1872 och 2021 i Norrköping.

På Myrorna fick jag syn på några rätt taffliga reproduktioner av gamla foton och fick för mig att ta nya bilder från samma fotopunkter.

Det var svårare än jag trodde. Både plats, riktning och kamerahöjd ska ju stämma. Helst också tid på dagen och årstid. Att ha rätt brännvidd kändes som överkurs, att ha vidvinkel, shiftmöjlighet och pixlar nog att kunna beskära i efterhand fick räcka. Nu sen jag jobbat med bilderna tror jag att fotografen 1872 hade ett tämligen högt stativ. Jag höll kameran i midjehöjd och tittade med Live View.

I den nya bilden är Holmentornet nästan, men inte helt, förbyggt av nya hus och nästan helt skymt av vegetation. Med lite god vilja kan man ana tornhuven. Skulle det vara bättre att anpassa nya fotopunkten lite, i det här fallet så att Holmentornet syns ordentligt i nya bilden, hellre än att försöka hitta exakt samma?

Vad som slog mig var hur mycket mer fotogenisk stan var för 149 år sen. Vatten ända fram till kajkanten! Inga utfyllnader och slänter. 

Och hur mycket som faktiskt finns kvar. Räcket står kvar på sin kajkant av granit. På gamla fotot syns överdelen av slussportarna till en underjordisk kanal med vatten som drev tobakskvarnarna som  gjorde släkten Swartz stenrik. Jag tror att kanalen finns kvar där nere i underjorden!

1872. Andra huset t v har anor från 1700-talet och står kvar 2021. Mitt i bild magasinet Konstantinopel. T h i bild Holmentornet från 1750, då bara 122 år. Trottoarer och körbanor belagda med fältsten. Kantstenar av huggen granit, kan det vara dom som finns kvar?

2021. Till vänster fattas ett hus jämfört med 1872. Nybyggnation på gång. Fältstenen ersatt med betongplattor på trottoarerna och gatsten på körbanan. Igenfyllningar, vegetation och nybyggen skymmer nästan helt Holmentornet, men toppen av detsamma syns om man tittar riktigt noga.

2021-04-22 11:10   Lionmats

Intressant blogginlägg. När man läser ditt inlägg så inser man hur mycket kunskap det finns bakom texten , en information som går förlorad om den inte dokumenteras.
Bra jobbat Måns!

Besvara

Svar från Måns H 2021-04-22 18:57

Hej Mats! Tackar ödmjukast för "kunskap" och uppmuntrande ord!

Svara

2021-04-22 14:48   Khalad

Bra ide´och intressant betraktelse! Kantstenarna i granit är ju imponerande, skulle inte förvåna mig om dom är desamma. Fältsten, är det naturlig sten som man samlat ihop ute "på fältet"? Hälsningar/ Björn

Besvara

Svar från Måns H 2021-04-22 18:47

Kantstenar av granit: De jag känner till är lite som isberg. Mycket mer under ytan än det man ser. Gjorda för att hålla.
Fältsten: Just det, naturlig jämnstor sten. Varför de heter så vet jag inte.

Svara

2021-04-22 16:04   lersaker

Vilket smart uppslag att utveckla!!
Du som är så insatt i historien kring byggnaderna kan ju åstadkomma jättefina jämförelser om du bara kommer över gamla foton vill säga!

Besvara

Svar från Måns H 2021-04-22 18:50

Bloggvirke! Insatt? Det blir så då jag plåtar och skriver, det börjar ofta med att jag är nyfiken.

Svara

2021-04-22 23:19   Lena Eriksson

Tycker det var klart snyggare linjer med den fria sikten, utan de stora träden...

Besvara

Svar från Måns H 2021-04-23 00:22

Jag tycker också att det börjar gro igen.

Men det var ett himla liv om träden då dom som stod på igenfylld mark framför Holmentornet togs bort. Där är det nu en damm. Det gick dock att förklara att de var snabbväxande men kortlivade popplar som skulle behöva ta bort.

Svara