre än på sommarbilden.

*

Och så kollade jag vattennivån vid Arbetets Museum. Den verkar ha stigit ytterligare någon decimeter men fönstren har klarat sig. Grundmurarna av massiv sten och betong har hållit stånd.

*

Det sitter nån anordning strax under fönstrets underkant. Kan det var en kamera som kollar vattennivån kontinuerligt? Nån som vet? Crop 1:1 ur bilden ovan.

2024-03-07 10:52   syntax

Var det inte Holmgren som ville avskaffa demokratin för att göra det möjligt att genomföra miljömålen - och sedan fick pudla å det kraftigaste?

Vad det gäller landhöjningen har jag gjort egna mätningar mot referenspunkt i fasta berget på Åland.
Havsytan balanseras inte av landhöjningen - för då skulle vattenbrynet ligga still. I själva verket har vattenbrynet sänkts ca 24 cm de senaste 60 åren - vilket motsvarar den genomsnittliga landhöjningen. Den verkliga havsytan vid Åland ligger alltså still.

Jag är en sådan tråkig snubbe att jag tror mera på det jag ser med mina egna ögon.

Besvara

Svar från Måns H 2024-03-07 11:50

Jag fick ett mycket gott intryck av Holmgren både i stort och smått. Inte underlig alls.

Det där med "balanseras" min formulering eftersom jag tänkte på dina mätningar medan han talade! Han höll sig till generella förhållanden.

Personligen tror jag ändringen kommer fortare. Vårflöde 250 kbm/sek i Motala Ström redan i februari ser jag som en blandning av klimatändringar och väder.

Svara

syntax 2024-03-07 12:12

Tja - haken är ju att havsytan påstås stiga, men mina mätningar visar att den inte gör det vid Åland. I sammanhängande hav måste en höjning nå ut till alla delar inom rimlig tid.
Mina mätningar är mycket noggranna vad det gäller förutsättningar och genomförande - men det finns en joker i leken:
Det dom flesta inte tänker på är att landhöjningen lokalt inte är som den fasta höjdkurva man ofta ser - utan den är bucklig. Om Hasselvik sålunda skulle råka befinna sig på en kraftig buckla, så stämmer inte mina mätningar - men det är osannolikt. Dom gamla på Vårdö säger unisont att det är likadant överallt på den stora ön - vattenbrynet har dragit sig tillbaka kraftigt under deras levnad.

Svara

2024-03-07 12:42   Bob Bovin

Hej Måns,
Pär är en i mitt tycke en sansad meteorolog . Jag har varit tillsammans med honom på båten Stockholm under en vecka i Svalbard.
Möjligheterna att agera i EU är en roll med ständiga kompromisser. Lilla Sveriges möjligheter att påverka är och förblir nog ganska små.
Ha det väl
Bob

Besvara

syntax 2024-03-07 13:19

Du vet Bob - det som en gång har kommit ur munnen, går inte på villkors vis få tillbaka in igen. Ungefär som anden i Aladins lampa. Det kommer Per Holmgren inte runt. Verkningarna på hans trovärdighet har varit betydande.

Svara

Svar från Måns H 2024-03-07 13:23

Jag träffade honom på en lunch i Kalmar en gång i tiden. En vindkraftträff dit han tagit sig med en primitiv indisk elbil. Den hade bara ett par tre mils räckvidd. Så han hade åkt via Visby och fått ström sträckan Oskarshamn - Kalmar med medhavd skarvsladd och snälla fikaställen. Kul grej tyckte jag!

På samma möte kom också första Teslan. En helt annan division. Välbyggd Lotusbaserad sportbil som klarade 30 mil.

Svara

2024-03-07 13:57   Khalad

Som förväntat började Pär alltså med Keelingkurvan. Undrar varför man alltid anger CO2-halten i ppm? Vill man ha lite perspektiv på saker och ting (atmosfären innehåller 78 % kväve och 21 % syre, sista procenten är lite av varje) skriver man procenttalen och då har koldioxidhalten stigit från 0,028 % förhistoriskt till 0,042 2023. Bra att veta är att under 0,02 % börjar dom låga halterna sätta stopp för växternas tillväxt. Den ökning av koldioxid vi nu sett har inneburit en påtagligt grönare jord och och betydligt bättre skördar än tidigare. Undrar också om han nämnde något om vattenångans växthuseffekt? Alla forskare är överens om att vattenånga har betydligt större växthuseffekt än koldioxid. Av någon outgrundlig anledning har man i alla modeller antagit att variationen av vattenånga är noll, alltså att mängden vattenånga är konstant i atmosfären. Tror Pär på det? Det finns massor att invända mot Pärs resonemang och ett stort antal kända forskare som gör just det, märkligt att ingenting sas om det.
Fö refererar jag till dagens kommentar av Lennart Bengtsson:
"Klimatdebatten har under de senaste decennierna helt politiserats och fjärmats sig från vetenskapen på ett sätt som förhindrar en meningsfullt tankeutbyte. Detta har inneburit åtgärder mot en hittills harmlös uppvärmning som tenderar att ge upphov till större problem för samhället än att inte göra någonting alls."
Lennart Bengtsson torde vara den överlägset mest meriterade meteorologen i Sverige med mängder av egen forskning och internationella utmärkelser. Han har varit verksam vid European Centre for Medium-Range Weather Forecasts i Reading, från 1976 som biträdande chef och forskningschef och från 1982 till 1990 som chef. Han är professor i dynamisk meteorologi vid Max-Planck-Institut fur Meteorologie i Hamburg och var föreståndare för institutet 1991--2000.. Sedan 2000 är han professor vid University of Reading.

Besvara

2024-03-07 21:32   Khalad

Bra bilder, inte minst med tanke på att det är taget inomhus! Dessutom har du gjort en bra sammanfattning av föredragets innehåll! Hälsningar/ björn

Besvara

Svar från Måns H 2024-03-08 01:05

Tack Björn!

Stämmer, projektorerna gav ströljus i kulörer som ändras så fort att man inte uppfattar det. Men kameran ser. Publikbilderna funkade nästan direkt ur kameran.

Beträffande innehållet i föredraget så står ju det för Holmgren. Som du vet har jag en liknande uppfattning, men tror också på att det behövs ifrågasättande röster med egna bedömningar.

Svara