När sjuksängen tog över. Och så lägesrapport om HTC Flyer.

Det blev ett litet avbrott i mina konstrapporteringar från familjekretsen och nu blir det ordentlig stopp i och med att en rapport från sjuksängen kräver att få komma på pränt. Det blir alltså ett blogginlägg som följer en beskrivning av hur man INTE bör blogga: Innehållet ointressant, kvaliteteten i inlägget tveksamt, gäspfaktorn på hög nivå. Men tack och lov, skryta om höga läsarsiffror kan jag dock inte för jag har inga sådana att skryta med och prylsnack ingår inte i mina synder heller, annat än undantagsvis om jag känner för att få lite högre läsarsiffror.... ;-)

OBS!. Alla som inte känner för ett inlägg på navelskådningsnivå just nu kan sluta läsa senast här. Den som vill glutta lite på teknikavsnittet - hoppa rakt ner till sista stycket, under den sista bilden. Obs Obs dock att teknikämnet inte handlar om kamerateknik!

Till saken - sjuksängen. Till mitt försvar vill jag framföra att jag inte rapporterar just från sjuksängen så ofta. Har jag gjort det någonsin? Inte för att jag inte skulle vara "sjuk" emellanåt, men någon måtta må det vara på navelskådning också, ibland i alla fall. (Min inställning kan ju förändras nu när dammluckan öppnas...) I min uppväxtmiljö räknades inte förkylningar som en sjukdom, inte ens om man hade feber. Hade man hög feber kunde man ju vara  utslagen, men SJUK var man ju ändå inte! Idag är jag dock försvenskad så till vida att jag säger att jag är sjuk fast jag egentligen är bara förkyld... Och influensa räknas till samma kategori som förkylning även om man kan bli ordentligt medtagen.

Onsdag - börjar känna mig lite kymig. Så till den grad att jag hoppar över danslektionen på kvällen. Lite "halvallvarligt" alltså... Förbereder i stället ett par blogginlägg, publicerar ett av dem.

Torsdag - halvdålig natt, hosta och ont i halsen och säkerligen lite feber... Tar igen mig förmiddagen, kravlar iväg till jobbet på eftermiddagen. Orkar inte cykla (uppförsbacke!), tar bilen. Eftermiddagen löper riktigt bra. Känner mig lite halvspeedad vilket är ett vanligt stadium för mig innan man blir "utslagen". Trots det är jag ganska säker på att det blir en arbetsdag dagen därpå.

Fredag - halvdålig natt med hosta, feber. Sömnbehovet oändligt hela dagen. Tvingar mig upp korta stunder emellanåt - det är "lätt" för ryggen håller på att gå av, värken i kroppen tilltar. Tar fram kameran och knäpper ett par bilder - väldigt ansträngande! Sängläge igen. Sover. Vaknar mot kvällningen, piggnar till trots stigande temperatur, publicerar det andra förberedda blogginlägget. 

Lördag - bra nattsömn, förhållandevis i alla fall.  Sover mycket. Det blir ruggigt, frossa, hög feber. Kroppen värker som f-n. Ryggen!!!. Liggandes i sängen tittar jag på ett par dokumentärer på SVT Play via min surfplatta HCT Flyer** samt läser lite bloggar på FS. Somnar emellanåt. Vaknar och säger: "Jag skulle vilja hålla på med bilder, men jag orkar inte." Maken svarar: "Men nu är du ju riktigt sjuk..."   Missar träningsdansen på klubben, förargligt...

Söndag - hygglig natt. Febern håller i sig. På eftermiddagen vill jag ut för att kunna andas och för att kroppen (= ryggen) behöver det. Under promenaden kommer insikten om hur det kommer att kännas om några årtionden när man är sisådär 80-90 år: man stapplar fram, det värker överallt i kroppen, man är hänvisad till en snäll medhjälpare från hemtjänsten (maken axlar den rollen nu). Skönt att komma hem efter prövningen. Timmarna går, sömnbehovet är inte lika stort längre, rätt som det känns det som vändpunkten är här, värken lindras. Nu börjar det kanske gå åt rätt håll? 

Måndag - idag, feberfri på morgonen, allt annat än frisk känsla för övrigt. Var är krafterna...? 

Tisdag - i morgon, sannolikt är jag tillbaka på jobbet... 

Nästan en vecka i ens liv har passerat... En vecka som ändå har inneburit att jag har fått vara förhållandevis frisk, frisk nog för att kunna uppskatta det liv man har, frisk nog att förstå att våra bagatellartade småsjukdomar i vår välmående del av världen inte hotar oss på riktigt, inte i vanliga fall. 

Sänder mina varma tankar till alla som är sjuka i allvarliga sjukdomar, som inte bara riskerar medföra allvarliga följder eller gör livet besvärligt, utan som kan också hota ens liv. Varma tankar till anhöriga och vänner också som går igenom en oerhört påfrestande period i livet när någon närstående insjuknar allvarligt.

** HTC Flyer och mina bekymmer med den har jag luftat både en och två gånger tidigare. Fick många bra tips av FS-medlemmar när det begav sig, men jag fick finna mig i mitt öde ett bra tag - jag ägde inte en surfplatta utan endast en "platta"... Kunde i alla fall surfa via öppna nätverk där sådana fanns samt via en dator (inte så praktiskt, men jag hade nytta av detta under semestern när maken surfade via mobilt bredband och jag satt bredvid och surfade via hans dator). Men jag ville ju surfa varhelst jag var, närhelst!

