Meyer-Optik Görlitz Orestegor 4/200. Test i Norrköpingsmiljö.

Mitt Meyer-Optik Görlitz Orestegor 4/200 tillverkades nån gång på 1960-talet.  Jag köpte det som defekt för att komma över fästet. De 15 bländarbladen hade bildat sallad. Med en del pillande och bensin att tvätta med gick det att få ordning på dom.

Görlitz fick jag slå upp på Wikipedia. Staden blomstrade på medeltiden. Bebyggelse från många århundraden finns kvar. Nu delas den historiska staden av riksgränsen mellan Tyskland och Polen. Den tyska delen är Tysklands östligaste stad. Efter andra världskriget hörde den till DDR. Den tillhör tillsammans med Dresden och Jena de städer som stod i centrum för optikutvecklingen fram till andra världskriget.

Objektivet konstruerades 1963 av företagets chefskonstruktör Hubert Ulrich. DDR hade begränsad tillgång på importvaror, så han använde sig av samma glassorter som fanns 1937. I detta tämligen påkostade objektiv användes enbart högbrytande sorter. Det har fem linser i 4 eller 5 grupper beroende på hur man räknar. Andra och tredje linsen är nämligen inte "verkittet", d v s inte sammanfogade med kanadabalsam eller liknande. De har samma kurvatur och är så noga sammanpassade att de hänger ihop. Jag tänker på Johanssons passbitar som hölls ihop av luftens tryck.  (TILLÄGG: Sitter andra och tredje linsen verkligen ihop på detta sätt? Minst sagt tveksamt, kolla Peter Hennigs koll bland kommentarerna.)

Objektivet är tämligen kompakt, 130 mm långt, men väger en del eftersom det är byggt helt i metall. Avståndsskalan är väldigt långslagig, ett helt varv, så med Live View kan man sätta fokus exakt. Det finns en skärpedjupsskala som visar att skärpedjupet är tunt!

Fotot nedan tog jag från balkongen. Det är framkallat från en DNG/RAW-fil. Jag använde en plugin "dehaze" som kompenserar för den aningen urblekta look råfilen hade. I övrigt mindre justeringar av kontrasten och skärpning.

Det är 150 meter till personen på Gamlebro.  Den delbilden är  uppladdad i skala 100%.

Stora bilden: Mörkgula byggnaden i mitten är ett nedlagt kraftverk, arkitekt Iver Tengbom. Ström tillverkas fortfarande i en turbin nere i underjorden nånstans. Det lite ljusare gula huset t h innehåller ställverksutrustning. Troligen kommer  strömmen till den dator jag skriver på just nu därifrån.

2021-03-24 11:51   Benganbus

Intressant läsning det här! Tack för det Måns!
/B

Besvara

Svar från Måns H 2021-03-24 12:25

Tack Bengt!

Svara

2021-03-24 12:10   Wolfgang

Den stora bilden är både spännande och fin! Gluggen levererar bra, när man gör viss efterbehandling. Förresten, "disborttagning" har jag i Elements 2021. Mvh Wolfgang

Besvara

Svar från Måns H 2021-03-24 12:44

Hej Wolfgang! Det var din kommentar om en tidigare bild, tagen med 135mm-varianten, som gjorde att jag kollade hur den där plugin-en skulle funka! Så jag tänkte på din kommentar medan jag jobbade på den här bilden.

Jag använde "DeHaze" inställt på +30 i det här fallet. Mitt Photoshop CS6 har ingen motsvarande funktion, men ditt Elements har nån variant!

