Diversefotografen

Bilder bilder ska det bli här... En och annan bokstav (littera) får slinka med... Men aldrig bokstäver utan bilder...

Nya böcker - några av dem "fotorelaterade"

Vid fotofikat mönstrade Bert E på med en lämplig bok med sig, nämligen Vårt Liv Ombord. Han har fotat bilderna i boken, hustrun är författaren. Själv uppskattar jag seglingsbeskrivningar av allehanda slag och har läst otaliga sådana genom åren så jag passade på att lägga beslag på hans medhavda exemplar.

För övrigt är säsongen för årets bokrea över. Fick med mig följande titlar i år: 

               

                                   

 

En bok köpte jag bara för omslagets skull. Inget fel på författaren dock, en Nobelprisförfattare och allt som han är. Att omslaget är viktigt (åtminstone ibland) innebär också att internetbokhandlare är inget för mig, egentligen. Jag måste helst få hålla boken i handen, känna på pärm- och papperskvaliteten och närstudera omslaget.

 

Den första bokhögen jag hade med mig hem såg ut så här, ganska ordinär med idel kända författarnamn, utom den där som börjar med 501...

 

Den andra bokhögen - 50% rabatt på reapriset - bestod av följande titlar: 

Vilka av böckerna är en fotorelaterade egentligen? Med lite fantasi kan tolkningen bli så här:

Coelhos Briola - omslaget! Oates Blonde - om Marilyn Monroe, hon som har varit en sådan fotograferad celebritet. Inga bilder i boken dock, men den är ett litterärt mästerverk. 501 Fantastiska resmål - resemålsbilder kryddar naturligtivs texterna. Fåglar i Sverige & Nordeuropa - fågelböcker utan fågelbilder finns väl inte? Bergmans Bilder - visst finns det foton i boken även om titeln i sig inte anspelar just på dem. Ormestads Gaza - en kärlekshistoria, ett antal bilder finns i boken, men många fler fladdrar förbi i hjärnan. Bilder fladdrar förbi i hjärnan även vad gäller inbördeskrigets Rwanda som Hatzfelds Antilopernas list handlar om. 

Och sedan böckerna utan någon som helst foto-/bildrelation:

Vargas Llosas Bockfesten - senaste Nobelprisförfattaren, enligt somliga är denna bok hans mästerverk. Combüchens Spill. En damroman - Augustprisvinnaren hösten 2010. En litterärt bevandrad kompis till mig har påbörjat läsningen hela fem (sic!) gånger och inte kommit någonvart. Jag måste ju också pröva lyckan. Ekmans Mordets praktik - läsningen bör kompletteras med läsning av Söderbergs Doktor Glas  eftersom en stark koppling finns mellan böckerna. Larsmos Jag vill inte tjäna skulle också passa in ämnesmässigt (prostitution på 1800-talet, fattiga kvinnor på samhällets botten som också är syndabockar. De spred ju könssjukdomar. Det gjorde nämligen inte männen på den tiden!). Sedan Sionismen - en antologi. Tuomiojas Ett stänk av rött, två systrar i revolutionens tjänst som handlar om författaren Hella Wuolijoki och hennes syster, enligt GP två av 1900-talets märkligaste kvinnor. Marklunds Stenbock. Ära och ensamhet i Karl XII:s tid. (?? Måtte ha hamnat i högen av en slump?? - Inte min genre direkt.)

 

Postat 2011-04-07 21:53 | Läst 2276 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Arabiskt snirkligt och finskt rätlinjigt

Vad händer egentligen när man blandar samman olika människor och kulturer i det verkliga livet, t.ex. den arabiska snirkligheten och det finska sparsmakade? Det arabiskt eldiga och den finska svalheten? Den arabiska solen och den finska kylan? Den arabiska uppväxten och den finska uppväxten, kryddat med en dos asiatiskt liv och liv från andra länder?

Nr 1

Många svar på dessa frågor finns, men ett svar finner man hos Ranya ElRamly, som numera heter Paasonen i efternamn, efter giftermålet. Hennes far är egyptier, mor var finsk, Ranya själv är född i Indien och sina uppväxtår har hon tillbringat både i Indien, Libyen, Egypten, Finland och kanske i något land till. Hon är forskare i politisk historia i Helsingfors. Hon är något så när ung, född 1974 som hon är. Varför jag vill berätta om henne och hennes bok beror på att hon har skrivit en mycket vacker och berörande berättelse.

