Provianterat
Ett tillfälle att proviantera i det östra grannlandet resulterade i tunga resväskor hem. Men vad gör det, nu klarar vi oss ett tag framöver.
Morgonen börjar med någon god gröt, t.ex. med "talkkuna" (skrädmjölsgröt). Det är viktigt att hålla sig till rätt "fabrikat" (lantgård), Pietolas är bäst tycker jag. Talkkuna förekommer bara lokalt i vissa delar av Finland. Rågbröd ska också finnas på bordet, gärna även "rieska" = kornbröd.
Karelska piroger är goda med äggsmör, de kan ätas t.ex. som mellanmål, men är vanliga i alla lite mer festliga sammanhang också. En modern variant i form av "cocktailpiroger" finns numera som festtilltugg. Pirogerna med risgrynsgröt gillar jag bäst. Man kan förstås göra piroger själv, men de kräver lite mer pysselsinne än vad jag har...
Dryck: "Kotikalja" är en vanlig måltidsdryck av typen svagdricka, en maltdryck som är lite söt. Själv gillar jag den inte alls. Ingredienser för lättsam tillagning åkte med tack vare den äkta hälften som är pursvensk, HAN har fattat tycke för drycken. Själv gillar jag ”sima” som dricks framförallt vid Valborg. Den är söt och väldigt läskande. Sima är väldigt lätt att göra själv även utan nedanstående halvfabrikat, enda kruxet är väl att man ska passa den tidsmässigt för att den inte ska jäsa vidare till ett annat tillstånd...
Gott kaffe ska man ju dricka. Vi hade med extra många paket hem av just Presidentti p.g.a. inkomna beställningar från kaffeälskare i vår omgivning.
Till kaffet kan man äta kaffeost, eller som maken säger, gummiost. Denna ost är just tilltugg till kaffet, småbitar kan kan läggas i kaffet eller större bitar äts vid sidan om, kanske med hjortron. Denna delikatess förstod jag mig inte på i min ungdom, men numera är det annorlunda. Tyvärr blev osten kvar i mammas kylskåp...
Viktigast av allt, lite onyttiga barndomssmaker. Tyvärr har en del sorter försvunnit, andra har genomgått en makeover via nya recept och förlorat på det, men vanlig lakrits och choklad är i alla fall säkra kort fortfarande.
Det är uppenbart att finska delikatesser haft svårt att sprida sig till andra delar av världen. Nåväl, jag kan trösta mig med lite harpankorpuja (förlåt stavningen, de skriver ju inte ut längre på paketen vad det heter på finska :-)). Sura skorpor är ordet? Fast det ju heter något helt annat på modernt marknadsmål.
Vad jättekul i alla fall att få denna lilla inblick i genuin finsk matkultur!
Har utelämnat några delikatesser från listan, bl.a. "rinkelit" (ett slags torra vaniljsmakande kringlor) och kanel-sockerskorpor som också kom med i resväskorna. "Mämmi" (memma) hör påsken till och den hittar man numera i butikerna här också. Har bjudit på memma på jobbet vid påsktiden några år nu och en del av kollegerna har lärt sig äta den och slevar i sig mängder, andra har smakat en gång och aldrig mer... Memma är maltbaserad, äts som efterrätt till exempel. Tror knappast att den finns i din närbutik där borta. ;-)