De var för tidigt ute...Lucior och andra...?

Både Lucior och annat julfolk var ute alldeles för tidigt i Sigtuna, då nästan en vecka sedan. Eller så var de helt rätt ute; snö och en aning kyla gjorde ju oss mottagliga för den rätta stämningen inför den annalkande julen.

Får man fota Luciatåget? Det gjorde jag nedan (näst sista bilden) och det kändes ok. De flesta närvarande var inte där i egenskap av curlande föräldrar, därför var det lite lugnt utan något kamerasmatter, man tittade, lyssnade, njöt av stunden, några filmade lite diskret, någon tog en bild eller två. Ett Luciatåg på en förskola/lågstadieskola blir en annan sak; minns fortfarande ett Luciafirande på vårt dagis då rena rama paparazzislagsmålet bröt ut när barnen tågade in. De små blev närmast totalchockade (bildbevis finns...) och vågade knappt sjunga sedan. Det är bara att erkänna att vi föräldrar inte precis bidrog till att skapa den fina stämning som kunde ha infunnit sig. Att blixtbombardera de små söta just mitt i det "heligaste" medför tyvärr att tillställningen förvandlas till en reportagesituation. Vi svårt fotostörda har dock ibland lite svårt att inse sådant, vår rätt att få våra bilder blir viktigast av allt...  Idag har vi fått verkligheten med bildspridningen via sociala medier som en komplicerande faktor, men det har flera andra berört redan i sina FS-blogginlägg. Ja, så mycket kan jag säga att jag har full förståelse för att begränsningar för fotandet införs på sina håll.

.

.Tomtemor och tomtefar i vimlet på julmarknaden.

.

.Det lyser inbjudande från Tant Bruns Kaffestuga.

.

Lucia vid Sigtuna Rådhus. Två Lucior....?! Det är väl inte enligt traditionen...  ;-)

.

Det har varit ännu en rabalder kring Luciatåg, tomtar och pepparkaksgubbar - läs gärna ledaren Kränkta Lucia i DN idag.... Händelsen i Bromölla framstår för mig som en liten illustration om  svenska skolans kris; var finns respekten för lärare och rektorer? En del föräldrar anser sig ha vetorätt  ("Så detta är rektors beslut om årets luciafirande? Det accepterar jag inte. Jag vill ha det så här i stället") eller så vill de att deras småttingar själva ska få bestämma. (Vilket framtidsscenario; en anarkistisk skola där varje förälder och barn ska fatta egna beslut om allt, baserat på en egocentrisk syn på tillvaron....) Och som kronan på verket har vi de historielösa som i vanlig ordning vill vinkla varje fråga av den här typen till att handla om invandring och mångkultur... Som om vi ens hade någon Lucia utan kulturella genomströmningar genom århundraden...

Mina flickor har gått i skolor där tomtar och pepparkaksgubbar i Luciatåget var en icke-fråga, det fanns Lucia och tärnor och stjärngossar och det var inte mer med det. Bland sångerna fanns gott om Christmas Carols från Storbritannien, utöver de traditionella Lucia- och julsångerna. Inte helt traditionellt i alla delar, men väldigt vackert! Minns dock ett annat Luciafirande i sonens skola; ett musiklärarpar hade anordnat ett fint arrangemang där Lucia, tärnor, stjärngossar, tomtar och pepparkaksgubbar skred in som grupper, i den nämnda ordningen, låt för låt. Gissa dock känslorna hos de pojkar (och deras föräldrar) som tillhörde den sista truppen att komma fram; de hade fått vänta i kulisserna i 30-40 minuter för att sedan få närvara under ett par minuter när sista musikstycket framfördes...  Kanske tyckte det högkristliga lärarparet att tomtar och pepparkaksgubbar inte hörde hemma i Luciatåget och de valde att hantera det hela på det här sättet. Helt klart dock att denna Luciahögtid  inte blev något trevligt minne för några barn och deras föräldrar. Och några av oss andra fick en lite fadd smak av arrangemanget.

.

.

Vid det här laget känner ju alla till att Lucia hörde ihop med katolska traditioner och togs trots det emot på 1700-talet hos oss. Den napolitanska folkvisan som vi känner som Sankta Lucia hade däremot ingen koppling till Lucia i sin originalversion; så kan det gå med traditioner! Själv är jag inte uppvuxen med Lucia, utan med medeltida Tiernapojat (Stjärngossar). Denna tradition lever starkast i norra Finland och då framförallt kring Oulu/Uleåborg.  Stjärngossarna fanns en gång i tiden i Sverige också och fördes över till Finland, sedan förbjöds julspelet i Sverige då det ansågs handla om katolskt tiggeri. Nu har Svenska kyrkan tagit initiativ till att få Stjärngossarna tillbaka. En CD-skiva med julspelet har getts ut av Västerås stift,  mer om det kan du läsa här .

I verkligheten har förstås julspelen med stjärngossar funnits i många delar av Europa och i olika former. I vissa områden har gossarna lyckats överleva på liknande sätt som i Oulu, t.ex. på några öar i Danmark och i mindre städer i Norge. I Sverige smälte stjärngossarna in i Luciatåget i stället.