Svara

Wolfgang 2021-03-24 13:25

Kul att Du försökte med Din Haze-plug-in! Jag använder min ofta, för att få med lite studs i bilden, men man måste vara försiktig, annars blir det lätt too much! Det är lite nostalgisk för mig att se Dina övningar med de gamla Meyer-gluggarna. Min far hade dessa objektiv på 50-talet. Han var förtjust i Meyer-optik. Kanske också tack vare att han fick sin utbildning som polisman just i Görlitz före kriget. Men när nazisterna förvandlade hela polisskolan i Görlitz till militärutbildning, sökte han en polistjänst i Berlin och flyttade dit. Det var strax efter olympiaden 1936. Annars hade inte jag blivit till, eftersom han träffade min mor i Berlin! Meyer var ju en konkurrent till Zeiss Jena och gjorde även fina objektiv för spelfilmsindustrin. Mvh Wolfgang

Svara

Svar från Måns H 2021-03-24 17:30

Historiens vingslag! Det lilla i det stora och det stora i det lilla.

Görlitz verkar vara en väl bibehållen stad, inte bombskadad under kriget och ha klarat även DDR-åren hyfsat. Ihop med numera polska stadshalvan ca 100 000 invånare. Flera tusen byggnadsminnen.

Svara

Wolfgang 2021-03-24 17:57

I slutet av 80-talet ville DDR riva gamla staden, men de hann inte, eftersom gränsen öppnades och DDR avvecklades. Mvh Wolfgang

Svara

2021-03-24 13:28   Norpan

Trevligt med lite historia. Kul bild med många "lager".

Besvara

Svar från Måns H 2021-03-24 17:31

Tack Dawid för trivsam kommentar!

Svara

2021-03-24 15:47   syntax

Det här med att akromaten inte skulle vara sammankittad tycker jag verkar underligt. Två sammanpressade linser av samma kurvatur skulle även vid högsta noggrannhet (vilket nog inte är fallet här) riskera att ge Newtonringar i glada färger (interferensringar). Och vad skulle poängen vara?

Det var för övrigt en metod i gamla tiders linskorrigering. Man hade en precisionstillverkad negativ mall i glas, och pressade den mot den aktuella linsens sfäriska yta. Utifrån de interferensmönster som uppstod, ritade teknikern direkt på linsen yta med tusch var slipningen skulle förbättras. Metoden används fortfarande i dag, åtminstone av Zeiss – då med automatiska interferometrar.

Besvara

Svar från Måns H 2021-03-24 17:21

Jag är absolut nybörjare då det gäller objektivuppbyggnad, men tycker att det är intressant att läsa om utvecklingen. Och nu fick jag lära mig mer, tackar! Hittade uppgiften i den här länken:

https://zeissikonveb.de/start/objektive/wechselobjektive%201960er/meyer-optik%20g%C3%B6rlitz.html

Där står följande med hänvisning till snittbilden av objektivet:

Zum untenstehenden Linsenschnitt ist noch anzumerken, daß die Elemente zwei und drei NICHT miteinander verkittet sind, obgleich deren Radius mit 167,35mm identisch ist und im Patent auch ausdrücklich von einer Verkittung die Rede ist. Vielmehr sind die zugehörigen Flächen vergütet und werden innerhalb der Fassung quasi ohne Luft derart aneinandergepreßt, daß die beiden Linsen manchmal nach all den Jahren regelrecht miteinander verbacken sind.

Jag slog upp "vergütet", Google översatte med "härdat och härdat", engelska "hardened and tempered". Kan dom ha pressat ihop linserna så hårt att Newtonringar inte uppstod?

Svara

syntax 2021-03-24 18:10

Jag tror att jag har brevväxlat med den här snubben för ett antal år sedan. Jag kan inte utesluta att han har fått ett och annat om bakfoten. "Vergütet" betyder i detta sammanhang helt enkelt antireflexbehandlat. Då blir kontentan att man har antireflexbehandlat de aktuella ytorna och därefter pressat dom samman – detta fastän patenttexten säger att det skall vara en kittning (som ju är det naturliga i sammanhanget). Saken blir då fullständigt befängd. Jag får ingen rätsida på det.
Vi får klia våra kvarvarande hårstrån Måns. Men det var annars en kul sida. Jag lät även Google översätta från tyskan, och fick mig många goda skratt. Det blev en bit dråpligare än det vanligen blir i motsvarande översättningar från engelska... :-)

Svara

Svar från Måns H 2021-03-24 18:24

Jag gör som du skriver, kliar mig i huvudet. Och siktar in mig på att använda objektivet i st f att forska i hur det tillverkades!

