Pilgrimer och höftskott

Margareta bloggar från Tibet och har bl.a. visat bilder på buddistiska pilgrimer. Tommy och Leffe har visat prov på experiment med sina höftskott. Aha, kanske kan jag visa upp bilder av ett dokumentärt slag med kombinationen pilgrimer och ett slags ”höftskott”!

De första pilgrimerna vi fick syn på på Istanbuls flygplats ett par veckor sedan fick oss att haja till. En man klädd i badlakan och badtofflor?! En till??!! Och där, många…

Det visade sig handla om muslimska pilgrimer på väg till Mecka. Hajj, den årliga pilgrimsvärden till Mecka, bör varje god muslim göra minst en gång under sin livstid och under vallfärden klär man sig i enkla vita plagg. Enligt min initierade källa ska man vara ombytt när man anländer till Mecka. Somliga byter om före avfärden, andra på planet, en del när man har landat. Här hade kanske researrangören bestämt att bytet sker lämpligen redan på flygplatsen. Alla hade också fått någon typ av identifikationshandlingar runt halsen. Kvinnor behöver egentligen inte byta om, men i den här gruppen hade de flesta damerna en enhetlig vit klänning med tillhörande vit sjal på sig.

Det här stora pilgrimssällskapet bestod mestadels av ganska åldersstigna människor. Det var rätt rörande att se hur tagna de var av situationen och av stundens allvar; nu skulle vallfärden verkligen bli av! Det hade kanske sparats länge inför resan. Kanske var det den första resan eller vallfärden överhuvudtaget, kanske skulle den bli den sista också. Anhöriga var på plats för att hjälpa till och ta avsked. Det kramades, det pussades, det vinkades. ”Måtte vi ses igen… Insha’Allah.”

Måtte alla komma tillbaka friska och lyckliga! Abdolah Kaders bok beskriver ett annat scenario i sin roman ”Huset vid moskén”: husets två mormödrar ger sig i väg till Mecka. De kommer inte tillbaka. Ingen visste vad som hade hänt. Man trodde att mormödrarna hade lagt sig för att dö i Mecka, att de ville ha det så och var lyckliga med sitt beslut.

Med alla respekt för pilgrimerna har jag lagt ut bilderna här. Är egentligen lite tveksam till höftskottsmetoden ur moraliskt perspektiv. Som ett försvar måste jag väl säga att de bilder jag nu visar är heller inga äkta höftskott. Fotade via sökaren de flesta av bilderna, men försökte låta bli att skylta med kameran, försökte göra mig lite osynlig, det kändes inte som rätt läge för många bilder på raken - lite kände jag mig som en smygfotograf allt. Mycket folk var det på plats så jag smälte väl in. Samtidigt vill jag tro att de berörda såg kameran och att de hade möjlighet att markera om de inte ville vara med. Eller så hände det som mycket kring dem att någon med kamera var inget att bry sig om eller något man inte noterade alls. Vilket förstås inte betyder att det är moraliskt ok att fota i alla lägen…  

Sist ett par bilder från denna så internationella miljö...

PS: Ändrade den ursprungliga rubriken "Medbloggare som inspiration" till något mer rakt på sak, nämligen till "Pilgrimer och höftskott". Få se om ändringen går igenom fullt ut, vill minnas att man kan stöta på patrull... Vill dock fortfarande understryka att medbloggare är goda inspirationskällor!

Porträttfotograf - moi?!

Nej, absolut inte. Skulle aldrig åta mig ett uppdrag att fotografera porträtt med min nuvarande kunskapnivå och utrustning, dvs inte annat än i övningssyfte. Ändå hände det. Hur blev resultatet? Njaa, inget man visar upp här i alla fall, möjligen kan det ske i en starkt "avidentiferad" form.

Uppdraget var inte så märkvärdigt i sig, den äkta hälften hade fått beskedet att lämna ifrån sig en porträttbild för någon presentation, mobilkamerabild skulle duga. Men han hade sagt att frun är duktig på sådant här med sin fina systemkamera... Då så, jag får väl knäppa bilden. Bättre än mobilbild kan jag väl åstadkomma, åtminstone om jag sedan även redigerar.

Ville helst ha dagsljus men sådant är det ju ont om numera när man jobbar vanliga dagtider. Dessutom skulle bilden in senast i morgon, fredagen. I all hast riggades den nödtorftiga utrustningen upp i morse*, dvs kameran på stativ, alla lysen på, diverse golvlampor riktade på ett förmodat lämpligt sätt, modellen i stolen mot en ljus vägg utan tingel tangel bakom, lagom med prestationsångest, mycket stress (brådis, hade en morgontid att passa på jobbet) - och voilà! Resultatet såg ju hyggligt ut vid en snabbtitt.

Redigeringsarbetet i kväll avslöjade bristerna. De var så många att det är helt onödigt att räkna upp dem. En av bilderna fick lov att duga i alla fall. Här är den "avidentifierade" versionen för att illustrera beskrivningen av fotografens mödor.

*Är ingen morgonmänniska, vill sova länge, få vakna i lugn och ro, vara i fred... Det blev brådis till jobbet, inte läge att promenera lugnt och ta de jämförande bilderna med två kameror vilket jag egentligen hade tänkt göra.

Röd tråd med vatten

Kameran med t&r jobbet även idag. Kul. Fast problematiskt att det på det här sättet samlas lite mycket bilder i datorn, till tveksam nytta dessutom. Ett olösligt dilemma som väl alla här på FS tampas med.

Morgondimma vid Islandsbron:

Svandammen ett par minuter senare; det börjar dra ihop sig för de arma stackare änderna och svanen Alexander... Minns den gångna vintern.

