Fotorelaterade betraktelser

Oh dear...

Förra veckan fick jag ett mail. Det stod:

”Dear Bjorn Billing,
Congratulations! You have been selected as a Semi-finalist in the 2012 Nature’s Best Photography Windland Smith Rice International Awards!”

Tävlingen räknas till de stora och prestigefyllda inom naturfotografin; de vinnande bilderna visas på självaste Smithsonian. Så givetvis blev jag glad och lite stolt.

Sent i våras kom ett liknande mail från GDT European Wildlife Photographer of the Year. Väntar fortfarande på resultatet från den tävlingen.

”Man kan inte tävla i fotografi” säger vissa. Bevisligen felaktigt, men att det inte är kvalitet i någon absolut mening som bedöms är så självklart att det inte behöver sägas.

Man ska också vara på det klara över att det i regel är en viss typ av bilder som premieras i tävlingar. Om detta i förlängningen skapar ett bildideal som går utöver själva tävlingskontexten är en relevant fråga, men jag lämnar den därhän för tillfället.

Jag har ställt upp i ett antal fototävlingar, med skapligt protokoll. Man får se arrangemangen som en kul grej, bli glad över eventuella utmärkelser och ta det andra med en klackspark.

Stimulansen för egen del handlar inte om en rad i ens fotografiska CV utan om exponering och kommunikation. Ingen som fotar seriöst förnekar väl behovet av andras blickar, en önskan att göra sina berättelser hörda, att väcka känslor och tankar och få respons på sina bilder.

Genom tävlingar har jag kommunicerat med personer från när och fjärran som förmodligen aldrig annars skulle sett mina bilder. Det är ingen dålig vinst.