Bilder bilder ska det bli här... En och annan bokstav (littera) får slinka med... Men aldrig bokstäver utan bilder...

Säkerheten syns - ändå kan den inte hindra allt ont

Några dagars vistelse i Bryssel i början av månaden gav en känsla av att säkerheten var närvarande överallt. Det började redan på hemmaplan med begäran om utskick av personlig information innan man anländer. Jättekö till en säkerhetskontroll för att få delta i det man var utsänd för att delta i. Välbeväpnade soldater och säkerhetsfolk vart man än vände sig - på flygplatsen, ute på stan. Ändå vet man att tryggheten är bedräglig för egentligen kan det inte existera någon total trygghet, hur omfattande säkerhetsarrangemang än sätts upp. I morse på väg till jobbet lyssnade jag på radion, hörde på SvD-journalistens på plats-beskrivning från flygplatsen i Bryssel och hur hon inte lyckades hålla sig till sin yrkesroll helt, hon var omskakad, hade emellanåt svårt att hitta orden, inte konstigt alls för hon var ju inte på flygplatsen för att göra ett reportage utan råkade vara där som en vanlig passagerare. Att det var så uppenbart hur skakad hon var förde tankarna osökt även till människor i händerna på terror och krig sedan tidigare, på många håll, både i nutid och dåtid... hur de känner sig och har känt sig,  rädslan, skräcken...Nedan några bilder från Bryssel, då bara någon vecka sedan, sista bilden är från Zaventems flygplats. Såg en annan Bryssel också, men det får bli ett annat inlägg, med andra bilder, en annan dag.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Inlagt 2016-03-22 22:35 | Läst 3272 ggr. | Permalink

"Vi flög från Arlanda samma morgon som USA började bombningarna av Kuwait . det var ganska öde på flygplatsen, men gott om poliser med k-pistar inne i hallen och betonghinder utanför. Det var en ganska ödesmättad stämning då med."


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Vi flög från Arlanda samma morgon som USA började bombningarna av Kuwait . det var ganska öde på flygplatsen, men gott om poliser med k-pistar inne i hallen och betonghinder utanför. Det var en ganska ödesmättad stämning då med.
Tack för text och bilder.
Det måste kännas underligt när du precis varit där.
Då kan du känna mer av den atmosfär det var då
och hur det kunde blivit om du varit där nu.
Jag är så nedstämd därför gjorde jag en blogg
med bilder så som jag känner mig inuti.
Var rädd om dig ...
Gun-Inger