Elväg Visby II. Första spolen installerad.

Nyskrivet avsnitt  exklusivt för Fotosidan. Bygga strömtillförsel, fräsa bort asfalt, göra spår för kablarna, montera kopparlindade spolar med vidhängande kraftelektronik, koppla upp, återfylla, packa och asfaltera över det hela.

Här har asfalten frästs bort där spolarna ska monteras.

Spolarna i vägbanan förses med växelström med frekvensen 85 kHz, alltså 85000 svängningar per sekund. Svängningarna skapar ett magnetfält som kommer i resonans med mottagarspolar nertill på fordonet. Systemet håller koll på varje resonansfrekvens. Därmed uppnås hög verkningsgrad, runt 90 %. Resten omvandlas till värme, huvudsakligen i kraftelektroniken.

Spolarna i vägbanan kopplas bara in då ett rätt utrustat fordon passerar. Effekten kopplas bort på millisekunder. Små metallföremål kan ta emot en aning energi. Det saknar praktisk betydelse. Systemet upptäcker eventuella större föremål och stänger ner just de metrarna.

Uppackning. Alltid spännande att se om det kommit rätt grejor.

Men vafan är detta? Fabriken har missat lite i hopkopplingsdelen. Vi måste skicka tillbaka. (Det mesta i leveransen var dessbättre OK.)

Det  behövs mycket ström just då fordonen passerar. För att undvika långa kabeldragningar med lågspänd ström behöver matningspunkter anordnas tämligen tätt.

Tittut! Här är ett nedgrävd transformator/kraftelektronikstation nästan klar.

Och här är allra första spolen på plats!  Michael ser lite kärv ut, han skippade lunchen för att få detta klart. Och kanske  känner det där man kan känna då ett projekt  börjar bli verklighet. Är allt OK? Har jag gjort rätt? Var detta värt att satsa så mycket på? .

Från andra hållet ser installationen ut så här. Laddspole, vidhängande kraftelektronikbox,  kabelanslutning.

Här är fler spolar utlagda. Återstår att lägga ut spolar in till Visby, koppla ihop allting, återfylla, packa materialet och asfaltera.

Det var positivt att se samarbetsandan på platsen. Flärdfriheten är gemensam. Alla högg i och jobbade. Självklart finns en hierarki i bakgrunden, men chefen körde själv testbilen och kånkade tillsammans med israeliska teamet prylar på bygget.

Elsäkerhetsverket, Post- och telestyrelsen och Trafikverket har kollat försöksverksamheten på plats. Även radioamatörer har varit inkopplade för att lyssna efter störningar. Kanske någon överton skulle kunna detekteras? Det var helt tyst i etern. Nu inväntar projektet formellt utlåtande.

Utöver Visbyprojektet pågår ett elvägstest på E 16 vid Gävle. Där används strömmatning uppifrån och teknik från Siemens och Scania. (Tillägg 2021-04-13: Försöket klart. Luftledningarna håller på att demonteras.)

2023 planerar Trafikverket att ta en längre elvägspilot i drift. Antingen på väg 73 till Stockholms nya storhamn Norvik i Nynäshamn eller mellan Örebro och Hallsberg.

Nästa avsnitt: Preliminär utvärdering.

2021-04-09 20:02   pdahlen

Intressant, är det så att man måste ha överföring under hela resan, eller kan man överföra energi så man kan snabbladda under kortare sträckor och sedan klara sig ett tag?

Besvara

Svar från Måns H 2021-04-09 21:07

Fordonen har batteridrift i vanlig ordning, men med laddning under färd klarar dom sig längre. Den buss som ska trafikera sträckan mellan flygplatsen och centrala stan ska klara sig utan laddstolpar.

Den där stora trucken i första avsnittet har bara hälften så stort batteri av samma orsak.

Personligen tror jag att flexibilitet kan bli en lösning. Taxi laddar medan dom väntar på kunder. Bussar spär på med laddning vid hållplatserna. Lastbilar vid lastbryggorna. Och sen laddar man under färd där det finns laddspolar.

Svara

pdahlen 2021-04-10 06:56

Jag funderade mest på om det blir något överskott, tex om man har en laddningssträcka på 1km räcker den överförda energin då för att driva fordonet 1km eller är det så att man får tankat energi så att man kan åka 10km på denna ”laddning”?

Svara

Svar från Måns H 2021-04-10 07:30

Räkneexempel: Bilen går 60 km/h och laddar 25 kW på en sträcka av 1 km, d v s under 1 minut. Laddenergi 25/60 kWh = 0,4 kWh. Bilen drar 2 kWh per 10 km. Laddströmmen räcker till att köra den där kilometern och en till.

(Om jag räknat rätt. Ska kolla med expertisen vid tillfälle.)

Svara

2021-04-10 00:22   Sten-Åke Sändh

Intressant litet reportage. Snart kommer säkert klagomål från elöverkänsligas förbund och en massa kvinnor som blivit blöta i håret av regnet och plötsligt märkt att de fått galet vilda korkskruvslockar när de passerat "spåret" (utan att först varit hos frissan), ungefär sådana som dockan i tomteverkstan i Disneys julfilm brukar få..

Besvara

Svar från Måns H 2021-04-10 07:39

Mycket möjligt. Testerna är till för att kolla hur systemet fungerar i verkligheten och ge hårddata. Oro kan ibland stillas med hårddata, men inte alltid.

Min första fråga till experten var ju om systemet smälter snö. Svar nej. Smärre metallföremål på vägbanan ska inte vara nåt problem. Metallpapiljotter i håret har jag inte frågat om.

Svara