Lösningen på surfproblemet blev slutligen en mobil router myPocket från D-Link, den lyckades vi finna först efter flera månaders sökande. Det tog tid att hitta den eftersom marknaden inte precis har kryllat av lösningar för surfplattor som inte är surfplattor fullt ut. Nästan alla surfplattor säljs med "färdiga" surflösningar och kunskapen i teknikbutiker var väldigt klen vad gällde mitt delikata problem. Till och med denna router var en liten chansning, men chansningen gick hem! Det bör påpekas att det inte var helt lätt att komma igång med routern heller (den teknikbegåvade maken fick genomlida en ytterligare prövning för min skull) - det krävdes samarbete med samt handräckning från en yngre teknisk förmåga i familjekretsen innan man kunde dra lättnadens suck...

Kul med teknik, men varför ska allt vara så väldigt krångligt!? Och varför utmana ödet och köpa något man inte är hundra påläst på?! Köpesumman var ändå relativt hög och jag hade haft många billigare modeller med ordinarie pris att välja mellan om jag inte hade låtit mig lockas av impulsköpbegäret. Slutet blev ju gott i alla fall och jag är glad!

En aning uppåt idag - tänk vad en bagatell kan betyda...

Sinner rann över ett par veckor sedan på grund av en ny tekniska pryl som jag hade snubblat över - surfplattan HTC Flyer. Sedermera kallad för bara plattan av min käraste, med ett litet snett leende... Varken han eller jag fick ju i gång surffunktionen, sedan lämnades surfplattan åt sitt öde ett antal dagar, men nu är jag i gång igen.

Just den här modellen har ingen funktion för att kunna sätta in ett SIM-kort så ett annat sätt måste till för att komma ut på Internet. Har anförskaffat utrustning för att koppla den mot ett mobilt bredband - nix, funkade inte. Har testat att kolla surffunktionen mot en vanlig dator och laddat ner HTC Sync för ändamålet - nix.  Har kopplat surfplattan mot min mobil (Nokia N8 - Symbian) och medhjälparens mobil (Sony Ericsson - Android) via Bluetooth (vilket en hjälpsam FS-medlem tipsade om) - nix, man stöter på patrull i sista steget här också.

Det har återstått att hitta tillgängliga fria Wi-Fi, men de växer inte på träd. Idag sökte jag upp ett småstadsbibliotek och fick tillgång till ett nätverk. Inga problem! Vad göra? Ja surfa in på FS förstås! Här är beviset!

Passade på att leta reda på mitt tidigare småsura blogginlägg och räcka ut tungan åt den arga smileysen.

Här satt jag - se nedan. Bläddrade lite i den vackra boken om Mälaren också naturligtvis även om den mesta tiden gick åt att surfa. Dessutom tog jag ett par bilder med HTC Flyer, bilderna nedan är tagna med den.

När jag läste FS-bloggar noterade jag att ännu en FS-medlem, Peter B, nämner Segeholms bok "Konsten att ta vinnande bilder". Tror att Pia-Kristina har också talat om den tidigare. Någon till? Det verkar som denna bok är någonting som även jag borde bekanta mig med. Min snälla medhjälpare letar reda på den åt mig.

Men mitt grundbekymmer återstår ju fortfarande: jag vill kunna surfa med surfplattan var jag än befinner mig. Inte kan jag sitta på småstadsbiblioteken för jämnan för att göra det, väl?

Dessa förbxxxxde tekniska prylarna...!!!

En viss teknisk butikskedja har råkat gå i konkurs. Själv råkade vi passera där i närheten ett par dagar sedan och lockades in av ren nyfikenhet; kanske kunde vi hitta något som vi kunde tänkas behöva. Priserna var kraftigt rabatterade. Vi hade rätt, hos mig infann sig t.ex. ett plötsligt behov av att införskaffa en surfplatta. Det som fanns kvar var HTC Flyer. Tog en nummerlapp, väntade tills ungefärligen 40 personer före hade blivit expedierade. Under tiden hann jag kolla via N8 så att jag inte var på väg att köpa skräp; nej, skräp var detta definitivt inte så jag var nöjd.

Sedan dess har jag varit fullt sysselsatt med denna pinal och har passat på att sysselsätta maken också. Det visade sig att HTC Flyer finns i två varianter, en 3G-modell och en Wi-Fi-modell. Det är den sistnämnda jag har köpt. Trodde i min enfald att man ska kunna koppla den till ett mobilt bredband utan problem, har införskaffat en extra anslutning för att detta ska fungera, men nix, verkar inte gå bra det här... Ska man verkligen vara beroende av att man har tillgång till trådlösa nätverk var man än befinner sig? Apparatens instruktionsbok är så fattig som en instruktionsbok kan vara och inte får man mycket hjälp via nätet heller. Är det för att denna platta är så ny eller?

Frågan infinner sig om jag har köpt en en aning för dyr hopslagen antecknings-/ritblock + boksamling (några engelska titlar finns färdigt nedladdade) + kamera? Ja, ni läser rätt - en kamera! En kamera som man kan fota både framåt och bakåt med... Obs! Jag köpte absolut inte denna pryl för kamerans skull...!

Häromkvällen bjöd kvällen extraordinära vyer och det blev foton både med min Pentax samt med HTC Flyer, dess kamerafunktion måste ju testas i alla fall. Bildkvaliteten är inget att hurra för kan jag säga, åtminstone när ljusförhållandena är halvdana. Alltså blev det inget jag visar upp här nu i alla fall. Dessutom hade somliga av bilderna fått en ministorlek, bl.a. just de med solnedgången. Har inte en aning hur det gick till, detta måste undersökas förstås framöver.

Bilderna nedan är tagna med Pentax K-7. Färgprakten i dem är ungefärligen så onaturlig som den var i verkligheten också.

Nu tar jag lite ledigt från (nästan) alla tekniska prylar ett tag, min Pentax undantaget, och mobilen möjligen också. Kanske har problemen löst sig när jag har fått vila ett tag...