Bilder bilder ska det bli här... En och annan bokstav (littera) får slinka med... Men aldrig bokstäver utan bilder...

Några bilder och fotoförbud

En bilddagbok tur & retur jobbet idag, inkluderande en lunchpromenad med kameran i hand. För första gången någonsin fick jag ett tydligt förbud att fota också. Inte vanligt precis. Förklaringen följer...

En trivsam promenad till jobbet, till att börja med. Promenaden byttes mot språngmarch mot slutet för att hinna till dagens morgonmöte. Därmed blev det ingen bild från Geijersdalen som är min favoritplats.

Vid Fyrisån:

Stadsparken:

Min kammare välkomnar mig:

Sedan möte möte. Sedan lunch. Saknar lunchpromenaderna med vår hund även om det kändes många gånger också stressande att behöva åka hem för att han skulle få komma ut. Samtidigt fanns det något fridfullt också i rutinen. Man får försöka ta sig tid för lunchpromenader i alla fall även framöver, åtminstone ibland, inte minst för att lindra saknaden efter vovven, men även för LJUSETS skull. Idag var det perfekt väder. Vårkänsla rent utav!

Tallar på tillväxt:

Skulle detta fungera på Temabruppens månadstema "Ytor och strukturer"? Njaa...

Är det vinter eller höst? Fast vårkänsla!

Vackra gamla hus kring Eklundshof:

Riktigt små barn sover här sin dagliga middagsvila i vagnar, trots minusgrader. En i personalen kom och sade till att jag inte fick fota några barn! Nu var det inte möjligt heller, så väl var de små påbyltade i vagnarna. Kändes lite överdrivet med hela situationen, men detta är väl priset för dagens samhälle. Vi vet ju nu att pedofiler kan se ut hur som helst och att kvinnliga pedofiler finns också. Får nog passa mig för att smyga runt kring detta dagis framöver, kändes det som... Berättade för personalen förresten hur bra jag tyckte det var att barnen sover ute; har själv tillämpat metoden ett antal år sedan, men då ansåg somliga att jag utsatte mina barn för en fara. Så kan tiderna förändras och råden därefter.

Min kammare hälsar mig välkommen igen. Pappershögen i besöksstolen är på väg till tuggen sedan ett antal dagar. Ingen rut här inte! Almanacksbilderna förresten kommer från villaoljaleverantören. De jättefina almanackorna var så så gott som enda skälet till att bo kvar i villa. Upptäckte det dock för sent. Inga fina almanackor mer har synts till. Ingen fjäskar för lägenhetsinnehavare verkar det som.

Så är klockan 17.09 slagen, inte många andra är kvar heller på jobbet. Noterar förresten att jag inte har ändrat kameraklockan till vintertid, har inte gjort det i någon av dem förresten. Brukar inte bry mig om det. Borde kanske.

 

Den äkta hälften hämtar mig, händer inte ofta, har ju varit rätt bilburen själv tidigare för hundens skull. Sätter mig i passagerarsätet i en ny bil som nu ska testköras inför ett eventuellt inköp. Ut i Uppsalamörker, dålig bild men får nog passera här...

Vi hamnar vid en stor tingeltangelbutik utanför staden. Julen närmar sig visst.

En annan dag kan det bli mer om tingeltangel här inne. Provkör själv nu, ut på motorvägen, hem kommer vi och intar en liten mugg glögg inför maten. Vi har haft redan vår glöggpremiär - har den alltid när första snön kommer! Fast har inte första snön kommit före 1. advent så blir det glöggpremiär senast då i alla fall.

 

Inlagt 2010-11-16 22:19 | Läst 1118 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Härliga bilder Rauni! Skönt med lite bilder från någon annans vardag. Både i färg och sv/v.
Ang att fota barn vid ett dagis hade fröken lite fel där. Vi har rätt att stå utanför och fota in på barnen men frågan är hur moraliskt rätt det är.

Ha en fortsatt trevlig dag :)
Att fota barn (även när man bara ser en vagnpark som det var i det här fallet) har blivit en märkligt tvetydig sysselsättning om man inte har egna telningar att fota. Antar i det här fallet att frågan har diskuterats i personalgruppen, kanske tillsammans med föräldragruppen.

Ett annat dagis ligger förresten precis nedanför arbetsrummen för en del av oss + ett mötesrum/fikarum också. Ibland tycker vi det är riktigt skojigt att se de små liven busa där ute. Ingen har sagt att vi inte får titta.... Inget hindrar att ta fram kameran heller...

Fenomenet att känna olust inför främmande fotografer verkar sprida sig även bland vuxna, att bedöma av samtalen på min arbetsplats i alla fall. Därför har faktiskt fotografer ett förtroendekapital att förvalta vilket också gör mig lite tveksam till smygfotografering av typen "höftskott".

Själv får jag hoppas att de egna barnen vill själva bli föräldrar snart!