Det finns en hel del Tiernapojat-filmer på Youtube, de allra flesta med halvdan kvalitet, men kolla gärna någon snutt av dem som jag listar nedan, det kan vara lite kul att få en liten uppfattning om vad det handlar om och hur spelen kan ha framförts  även i Sverige en gång i tiden. Det du absolut inte bör missa är heavy metalbandet Timo Rautiainen & Trio Niskalaukaus (= Trio Nackskott) version. Nästan allt i deras framträdande känns väldigt autentiskt så som jag minns Tiernapojat; stelt framträdande, högtravande, delvis våldsamt innehåll (Herodes), samma låtar, melodier och taltexter från år till år. Och här nu något nytt med heavy metal-inramningen! Det enda som inte finns med i deras version är första repliken som soldatchefen Knihti frågar publiken innan föreställningen börjar: Saako tulla laulamaan? (Får vi komma och sjunga?) - Publiken svarar då förstås "Joo!" (yngre publik) eller "Saa! / Saapi! / Saatte!" (äldre publik). Först därefter hämtar Knihti in de andra tiernapojat och spelet börjar.

-----------------------------------------

Madekosken tiernapojat -  Först ut en mycket traditionell Tiernapojat, den här gruppen vann årets tävling som den bästa traditionella gruppen (tävling i Oulu, men deltagargrupperna kom från många städer). Mycket bra sångröster, men jag tror att de kommer från musikklasserna i Oulu.

Annorlunda stjärngossar - småflickor som uppträder (en förändring har skett, på min tid sjöng inte flickorna Tiernapojat!).

Timo Rautiainen & Trio Niskalaukaus - lite heavy metal-stil... 

Gymnasiehumor - fyra killar har satt ihop en spexvariant för en julfest: en blandning av det traditionella, rap/hip hop, lite breakdance, pop, röster från vad vet jag varifrån, sabelfäktning... Skolkompisar är uppenbart roade, så är jag också, det är möjligt att man måste vara lite insatt för att fatta det roliga... ;-) Är ganska säker på att killarna har framfört den vanliga versionen många gånger i sina yngre dagar. Att de verkar ha rätt bra röster kan man ana sig till bland allt det fjantiga...

.

.

Nu är det slut...

... med det roliga, julpyntet bortplockat, adventsljusen slocknade, mörkt och tomt....

Fast inte hos oss, det har inte hunnits med, det ser ut som om vi väntar på julen fortfarande... Julen vara till påska så det är ingen brådska...

En vecka i sus och dus...

Måndag 24/12 - fullproppad med traditioner på landet...

Tisdag 25/12 - en vacker vinterdag nyttjas bäst ute i det fria, även om det skulle vara i stan...

Onsdag 26/12 - plusgrader och regn som tilltar...

Torsdag 27/12 - en ledig dag som används bl.a. för en genomgång av babykläder...hög tid....

        Fredag 28/12 - ett under sker, ett barn föds...

Lördag 29/12 - känner av betydande jetlag men Stockholm med bl.a. Fotografiska väntar....

Söndag 30/12 -högtidsbesök av den två dagar gamla världsmedborgaren....

Måndag 31/12 - en stilla nyårsnatt...

------------------------------------

Helgerna, de många lediga dagarna samt den främsta anledningen till min jetlag har medfört en känsla av liv i sus och dus. Den har inte släppt än; när kommer man tillbaka till jorden...? - Blott 43 minuter gammal

Summering av... julen....

Sammanfattningarnas tid är här. För min del kommer det inte bli någon årskavalkad av bilder publicerade utan foton från Julafton 2012 får räcka som en bildkavalkad denna årets sista dag.

Här susar vi mot julen, först på en större väg, sedan på en mindre. Jul på landet, en julig jul!

Vi välkomnas med en julig känsla vid framkomsten.

Lillvärdinnan sköter husesynen.

Det "heligaste" vid detta tidevarv visas upp.

Dags att ta itu med de juliga bestyren...

...som att dricka glögg till exempel. Inte första gången i år, inte den sista heller.

En promenad ute för att beundra de vintriga omgivningarna gör gott.

Kalle Anka! Är inte uppvuxen med den och senare i livet har jag aldrig haft tid att se den i sin helhet. Nu skulle hela timmen användas för att supa in den julstämning som alla här i landet verkar tycka är en omistlig del av julen. Somnade mitt i Piff & Puff... Någon tog min kamera för att bevisa det...

Ivriga ögon spanar efter jultomten... När kommer han...? Kommer han...?

Den fridfulla julen är här med hausse kring julbordet, sedan följer den intensiva klapputdelningen, utan någon tomte eftersom han inte behagar visa sig.

Julfriden är total i mörkret och med den totala tystnaden ute på landet.

-----------------------------------------------------------------

Apropå julklappar; mitt fotointresse hade noterats av "tomten". Många fotoprylar och böcker packades ur, t.ex. ett nytt stativ (det gamla är halvtrasigt), en liten negativ-/diascanner, ett flertal fotoböcker som är till stor nöje och nytta för mig. Den mest märkliga boken är den till höger i bilden nedan: en och samma fotograferande tjej/kvinna/dam/tant i olika miljöer... Själv har jag aldrig fått till den där fotoboken som jag gärna vill göra, B gjorde en sådan om mig på en kväll genom att samla ihop sina foton om mig i aktion, sätta samman dem till en bok och skicka iväg en beställning bums....! Och allt i hemlighet...

Jag har fotat en hel del på resor, uppenbarligen...

... men så även på hemmaplan - som för mig är både det finska Lappland samt Uppsala förstås....

GOTT SLUT!

GOD JUL ALLESAMMANS!

Önskar er allihopa fina dagar, oavsett om ni firar julhelgen med kristna eller sekulariserade traditioner eller är bara lediga på annat sätt, utan att fira. Och ni som inte är lediga, hoppas att ni får känna ändå att det är lite lugnare under helgen och den vanliga vardagsstressen släpper.