Här en annan stackare fast utan koppling till vatten, han verkade vettskrämd över den första riktiga kylan, nästintill paralyserad.

Hemåt via Geijersdalen, "sedan dess har det flutit mycket vatten under broarna", bra övning att repetera svenska idiomatiska uttryck när tillfället ges. Är dålig på idiomatier och talesätt, brukar bli fel genom att ord byts till en annan, ordföljden blir en annan och så är hela poängen som bortblåst. Och sedan kommer man ifrån ämnet... 

Tillbaka vid Svandammen. Alexander verkar må finemang efter förra vinterns operativa ingrepp. Någon ny fru lär det inte bli för hans del, han har ju avverkat tre stycken. Åtminstone en dog till följd av våld från den våldsamma maken. Sörjde han den förra frun må tro? Eller var han bara elak? Men vacker är han allt.

Åter vid Islandsfallet. Ytterligare jultecken - julgirlanderna glimmar och strålar på Carl Gustaf.

Några bilder och fotoförbud

En bilddagbok tur & retur jobbet idag, inkluderande en lunchpromenad med kameran i hand. För första gången någonsin fick jag ett tydligt förbud att fota också. Inte vanligt precis. Förklaringen följer...

En trivsam promenad till jobbet, till att börja med. Promenaden byttes mot språngmarch mot slutet för att hinna till dagens morgonmöte. Därmed blev det ingen bild från Geijersdalen som är min favoritplats.

Vid Fyrisån:

Stadsparken:

Min kammare välkomnar mig:

Sedan möte möte. Sedan lunch. Saknar lunchpromenaderna med vår hund även om det kändes många gånger också stressande att behöva åka hem för att han skulle få komma ut. Samtidigt fanns det något fridfullt också i rutinen. Man får försöka ta sig tid för lunchpromenader i alla fall även framöver, åtminstone ibland, inte minst för att lindra saknaden efter vovven, men även för LJUSETS skull. Idag var det perfekt väder. Vårkänsla rent utav!

Tallar på tillväxt:

Skulle detta fungera på Temabruppens månadstema "Ytor och strukturer"? Njaa...

Är det vinter eller höst? Fast vårkänsla!

Vackra gamla hus kring Eklundshof:

Riktigt små barn sover här sin dagliga middagsvila i vagnar, trots minusgrader. En i personalen kom och sade till att jag inte fick fota några barn! Nu var det inte möjligt heller, så väl var de små påbyltade i vagnarna. Kändes lite överdrivet med hela situationen, men detta är väl priset för dagens samhälle. Vi vet ju nu att pedofiler kan se ut hur som helst och att kvinnliga pedofiler finns också. Får nog passa mig för att smyga runt kring detta dagis framöver, kändes det som... Berättade för personalen förresten hur bra jag tyckte det var att barnen sover ute; har själv tillämpat metoden ett antal år sedan, men då ansåg somliga att jag utsatte mina barn för en fara. Så kan tiderna förändras och råden därefter.

Min kammare hälsar mig välkommen igen. Pappershögen i besöksstolen är på väg till tuggen sedan ett antal dagar. Ingen rut här inte! Almanacksbilderna förresten kommer från villaoljaleverantören. De jättefina almanackorna var så så gott som enda skälet till att bo kvar i villa. Upptäckte det dock för sent. Inga fina almanackor mer har synts till. Ingen fjäskar för lägenhetsinnehavare verkar det som.

Så är klockan 17.09 slagen, inte många andra är kvar heller på jobbet. Noterar förresten att jag inte har ändrat kameraklockan till vintertid, har inte gjort det i någon av dem förresten. Brukar inte bry mig om det. Borde kanske.

Den äkta hälften hämtar mig, händer inte ofta, har ju varit rätt bilburen själv tidigare för hundens skull. Sätter mig i passagerarsätet i en ny bil som nu ska testköras inför ett eventuellt inköp. Ut i Uppsalamörker, dålig bild men får nog passera här...

Vi hamnar vid en stor tingeltangelbutik utanför staden. Julen närmar sig visst.

En annan dag kan det bli mer om tingeltangel här inne. Provkör själv nu, ut på motorvägen, hem kommer vi och intar en liten mugg glögg inför maten. Vi har haft redan vår glöggpremiär - har den alltid när första snön kommer! Fast har inte första snön kommit före 1. advent så blir det glöggpremiär senast då i alla fall.

Lönepåslag att spendera på

Ny lön brukar aldrig vara något man direkt glädjetjuter åt, aldrig handlar det om summor som verkligen gör någon skillnad. I år inträffade dock det märkliga att den centrala förhandlingen drog ut på tiden rejält och diverse andra turer följde. Tiden gick.  Men till slut blev det nya löner i alla fall. Och har man väntat på sin nya lön hela 10 (!) månader så har det lilla påslaget ändå hunnit växa till en nätt summa att spendera på! 

Inköp av denna blir det ganska säkert, om inte nu  någon avråder i sista stund: Pentax SMC-DA 50-135/2.8. Kamera & Bild talar i alla fall gott om den:

Annat? Blixt; äger ju ingen extern blixt. Typ? Modell? Märke? Förslag? Andra prylar man borde ha? Trådlös fjärrutlösare kanske? Har tyckt att det har fungerat hyggligt att använda kamerans egen fjärrutlösare hittils, men det finns ju situationer där man vill ha bättre styrning. Ljusmätare? Behöver en amatör en sådan? Vid vilken typ av fotografering är den till mest nytta?

Kanske kommer ni på fler grejer man bara "måste" ha. Julen är ju snart här dessutom, kan börja skriva min lista till jultomten på samma gång när man ändå håller på.