Nr 2

Bokens svenska titel är Där solen står högst (Norstedt 2004) och den kom ut i Finland 2002.  Hennes bok är en underbar berättelse i en vacker poetisk stil som lutar en aning mot moll, men som aldrig faller i sentimentalitet. Vad handlar boken om? Det är inte helt lätt att beskriva i korthet utan att det framstår som banalt. Faderns och moderns kärlekshistoria står i centrum. Föräldrarna gick skilda vägar under Ranyas tidiga tonår och modern dog i Finland en tid efter skilsmässan. Tonåriga Ranya med sin syster blev kvar i Finland även efter moderns död.

Nr 3

Poetiska återupprepningar i olika variationer återkommer i texten på ett sätt som jag uppfattar som arabisk influens (fast detta förnekas av författaren). Det snirkliga arabiska står i kontrast mot det finskt rätlinjiga, till exempel när fadern skalar apelsiner i snirkliga ringar som man sedan kan trä på handleden och använda som armband. Modern däremot skalar apelsiner på det praktiska sättet man gör i Finland, det vill säga man gör klyftor i skalet och lyfter därefter bort skalbitarna. Bilder som målas fram av mor och far är kärleksfulla och samtidigt undrande, varför kan den stora kärleken ta slut? Var den slutliga dödsstöten den dag när de bosatte sig i den enes hemland?

Nr 4

Jag har en särskild anledning att skriva just om denna bok. Den litterära kompisklubben ARMI jag tillhör sedan länge firar nämligen ett 10-årsjubileum i dagarna och i fredags blev det därför lite annorlunda möte. God mat avnjöts i trevlig samvaro som vanligt, men i stället för att avhandla/diskutera en utvald ny finsk författare och bok hade var och en fått som uppgift att välja ut sin favorit bland de 60 böcker vi har avverkat under våra 10 år. För min del blev alltså favoriten just denna, Auringon asema.

Nr 5

”Min mor hade stora ljusblå ögon. Senare fick de ett stråk av grått och det var ett regnmoln som aldrig hann skingras i tid. Men när hon mötte min far badade hennes ögon i solen, de sökte sig till solens ljus för att kunna glittra.”

”Min far var av eld och min mor var av vatten och det var därför allting i början var så vackert och stort, och jag inser ju att elden inte längtar efter mer hetta vid sin sida, utan efter något svalkande, något helt annat, fast å andra sidan är det tveklöst så att vattnet dunstar i elden och att elden slocknar i vattnet och min syster och jag, vi håller oss på torra land.”

”Min mor älskade det i mig och min syster som var likt henne själv, och min far älskade i mig och min syster det som var likt honom själv. Jag frågar: Innebär inte detta att de hade slutat älska varandra? Min far och min mor, de slutade att älska varandra.”

Nr 6

Som bonus några avsnitt om Khadaffis Libyen som är så aktuell just nu:

”När vi bodde i Libyen avlyssnades vår telefon, på vår trädgårdsport hängde FN:s ljusblå skylt och när jag satt ute på gården och sjön en julsång sa mor att det nog vore bättre om jag sjöng något annat”.

”Jag tecknade en bild av Khadaffi som talar till folkmassorna, och jag ritade en fluga på hans näsa. Far sa att jag kunde hamnat i fängelse för det.”

” Visserligen visades de offentliga avrättningarna på TV men man kunde ju alltid stänga av TV:n.”

 

Bilder:

Nr 1: Takmosaik från kyrkan  Lilla Hagia Sofi / Aya Sofia, Istanbul 

Nr 2: Detalj från en badhytt, Uleåborg/Oulu

Nr 3: Sokulle Mehmet Pasa moské, Istanbul

Nr 4: Avskalad parkkonst längs Uleälven, Uleåborg/Oulu

Nr 5: Palatset Beylerbeyi vid Bosporen, Istanbul 

Nr 6: Konstmuseet, Uleåborg/Oulu

 

 

 

Postat 2011-02-27 19:57 | Läst 4209 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera