Första elvägen med induktiv laddning

Elvägen är en försöksverksamhet för 110 miljoner kronor. Den ska drivas i tre år. Trafikverket står för 100 miljoner och huvudleverantören, det israeliska företaget Electreon med svenskt dotterföretag Electreon AB för resten.

Electreon startades 2013 i Tel Aviv av israelerna Hanan Rumbak och Oren Ezer, vd. Svensken Håkan Sundelin är vd i svenska bolaget, projektledare i Visby och ingår i ledningsgruppen. Företagsidén är att utveckla induktiv laddning för elfordon. Målsättningen är skyhög, att elektrifiera transportsektorn med att bilen laddas medan man kör. Det skulle innebära eldrift med ganska små krav på bilens batterikapacitet och att man slipper hantera laddkablar. Jag tror inte att man kommer ända dit, men systemet borde kunna fungera på utvalda sträckor, på busshållplatser, vid lastbryggor, på väntplatser för taxibilar och på P-platser.  

I Visby fräste man bort asfalt, monterade kopparlindade spolar, kopplade upp och asfalterade över det hela.

Här har israelen Michael monterat allra första spolen. Den är inbäddad i det svarta gummiliknande materialet. Kraftelektronik ryms i behållaren som hänger till vänster i bild. Arkivbild november 2020 © Måns Hagberg.

Spolarna i vägbanan förses med växelström med frekvensen 85 kHz, alltså 85 000 svängningar per sekund. Svängningarna skapar ett magnetfält som kommer i resonans med mottagarspolarna nertill på fordonet. Rätt avstämt fungerar det bra. Verkningsgraden räknat från intaget på elektronikskåpet vid vägbanan till den ström som fordonet får ut ligger kring 90 %. Resten omvandlas till värme, huvudsakligen i kraftelektroniken.

Ingen energi läcker ut. Om nåt metallföremål typ tomburk ligger i vägen kan det ta emot lite energi, men det saknar praktisk betydelse. Spolarna i vägbanan kopplas bara in då ett rätt utrustat fordon passerar. Det finns ett många inbyggda säkerhetsåtgärder. Systemet detekterar t ex större metallföremål (typ cykel) och stänger av den sektionen.

Elsäkerhetsmyndigheten, post- och telestyrelsen, trafikverket med flera har varit och kollat på försöksverksamheten. Även radioamatörer har varit inkopplade för att lyssna efter störningar. Kanske nån överton skulle kunna detekteras? Det var helt tyst i etern. Elsäkerhetsmyndigheten bedömde att allt är OK.

Varje spole kan ta upp 20 kW, men eftersom fordonen passerar fort beräknas laddeffekten netto uppgå till 10 kW i Visbyförsöket. Mellan tummen och pekfingret innebär det att en kilometers körning laddar en personbil så att den kan gå fem kilometer med egna batteriet. Beräkningarna verifieras nu i verklig körning. Lastbilen som testkör har 12 vanliga vattenkokare som kan ta upp effekt medan mätutrustningen registrerar vad som händer.

Håkan Sundelin är vd men bangar inte för att köra testbilen själv. Arkivbild november 2020 © Måns Hagberg.

Håkan Sundelin är elvägsnörd och har varit med i ett flertal försök i Europa. Enligt hans bedömning finns bara en enda konkurrerande teknik som fungerar bra, en något uppskalad version av luftledningar som för trådbussar. Den tekniken kan mycket väl bli en dellösning för att elektrifiera långväga vägtransporter. Men med alla säkerhetsåtgärder, bl a de särskilt säkra avkörningsskydd som erfordras, tenderar den tekniken att kosta mer än induktiv laddning. Trafikverket ska nu bygga elväg Örebro - Hallsberg och grunnar nu på vilken teknik som ska användas. Induktiv laddning är ett alternativ.

Karta över elvägen i Visby. "Low speed section" på Kung Magnus väg med ringmuren i sikte, "High speed section" på länsvägen ut mot flygplatsen. Man ser infartsvägen till flygplatsen längst t h på kartan.

2021-07-10 17:04   pdahlen

Intressanta tester. Om jag använder dina siffror och antar man kör i 60km/h så får man då en laddning som motsvarar 5km körning på en minut. Om jag nu tänkt rätt :). Står man still skulle man kanske få ut det dubbla? Skulle då betyda om man står på en P plats i 30 minuter så skulle man kanske därefter kunna köra 30mil? Detta gäller dock större fordon, men man kan väl anta att ett mindre fordon förbrukar också mindre. Man kan ju sedan undra vad laddanordning kostar och väger, batteriet är ju varken lätt eller billigt och man vill nog inte kasta in mer vikt och kostnad i en elbil innan man fått ner batteripriset till en femtedel

Besvara

Svar från Måns H 2021-07-10 18:18

Siffrorna under körning beror på farten. "Low speed section" är ganska sakta innerstadstrafik, "high speed section" kan nog vara 60 - 80 km/h. Så det går inte att extrapolera nånting. Verifiering pågår, det kanske klarnar framöver.

Stillastående är lite enklare: Om man lyckas ladda med 20 kW i trettio minuter ger det (räkneexempel) med 90% verkningsgrad 9 kWh som räcker till 45 km körning med en bil som drar 2 kWh/mil, en vanlig siffra.

På sluttampen kommer nog kostnaderna att avgöra. Och viljan att dra sitt strå till klimatarbetet.

Svara