Svara

2021-03-24 18:39   Bob Bovin

Hej,
Ett bra exempel på att tidig optik från Tyskland håller mycket bra standard. Det är inte så överraskande om man betänker att naturvetenskap och teknik vid den här tiden var världsledande. Mycket avancerad grundforskning fanns vid den tiden vid flera universitet och i motsats till många länder då och idag så var de tekniska tillämpningarna vuxna ur dessa upptäckter.
Det fina är ju att även idag är Tyskland bland de ledande länderna i dessa områden.

Ha det väl
Bob

Besvara

syntax 2021-03-24 19:20

Bra påpekande Bob.
Så föddes Zeiss framgångssaga. Ett mycket givande samarbete mellan Universitetsmekanicus Carl Zeiss och fysikprofessorn vid Friedrich-Schiller universitetet Ernst Abbe. Ett omedelbart tillämpande av banbrytande grundforskning. Man kom samman, man tillämpade - och man sopade banan.

Svara

2021-03-25 00:31   Sten-Åke Sändh

Cool Måns! Jag tror att jag sett något liknande på en Praktika som en av mina kompisar hade på slutet av 60-talet. Kan det stämma? Jag känner igen de där verkligt grova räfflorna med blottad ren metall. Ganska speciellt look tycker jag än idag.

.... och verkligt intressant Wolfgang med dina historiska tillbakablickar.

Besvara

Svar från Måns H 2021-03-25 08:25

Zebra-looken var modern ett antal år! Och ett sånt här objektiv hamnade nog ofta på en Praktica med M42-gänga. Om jag fattat rätt hamnade både kamerorna och Meyer-Optik i samma "folkägda" koncern efter ett tag. Då hade de här objektiven hunnit bli helsvarta och bytte namn till Pentacon.

Minns Praktica. En kompis och jag gjorde ett fotobaserat exjobb på Teknis, till stor del med hans Praktica. Den var billig och östtysk, noll statusvärde, men krånglade aldrig och bilderna funkade lika bra som bilder som togs med kameror från väst.

Svara

2021-03-25 08:19   Benganbus

Äldre saker kan vara både spännande och bra! :) Tack för intressant historisk läsning!
/B

Besvara

Svar från Måns H 2021-03-25 08:30

Många intressanta kommentarer också! Blev bra inblick. Tack Bengt!

Svara

2022-08-05 21:23   dawid.jernstrom

Sitter precis och fräschar upp en sådan här glugg. Här har ni bilder på det "andra/tredje" linselementet, som verkar sitta ihop. Går ej att vrida eller bända isär.

https://i.imgur.com/Tiq6B5a.jpg
https://i.imgur.com/pc1L4Fv.jpg
https://i.imgur.com/Oen0p35.jpg

EDIT: Och jag önskar verkligen att det gick att få isär de glasen, för detta kladd är mellan dem: https://i.imgur.com/5UUit8m.jpg

Besvara

Svar från Måns H 2022-08-05 23:42

Hej Dawid! Ser inte bra ut mellan linserna. Jag har noll koll på om nåt kan göras. Peter Hennig är den som kan nåt om detta. Just nu verkar han inte kolla på Internet, kanske lite senare.

(Jag pillade så lite som möjligt, bara för att komma åt bländaren. Demonterade inte heller den utan lirkade tillbaka bladen till rätt läge på plats. Konstigt att det gick, stålet i lamellerna var spänstigt.)

Jag har nog bloggat lite om objektivfästet. Det är så smalt att det inte funkade ihop med Pentax adapter till Pentax K-bajonett, fästet bottnade bara mot adaptern, inte mot kamerahuset. Jag gjorde om fästet så att det fungerar.

Svara